Tips önskas om nattning för 6 månaders bebis

Tycker det där later helt normalt för en sadan liten bebis, när min lilla tjej var sa liten sa somnade hon aldrig innan midnatt och det tog flera timmar att söva henne. 

Vi hade inga rutiner alls när hon var 6 manader, vi lät var bebis styra.  

Okej..Det kanske är "såna här" bebisar som är "normala". De som somnar av sig själva utan timmar av skrik kanske är "onormala"
 
Våra rutiner är ju vår tjejs rutiner, vi rättar oss efter henne.  

Ah okey det lät ju bättre... med maten :). Jo det var det som var problemet med sjal att sonen ofta vaknade sen när man la ner honom efter att han somnat i sjalen. Kanske kan hon sova hos er i sjalen när ni sitter ner (fast jag vet ju att det är rätt skönt att få lite tid utan bebis också) eller kan ni lägga i vagnen och gunga den. 

På dagarna går det bättre att lägga vår bebis på magen (vi har nu en 5v bebis hemma som ännu sover bättre än vad 1an gjorde) då somnar han ofta fort. Men det är ju så väldigt olika hur mycket de sover osv.

Tycker inte ni ska hålla en 6mån vaken dagtid om hon är trött... är nog lite tidigt så bättre att följa hennes rytm. Kolla gärna de olika utvecklingssprången också.

www.viforaldrar.se/Forsta-aret/7-mentala-utvecklingssprang-under-barnets-forsta-ar

Vet verkligen hur jobbigt det är och det blev många gräl härhemma pga trötthet. Men träffade en BVC sköterska som sa just det att låt barnet va med er i soffan istället för att kämpa med att försöka få bebisen att sova själv. Och jag tycker nog det blir lättare om man ger upp den kampen. Men om ni får tag på en gungstol så kan ni/du kolla tv/film medans hon sover i famnen.

Man får komma ihåg att det är en liten del i ens liv som det kommer va såhär även om det känns tufft just nu.

 

Känslan när man ska lägga ner en bebis som somnat i sjal eller sele går knappt inte att beskriva, man håller andan på nåt sätt =)
Jo, det klart att lite "fri tid" utan bebis hade varit skönt. Men om det krävs att hon ska vara med för att vara nöjd och förhoppningsvis sova, så är det värt det. Alla blir gladare av det =) Vi funderar på att "backa" och använda vagnen till natten med igen. Den första veckan hemma efter bb så sov hon i den (tills inte det fungerade heller).

De där utvecklingssprången är så intressanta tycker jag! Lägger den sidan som "favoriter"!

Det jobbiga med vår tjej just nu är att hon inte ens är nöjd bara hon får vara med oss i soffan etc. Innan har det alltid fungerat och hon har varit med och vi har haft mysigt. Men hon finner sig oftast inte i att sitta med så länge. Det är som att hon blir för trött, och kan tyvärr inte somna så lätt när hon är med oss vid exempel teven, hon måste vara vaken, så hon inte missar något =)

Men jag är chockad just nu! För jag fick henne att somna bredvid mig när vi låg i vår säng! *Lycka* Jag sjöng blinka lilla stjärna och höll henne i handen och tänkte att detta går aldrig. Men just idag så gick det! =)

Mysigt med en 5 veckors liten knodd! Hoppas sömnen fortsätter fungera där! Det gör ju så himla mycket om det fungerar skapligt i alla fall. Lite krångel får man väl alltid räkna med. Men lagom är ju bäst ;)

Det sista du skrev stämmer så väl! Jag ska försöka tänka på det!

Ha en fin kväll!                

Känner igen det så mycket det du skriver. Vår son är oxå sådär att han blir irriterad om han inte "får lägga sig" ibland. Då funkar det bara att lägga honom på magen i vår säng med ev napp. Upplever att de ofta blir lugnare när de läggs på magen även om det inte rekommenderas.

Ha en fin dag o lycka till framöver kul att det funkade en gång i alla fall med att ligga bredvid hoppas det håller i sig. 

Okej, ibland får man bara strunta i vad som rekommenderas och inte :) allting passar inte alla bebisar.
Vår tjej har somnat på mage några gånger.
Det är bara att konstatera att något som fungerar den ena dagen inte går alls nästa dag! :) De ger oss utmaningar våra små bebisar!

Lycka till till er med! Vi får fortsätta kämpa vidare. Ha det gott!     

Det låter precis som vår 6-månaders bebis. Hon har varit omöjlig i en månad nu. (har iofs inte kunnat somna själv i sängen innan heller)
Hon kan ammas, sedan bäras runt vid 19-tiden för att somna, men så vaknar hon 2-8 ggr skrikandes fram till kl.22-23 någonting. Så vi får natta om henne en massa gånger d.v.s bära runt och oftast en eller två amningar med.
Hopplöst!! 

Inte onormala, oftast. Men ovanliga. Så nej, du har inget att oroa dig över
Oftast är det lite extra kinkigt i den här åldern, det går i perioder. Snart blir det lättare igen.

Jag reagerade också på att det var lite mat, men du förklarade ju sedan att hon åt nattmål också. Sedan tror jag att det kan vara en fördel att ge lite tätare mål på kvällen innan hon ska sova, så att du hinner ge henne både 19-målet och 21-målet innan hon blir för trött. För jag tror absolut att hon faktiskt är hungrig och behöver den mängden mat, med tanke på att det ändå är rätt glesa mål under dagen.

Usch, jag förstår hur ni har det. Ibland önskar man att man kunde få superkrafter för att orka med.

Men hör och häpna, ett par dagar förra veckan så somnade vår tjej i vår säng när jag låg bredvid henne. I och för sig mitt på dagen, så kvällarna är likadana, men det ger en lite glädje och hopp att det kan fungera någon gång ibland =)

Jag hoppas det blir bättre för er... Det är tur man är två, så man kan hjälpas åt. Jag går här hemma ibland och tänker på de som är ensamstående förälder, det måste vara tufft!

skogsvitter:

Ja, det kanske är för lite mat? Men jag får liksom inte i henne mer... Hon blir arg, även om jag försöker amma henne tidigare, innan hon blir trött och grinig. Men då är det precis som att hon tänker " men hallå?! Har jag sagt att jag är hungrig?" Hon har humör den lilla...  Det är väl ändå för mycket att ge henne gröt på kvällen med? Känns som det räcker med två mål/dag för henne. (gröt skulle hon med all säkerhet äta om hon fick...)
Vissa nätter nu så äter hon två gånger, vilket inte gör mig något, för på nätterna får hon nog i sig mycket mer än på dagen. Hon har liksom tid att kunna amma, är helt lugn och avslappnad.

Vi ska till bvc o väga på torsdag, får se vad siffrorna visar. Hoppas hon har ökat som hon borde...

Tack för era tankar!             

Hur har det gått? :)

Lite gammal tråd och mitt tips kanske redan finns tidigare i tråden?...men jag bjuder på det iallafall. Jag tror att jag läste om det i "somna utan gråt" och tycker att det har gjort stor skillnad hos oss.

Det går ut på att använda sig av någon form av ord eller mening som man upprepar när det är dags att sova. Det är viktigt att introducera ordet/meningen när barnet faktiskt är nöjt och håller på att somna för att det ska förknippas med sömnighet och inte med skrik och gråt. Jag brukar säga något i stil med "en sååån trött bäääbis" ...låter urfånigt(!) men när jag säger det nu, efter några månaders användning, börjar sonen klippa med ögonen och somnar ofta snabbt.

Jorå.. =) Det går åt rätt håll! Eller jag tycker nog det går väldigt bra egentligen!

På kvällarna har hon den senaste veckan somnat före kl 20, dock har vi fått gå med henne i famnen för att hon ska somna. Men när hon väl gjort det (tar kanske mellan 10-15 minuter), så sover hon bra! Så himla skönt!

Dock är det mer besvärligt på dagarna. Hon vet nog inte riktigt själv hur hon vill ha det med sömnen då¨. Hon är trött men vill inte sova och vaknar väldigt lätt när hon väl somnat.

Vi får väl se hur det här positiva på kvällen håller i sig =P Just nu ikväll har hon varit omöjlig, men nu är tänderna på G plus att det är så varmt, så det kan ju vara det som stör kanske...     

Tack för tipset!

Själv går jag och sjunger iböand när hon ska sova. Något som jag gjort sedan bb. Försöker också hålla mig till en och samma låt, men det varierar... Vet dock inte om det har någon jätte stor betydelse vad gäller sömnen för vår tjej, men det kanske gör henne lite lugnare :) 

Hur länge väntar ni innan ni lägger ner henne?

Jag har en 4,5 månaders som bara somnar i famnen på kvällen och jag måste alltid vänta minst 30 minuter, ibland uppåt en timme, innan jag lägger ner honom annars vaknar han inom några minuter. Han somnar mellan 20-21 och sen sitter jag alltså med honom i famnen innan jag lägger honom i sången. Då sover han vidare utan problem. Ett tips är att lägga en filt runt barnet så att det inte blir en kall chock att läggas i sängen.

Det är lite olika med hur lång tid vi väntar... Vi får gå runt med vår tjej för att hon ska somna, så när hon väl gjort det vill man bara lägga ner henne för man är så trött. Jag har i och för sig inte provat att sätta mig med henne i tillexempel soffan när hon väl somnat, det kanske skulle fungera.

I hennes säng har vi gjort det mysigt och ombonat, för hon gillar inte när hon har för mycket utrymme. Då viftar hon med armarna och är det då inget som tar emot (tillexempel en ihoprullad filt), så vaknar hon direkt =)

Tänk vad dessa barn håller oss sysselsatta =) Härligt!   

Ååå! Just nu är jag helt less på detta med sömn...

Efter en fight fick jag nu äntligen vår lilla att somna (hon är nu snart 8 månader)! Hon är suuuper trött, vägrar somna, blir väldigt ledsen jag försöker trösta och lugna. Efter ytterligare tid är hon fortfarande inte lugn och jag börjar ledsna och höja/ändra tonläge på rösten. Vilket ju inte blir ett dugg bättre, hon blir ju mer ledsen! Jag vet att jag inte borde göra så, det är fel fel och fel, men tillslut orkar man inte mer!

Det blir ju säkert inte lättare för henne att somna andra gånger när jag låtit arg och irriterad vid tidigare försök, eller vad tror ni? Det borde väl påverka hennes läggningar efter detta... Fasen! Känns inte bra att det blev så här!
Min lilla älskade skruttis...   

Hur gör ni andra föräldrar för att orka och hitta kraft för att få ert barn att sova?!  

   

Jag har nattat vår lilla nu 4 kvällar irad. Innan så ammades hon till sömns (iofs inte den senaste tiden), eller bars runt tills hon somnade. 

Nu har jag gett mig sjutton på att det ska fungera, så jag har gjort följande:

Jag lägger henne i vår säng, sjunger vår godnattvisa och masserar hennes fötter, ben och armar. Om det inte tar uppmärksamheten tillräckligt så pruttblåser jag på hennes hals, så hon blir glad. Till slut tycker hon mest att det är mysigt istället för roligt. Jag varvar massage  med sång, klappa på huvudet och pussa henne i ansiktet.

Även om hon inte tar napp, så låter jag henne leka med den, bita på den etc om hon är för sprallig och behöver samla sig. Jag slutar även att aktivt söva henne när hon är på väg att somna, så att hon lär sig sista biten själv. Oftast har hon storgråtit, men jag har fortsatt att krama henne och pussa henne. Blir hon för vild och skriker samt sparkar, så håller jag om henne ganska bestämd och till slut lugnar hon sig faktiskt.

Jag är INTE för några skrikmetoder, men eftersom hon skriker av övertrötthet och inte brist på närhet/trygghet, så känns det okej.

Det har tagit allt från 45 minuter till två timmar att få henne att somna. Men efterhand så lär hon väl sig att somna tidigare (hoppas jag).

Sedan sover hon i vår säng hela natten av praktiska skäl. Om 2-3- veckor när hon somnar fortare ska jag försöka natta henne i sin egen säng och sitt eget rum :=) 

LilaLavendel:
Tack för att du berättade hur du/ni går till väga. Hur har det gått efter du skrev, går det bättre o bättre?

Själv så har jag lite "gett upp" med att kämpa att få lillan att somna själv. Tror ni inte att det kommer tids nog? Eller kommer vi "alltid" få bära runt på henne om vi inte lär henne att somna själv nu?
Jag tänker som så att när hon var mindre så var enda sättet att få henne att sova, att hon fick ligga som en groda på vårt bröst. Då tänkte jag att "jösses, detta kommer vi väl aldrig kunna sluta med" Men det höll i sig i kanske tre månader, sedan slutade hon självmant med det, hon blev bara arg när vi skulle försöka söva henne på det sättet.
Jag tänker att det kanske är likadant med att vagga dem till söms... Att det liksom försvinner tids nog..

Jag vet inte, kanske har jag fel. Vad tror ni andra mammor?         

VI har också nattningsproblem med vår 5-månaders. Efter att ha läst bl.a. "somna utan gråt" har vi börjat med tydliga nattningsrutiner - dvs göra samma saker i samma ordning varje kväll och vid exakt samma tidpunkt. Först ger vi mat, sen lyssnar vi på lite musik (samma låtar varje kväll), sen läser vi en bok (samma bok varje kväll) och sen på med pyjamas (eller för oss: sovpåse) och så lägger vi henne samtidigt som jag sjunger. Allt ska ske i rätt mörka rum och tystlåtet. Förr eller senare (heter det) ska de börja känna igen rutinen, det gör dem inställda på att gå och sova redan under läsningen/sången (eller vad man nu har för rutin) och somnar sedan lättare. (Fast man ska också komma ihåg att inte hålla på rutinen för hårt, är de väldigt trötta och bara gråter så är det ju ingen vits att läsa, då måste man lägga på en gång och så prova igen följande dag.) Har bekanta som har lyckats bra med det, men de höll på rätt länge innan det började funka (någon månad eller så). Men det kan vara värt att prova... annars vet man ju inte hur länge man få hålla på och natta i timtal.