• Tretton

    Tvååring kan inte somna själv i rummet

    Hejsan, har en tvååring här hemma som får panik om man lämnar rummet när hon ska sova. Nattningen har sedan många månader tillbaka sett ut som så att hon får äta välling i sin säng och sedan ligger/sitter jag i min och pappans säng tills hon somnat (vi sover alltså i samma rum då vi bara har ett sovrum). Brukar alltså inte ligga och klappa eller söva henne på något sätt, jag ligger alltid med ryggen mot henne så hon somnar ju själv men vill bara inte vara ensam i rummet. De gånger jag provat lämna (ibland väldigt bestämt och ibland med ett mjukt sätt) så gråter hon som om jag skulle överge henne, alltså inte bara trotsig "jag vill inte"-gråt utan hon blir verkligen riktigt ledsen och vill kramas och hålla handen när hon lugnat ner sig. Anledningen till att jag vill att hon ska kunna somna utan sällskap är att vi kommer få tillökning om ca 1 månad. Det hade varit så smidigt om jag kunde ge henne sin välling, säga nattinatt och sedan gå ut ur sovrummet för att ta hand om/mata bebisen. Var är pappan undrar ni..? Han har en betald hobby han aktiverar sig med som gör att jag många kvällar är själv hemma. Han hinner vara hemma några timmar efter jobbet men åker oftast nån gång mellan 16-18 och är hemma igen vid 21-22. Dottern lägger sig runt 19.30-20. Så vad jag söker är teorier på varför hon blir så hemskt ledsen och tips på hur jag får henne att somna ensam i rummet?


  • Svar på tråden Tvååring kan inte somna själv i rummet
  • Elsis

    Min äldsta dotter vande sig snabbt vid att även lillasyster var med i sovrummet när hon skulle sova, jag nattade oftast ensam då deras pappa jobbar på annan ort i veckorna. Hon var 21 månader är lillan kom och de har aldig stört varandra på nätterna. Nyligen flyttade de till eget rum, då vi behöver platsen i sovrummet till syskonet som kmmer om en månad. De nattas alltid ihop numera, ett tag sov dock lillasyster i vagnen medan storasyster lade sig efetrsom de hade olika behov när lilla var några månader. Idag är de två och fyra år och är trygga med att dela rum. Angående amningen så kandet nog vara lättaste amningen medan storasyster är trött och ska sova, övriga dagen är hon ju med.

  • Alexi
    Tretton skrev 2013-08-13 10:28:40 följande:
    Alltså jag ligger inte brevid henne, hon ligger i sin säng och jag ligger eller sitter på sängkanten i min säng. Jag kan ligga/sitta både i fotändan av sängen ca 2m ifrån henne eller ca 50cm ifrån henne, spelar ingen roll, bara jag är i rummet. Tror hon kommer ha svårt att somna om bebisen är med och ligger och knorrar, eller "värst" är väl om hon börjar slumra in, det är tyst, och bebisen gör något ljud för då kommer hon vakna till och så får man göra allt från början. Hon är så himla nyfiken och reagerar på varje ljud så hon behöver lugn och ro när hon ska somna. En annan anledning till varför jag känner att det är lite stressande att behöva vara inne i sovrummet och vara tyst och stilla, är att jag inte ammade dottern men hoppas och vill kunna göra det med bebisen. Jag är fruktansvärt nervös över att det inte ska funka, räknar med problem och smärta så jag hade velat kunna sitta ute i soffan och röra på mig som jag vill utan att riskera att väcka henne... Men det kanske är som en av er skrev, att jag har "tur" så att bebisen sover vid läggdags och annars får jag hitta en lösning då när problemet väl uppstår. För just nu är det ju inget problem egentligen, det är när bebisen väl är här som jag räknar med att det blir krångligt...
    Men ts, nu målar du faktiskt f*n på väggen, sorry.

    Amningen kommer definitivt inte stå och falla med att du kan sitta just vid läggdags och amma i soffan. Amningen står och faller med kunskap, läs på ordentligt om amning, läs på så du förstår varför det inte fungerade med amningen förra gången och se till att vara förberedd på att kämpa med amningen och antagligen göra annorlunda än förra gången så har du stora möjligheter att lyckas.

    Och om dottern då får lite svårt att somna, ja då sitter du där bredvid och ammar i lugn och ro. Och om dottern mot förmodan skulle vara så störd av bebisen kanske dottern till och med då är ok med att ni går ut en liten stund.

    Sen tycker jag ändå att du och pappan måste ta en rejäl diskussion om hans prioriteringar när du står där ensam med en nyfödd och en tvååring på kvällarna!
  • Flickan och kråkan
    Alexi skrev 2013-08-13 12:03:21 följande:
    Men ts, nu målar du faktiskt f*n på väggen, sorry. Amningen kommer definitivt inte stå och falla med att du kan sitta just vid läggdags och amma i soffan. Amningen står och faller med kunskap, läs på ordentligt om amning, läs på så du förstår varför det inte fungerade med amningen förra gången och se till att vara förberedd på att kämpa med amningen och antagligen göra annorlunda än förra gången så har du stora möjligheter att lyckas. Och om dottern då får lite svårt att somna, ja då sitter du där bredvid och ammar i lugn och ro. Och om dottern mot förmodan skulle vara så störd av bebisen kanske dottern till och med då är ok med att ni går ut en liten stund. Sen tycker jag ändå att du och pappan måste ta en rejäl diskussion om hans prioriteringar när du står där ensam med en nyfödd och en tvååring på kvällarna!

  • Hanna73

    Om du hade problem med amningen förra gången och vill försöka igen, så kan jag rekommendera att försöka få kontakt med en amningsrådgivare redan nu och prata lite.

    Kan kännas bra att få prata igenom vad som inte fungerade, få lite tips och råd inför en omstart och etablera en kontakt så att du lätt kan ringa om det krånglar. 

    För mig blev amningen av lillasyster en helt annan upplevelse än med storebror. 

    Under första veckorna borde väl din man kunna ta en paus och prioritera familjen, och då får du ju också tid att få ordning på amningen.               

      

  • Tretton

    Ja det är nog sant det ni säger, att jag tar ut alla problem i förskott.. Ska försöka tänka lite mer positivt och inte ta så allvarligt på att hon kanske somnar lite senare. Det är ju faktiskt inte hela världen. Pappans hobby "går" inte att ta ledigt ifrån på samma sätt som på ett vanligt jobb, så jag får lösa det själv i början. När bebisen är ca 1 mån kommer han lägga ner hobbyn, han har kontrakt fram tills dess. Tack för era svar! Måste säga att det är skönt att höra att det är fler som lägger sina barn på samma sätt som jag/vi. Jag har egentligen bara två kompisar med barn i samma ålder och dom bara ger välling och går ut, så som jag beskrev i trådstarten. Så jag är "den konstiga" i sällskapet som inte gör som dom två andra.. Men då jag väl vara lite konstig då :)

  • Hanna73

    Om det bara är en månad så släpp för all del på rutinerna lite. De blir ändå omskakade när det kommer en ny familjemedlem

    Med lite tur kanske ni kan somna tillsammans, du, dottern och lillpyret...

    Annars är det inget fel på lite senare kvällsrutiner under en period, med extra sagostund, CD med sånger och sagor eller t.o.m. en favorit-DVD om det är vad som krävs för att kvällen ska fungera.

  • Emmyl

    Ja, visst skulle det vara smidigt! Men tyvärr är ganska lite med småbarn så smidigt som man önskar. Hon behöver nog närheten, och som någon skrev, hon kommer ju itne at behöva det mindre efter att bebisen har kommit, snarare tvärtom. Dessutom vill ni väl inte att hon ska förknippa nya syskonet med att hon måste sova ensam?

    Och betald hobby eller inte, med en liten bebis och en tvååring hemma kanske din sambo måste omprioritera tycker jag, men det är ju mella er såklart! 

  • Jkpg Deluxe
    Flickan och kråkan skrev 2013-08-13 10:41:48 följande:
    För mina barn tar det lite längre tid att somna med bebisen i rummet, men det är ju faktiskt inte hela världen. De pratar lite med honom, klappar lite, håller honom i foten, lyssnar när han knorrar, kommenterar hans ätvanor och pruttande........och somnar (kanske 10 minuter senare än om liten inte varit där). Sedan är skillnaden med barn nummer två att det där med "tyst och stilla" är ett minne blott . Småsyskon vänjs från start vid att somna och sova i liv och rörelser och lustigt nog brukar inte små barn vakna av varandra. Vi har t.ex alltid sovit tillsammans med våra och ingen av dem har vaknat när bebisen gråtit. Det gjorde inte min äldsta när mellanpojken föddes heller. De är inte så ljudkänsliga som man tror och nyfikenheten vid insomnandet för storasyster kommer ju att lägga sig rätt snabbt när det är vardag och ingen nyhet längre. Gör inte problem av sådant som inte är problem och räkna med att rutiner och vanor kan behöva ruckas på och det är sällan något problem.

    Vad gäller amningen så är det ju de första dagarna som är riktigt viktiga för att få igång en väl fungerande amning. Låter som att det är läge att stanna på BB ett par dagar för att få riktigt bra hjälp med tag och mjölktillrinning och sedan antar jag att pappan kan vara hemma från sin hobby på kvällarna sina första 10 pappadagar? Problemet löst .
  • violatricolor

    Det kommer kanske bli bökigt och jobbigt en tid då stora tjejen inte kan somna när du har bebisen i samma rum men tror du inte hon vänjer sig efter ett tag?

  • Jkpg Deluxe

    "Dessutom vill ni väl inte att hon ska förknippa nya syskonet med att hon måste sova ensam?"

    tänkte på det jag med!

    Vår son var 2 år då lillasyster kom, och jag var (och är fortfarande) ofta ensam med dem då det var läggdags för sonen. Om lillasyster då var vaken eller hungrig så hade jag henne med mig! Om hon sov så kunde jag ju lägga sonen utan henne...de sover förresten väldigt mycket den första tiden! :)

    Sedan har månaderna gått! Det var nog de första 1-2 månaderna som var slitigast att komma in i en nytt familjeliv på, men sedan började vi hitta en fungerande vardag igen och jag kunde slappna av med!

    Men själva läggningen tror jag inte alls att du behöver bekymra dig om, jag ser att många redan skrivit mycket bra svar till dig i tråden! :) 

    Nu är vår son 3,5 år och dottern är 1,5 år och det händer fortfarande ofta att jag har henne i mitt knä då jag läser bok, sjunger och nattar sonen...oftast somnar hon samtidigt då med så jag tycker faktiskt det är väldigt smidigt på det viset!! :) Sedan kan det såklart bli lite "bus" nu istället vid läggdags om jag har dem båda med mig...men då låter jag dem busa av sig en stund å sedan somnar de glada! :)  

  • Tretton

    Nej klart jag inte vill att hon ska känna sig åsidosatt när bebisen kommer. Vill absolut inte neka henne närhet på något vis heller - har aldrig gjort, kommer aldrig göra :) det får bli som det blir helt enkelt! Det kanske blir lite krångel i början...eller så går det smidigt, vad vet jag. Men vad gör det egentligen om hundra år om hon somnar senare en period? Vi får ta igen det med lite sovmorgon eller på dagsvilan :) tack för alla svar!

  • Emmyl
    Tretton skrev 2013-08-16 23:10:41 följande:
    Nej klart jag inte vill att hon ska känna sig åsidosatt när bebisen kommer. Vill absolut inte neka henne närhet på något vis heller - har aldrig gjort, kommer aldrig göra :) det får bli som det blir helt enkelt! Det kanske blir lite krångel i början...eller så går det smidigt, vad vet jag. Men vad gör det egentligen om hundra år om hon somnar senare en period? Vi får ta igen det med lite sovmorgon eller på dagsvilan :) tack för alla svar!

    Låter klokt. Jag vill inte måla fan på väggen, men senare läggtid har ALDRIG resulterat i sovmorgon med våra barn :)
  • annicakm

    Jag tar också med lillebror när storasyster ska sova. Det tar lite längre tid men det är helt okej. Det är ju därför man är föräldraledig :)

    Jag är förundrad över hur mycket hon förstår redan vid 20 mån (som hon var när lillebror kom). Om man tar en liten stund och pratar igenom vad som ska hända under kvällen så är hon med på noterna. Då är hon inkluderad och det ärdet viktigaste för henne och för att kunna samarbeta runt allt med lillebror.

    Funkar inte alltid men många gånger.

    Ni kommer lösa detta! Men låt äldre syskonet vara med så hon inte känner att hon är ivägen när du ska ha bebisen.

Svar på tråden Tvååring kan inte somna själv i rummet