när slutade du nattamma

Mitt första barn nattammade jag till att han själv valde bort bröstet vid 19 mån. Mitt andra barn slutade på samma sätt vid 2,5. Ammar nu mitt tredje barn som är 1 år. Nattamningen är det som blivit kvar längst och jag har aldrig haft problem eftersom jag följt barnen.

Båda barnen har slutat äta på natten vid ca 3-4 mån. De ammade/fick flaska vid kl 5 och somnade sen om. Inget vi påverkade el styrde.

Jag slutade när sonen var 10 månader och det var på mitt initiativ eftersom jag började jobba då. Pappan gav vatten och vaggade. Vi fortsatte att samsova och amma på dagen.

Slutade amma helt efter 4 veckor..

7-8 månader. Äldsta på mitt initiativ, yngsta på hennes. 

MIn son var nästan 3 år när han slutade vakna för amning på natten. Jag tyckte det var enklare att amma på natten än att söva om på annat sätt.

Ettan ammades bara en månad. Åt ersättning på natten tills hon var 18 månder, slutade självmant
Tvåan ammades på natten tills han var 18 månader, slutade självmant
Trean ammades på natten tills han var 2 år, slutade självmant 
Fyran ammaeds på natten tills han vara dryga 2 år, slutade självmant.  

Första var 4 månader när hon slutade på natten, helammade och ammades till 11 månader (slutade själv)
Andra var 2 månader när han slutade på natten, helammade och ammades till 12 månader (slutade själv)
Tredje var 8 månader när han slutade på natten, åt lite annat då, ammades till 17 månader (fick sova med pappa för att sluta snutta)
Fjärde var 8 månader hon slutade på natten, åt bra med annat då, ammades till 15 månader (fick sova med pappa för att sluta snutta)

De två yngsta där vi vant av amningen på natten så har de sovit ungefär 2 veckor med enbart pappan för att komma ifrån nattamningen, sen har de kunnat sova med mig igen. Det har varit 2-3 nätter de vaknat och velat äta men ändå gått bra att söva om, sen har de sovit bra med pappan men vi har ändå lagt in lite extra marginal för att slippa göra om allt :)

Tack för alla svar!

Intressant att se att många fortsätter nattamma efter 6 månader. Står på många ställen att barnet ska klara sig utan mat då. Men jag antar att det finns många anledningar att barnet fortsätter att vilja äta på nätterna, och att det kanske inte alltid handlar om mat, utan kanske närhet och sugande. Och ibland är det säkert smidigare att ge bröstet än att försöka trösta på annat sätt och bebis skriker och skriker. 

För mig har amning uteslutande handlat om mat. Hade barnen inte varit hungriga på natten hade jag inte ammat. Det var det sin hände med äldsta barnet, han gick över från att äta till att snutta och då avslutade jag nattamningen. Närhet och trygghet föredrar jag att ge på annat sätt.

Slutade precis nattamma. Sonen är 13 månader. Helt mitt initiativ. Jag behöver sova...Så nu samsover sonen med maken ett tag.

Min bebis är också hungrig på nätterna. Äter två gånger och hon äter som mest effektivt på nätterna jämfört med dagarna så jag ser det som omöjligt att ta bort nattamningen nu även om det skulle va skönt att få sova en hel natt någon gång. Hon är 6 månader

Det är en myt att alla skulle klara sig utan mat efter 6 mån. I andra länder har man en "gräns" på 9 mån (tex Holland) och då avråds alla där att försöka sluta nattamma innan bebisen blivit åtminstone 9 mån istället för 4 eller senare 6 mån som varit gällande tex här i Sverige. En del studier visar att somliga barn behöver äta på natten ända uppemot 1-årsåldern. Det är med andra ord oerhört olika. Det finns sömnmetoder som bygger på att du aktivt svälter din bebis på natten för att vänja av nattätandet, bebisen skriker av hunger men detta ska alltså totalt ignoreras. Att tvinga dem somna hungriga genom att ignorera deras sista signal om hunger är naturligtvis inte ok någonstans, oavsett om de har passerat 4 eller 6 månadersgränsen, då de "ska" kunna sova utan nattmat.

Så visst kan det handla om mat, likväl som närhet eller trygghet vid nattlig oro. Orsaken är egentligen mindre viktig, som jag ser det. Vill man absolut försöka vänja av det kan man ju naturligtvis testa, men märker man att inget annat fungerar (bebisen bara skriker och skriker) så är det ju helt enkelt bara så att det är bröstet som bebisen behöver. Det är ju rena tortyren att med tvång vänja av bröstet om bebisen bara skriker helt hysteriskt.

Som svar på TS så ammade jag vid behov. Ibland var det nattetid, ibland inte. Ammade tills de var ca 12 respektive 14 månader. Båda hade slutat nattamma innan dess dock, om man räknar bort morgonamningen (som ibland kunde ske ganska tidigt på morgonen). Skulle tro att de var runt 10-11 mån när de helt slutade nattamningen. Vi har påverkat det lite med båda två, vi erbjöd aktivt andra alternativ först innan de fick bröstet och det fungerade mycket bra vilket vi tolkade som att de inte behövde amningen på natten längre. Samtidigt ville jag inte sluta helt, även om jag ville få mer sömn på nätterna. Så kvälls- och morgonamningarna, samt tröstamningar osv fick vara kvar

10mån med första barnet och 12mån med andra barnet. 
Mina barn ammades på natten lika länge som jag ammade dom på dagen. Dom ammades mer sällan på natten ju äldre dom blev, var ju inte alltid dom vaknade endast för att äta sas.

Första barnet ville jag eg sluta amma tidigare men barnet ville gärna amma, och åt dåligt med mat, så jag väntade tills intresset för amningen avtog.

Andra barnet ville bara amma, åt inte heller mkt annat. Tillslut ville jag verkligen inte amma mer och slutade fast barnet väldigt gärna ville fortsätta. Dock ammades det inte så mkt på natten då.     

Från 9-10mån har mina barn oftast inte velat amma på natten för att de har varit hungriga utan mer för tröst/närhet/mys. Första barnet tog napp och jag och min man brukade ligga på sidan mot henne, som man ligger vid amning typ, så låg hon och snuttade på sin napp i vår armhåla istället för att amma. Funkade väldigt bra.   

Det är lite konstigt att det står i böcker att barnen ska klara sig utan nattmål från 4 eller 6 månader tycker jag.  Det verkar ju som att många fortfarande är hungriga då, och då tycker jag att man ska ge dem mat.

Tycker inte det låter vettigt att aktivt svälta sitt barn på natten! Usch!

Eftersom jag läst att barn brukar klara sig utan nattmat vid 4 eller 6 månader så trodde jag att det skulle bli så med dottern, så därför var jag lite nyfiken på hur länge andra nattammade. Självklart ammar jag dottern då hon verkar behöva äta då. Det är väl bara att gilla läget då ett tag till antar jag så kommer hon väl klara sig utan så småningom. Det kanske blir bättre när hon börjar äta mer annan mat.

Jag håller på nu med tredje barnet som precis blir 9 mån. Helt på mitt initiativ då han använder mig som napp och jag behöver sova. Han har nu istället fått välling innan han somnar och när han vaknar till under kvällen har vi tagit upp och vaggat, sjungit och tröstat. På morgonen (4.30 en natt och 5.20 en natt) får han amma igen för då är han hungrig och inte bara snuttig. Första kvällen skrek han en halvitmme, sov sen bra. Kväll två tog det 45 min och idag kväll tre somnade han utan skrik efter att ha legat och myst mellan oss. Får se om det håller i sig, peppar peppar.. Äter vanlig mat dagtid. 

Barn 1 och 2 slutade på eget initiativ då vi introducerade välling. Barn 2 åt dock välling en gång per natt upp till 2 års åldern. Men det barnet var konstant hungrigt och behövde troligtvis extra näring. Även BVC tyckte att vi skulle ha kvar det.  

Slutade runt 10 månader, dagamningen var inga problem ftersom hon åt annat också men nattamningen var jobbig. Hon hade nog gärna fortsatt men pga andra omständigheter fick jag sluta tvärt. Jag löste det som så att min mamma tog två nätter med henne där hon fick gråta och skrika och fick vatten eller gröt istället. Sen var det värsta över.

Min första nattammades till han var ca 14-16 mån, på hans eget initiativ ;) Jag hade provat innan med välling och gud vet alla trix men det hjälpte helt enkelt inte. Kan säga att det var uuundebaaart när han väl slutade själv sen. Då slapp man känna sig som en napp ;)
Men vi har vi en knodd på 6 mån som har tagit över istället ;)