Bonus ser sin lillasyster som hennes "docka"

låter inte så ovanligt.

vi har tre döttrar 8, 6 och 4 år. äldsta dottern leker gärna mode med sina två små systrar och väljer kläder dom ska ha på sig och fixar frisyrer i deras hår. 

H - fast hur långt ska man låta storasyster "gå"?
TS skriver att hon bett bonus att låta bli när lillasyster inte själv vill. Vilket ju tyder på att det är på storasysterns villkor o inte på bådas villkor.
Menar du verkligen att lillasyster skall behandlas som en docka mot sin vilja bara för att storasyster inte skall känna bortstött?!?
Jag tycker som sagt det är hekt ok om lillasyster är med på tåget, men det verkar ju inte riktigt så..

Måste ställa en fråga. Är du en av dem som anser att ett bonusbarn alltid måste komma i första hand?
Att resten av familjen skall rätta sig efter bonus vilja?
För det är så det låter...
Att lillasyster skall göra som storasyster vill trots att hon själv inte alltid vill...
Hade du gett samma råd om de var helsyskon?

Ja, absolut om dottern uppskattar o är med på det.
Däremot tycker jag att det är att gå för långt att sminka en fyraåring..
Får lite associationer till hur en del mammor håller på med sina döttrar i USA, inför barnskönhetstävlingar...
O det är väl det som får mig att "gå igång"...
För det är hemskt anser jag att göra om ett barn till en docka som får lära sig att utseendet är det enda som betyder ngt..
Men kanhända tolkar jag in för mkt i TS..

En 4-5 åring kan säga ifrån om den inte vill

Hur kan en vuxen människa säga något så dumt som att det ä'r viktigare att bonusdottern får ha den relation hon vill än att den här lilla 5-åringen får en sund självbild???? Hon ska inte sminkas och fixas med som någon docka. Hon ska få vara ett barn och det spelar ingen roll om det är bonus eller pappa eller mosters kusinbarn som försöker tuta i henne något annat. Sätt ner foten och det rejält! Usch!

Anonym - en 4-5 åring som vill att storasyster ska vara nöjd med henne har kanske inte den "styrkan" att stå upp för sig själv o säga ifrån...

Nej detta är är väl inte en bonusproblematik på det sättet som ni tro, men ändås är det de. Det handlar om att jag som mamma har ett sätt som jag vill uppfostra mitt barn på men min bonus anser att det ska ske på ett annat sätt och påpekar detta framför sin syster. 

Skillnaden om bonus hade varit min egen är att du hade först och främst troligen inte denna situation uppstått då jag inte står för de värderingar som bonus har. Samt att bonus skulle då har mer respekt till mig som mamma,(nu ser hon mig som likvärdig, om ni förstår vad jag menar). Men också skulle jag har lättare för att säga ifrån och inte mjäka så kring det bara för att jag är rädd om deras relation. 

Bara för att hon är bonus så blir det så mycket fokus på att inte förstöra deras syskonrelation, men ska det få gå så långt att hon ska få bestämma över mig när det handlar om mitt barn. Vi har diskuterat frågor kring flickor, pojkar och hon och jag har helt olika syn på detta.

Men som mamma har jag rätt att få uppfostra mitt barn med vissa värdering och hon hindrar det lite. Jag vill inte att min dotter ska bli någon som bara tror att hennes värde ligger i det yttre. Det är sådana signaler bonus skickar till henne idag genom att hela tiden påpeka att om hur tjejer borde vara, att hon ska ha det och det.

Min dotter ser jättemycket upp till sin syster men har blivit så rädd för att göra henne besviken. Hon ville klippa håret kort, men bonus kommenterade något med att hon är ju tjej och tjejer har långt hår så då ville min dotter inte klippa sig längre. 

Självklart ska bonus få ha sin åsikt men det går för långt. Hon har börjat ifrågasätta mitt och pappans föräldraskap, och då framför dottern. För i detta avseende har jag och sambon samma syn.

Vi har sagt ifrån och förklarat att när hon får egna barn får hon uppfostra dom hur hon vill, men ja det hjälper inte när hon säger precis vad hon tycker framför dottern i alla avseenden gällande detta. 

Ja det ska vara ni föräldrar som bestämmer. Visst är det bra när syskon hjälper till, men i slutändan så är det ju föräldrarna som ska stå för merparten av uppfostran.

Tja, vet inte riktigt hur ni borde göra. Ni får helt enkelt fortsätta prata om det och försöka sätta tydliga gränser. Vet själv hur irriterande det kan vara när andra lägger sig i. Min dotter är 6 år gammal och blev kortklippt av praktiska skäl.  Hon var jättenöjd med frisyren...tills nån "välmeende" granne utropade "men vad har du gjort! Hon ser ju ut som en POJKE!"

Jag försöker själv att inte lägga fokus på mitt barns utseende och jag lär henne att det inte finns pojk- eller flickleksaker osv. Men det är otroligt svårt när jag hela tiden motarbetas av omgivningen. Kan tänka mig att det är ännu värre när det kommer från en familjemedlem.    

Alltså, det är ju inte själva "leken" med att hon sätter upp håret på tösen som jag reagerar på..
Det kan ju vara mysigt o ngt som blir deras "grej" (borstade o flätade alltid min bonus när hon var liten - annars gick hon runt med håret i tovor, o det blev en återkommande mysig stund).
Den biten är väl inte så mkt att orda om.
Men att påpeka att flickor alltid ska ha långt hår, rosa kläder... Att t.o.m. påpeka om SÄNGKLÄDERNA inte är tjejiga o att hennes rum borde vara på ett visst sätt..

Hur kan ni som skriver i tråden att det viktigaste är att bonus bryr sig om sin lillasyster tycka att det är ok?
För allvarligt - det är inte att bry sig - det är att lägga sig i o bestämma...
Och det är INTE ok!
Så hur tänker ni?
Förklara gärna varför det är ok?

Jag skulle i detta fall säga åt bonussystern att hon får ha vilka åsikter hon vill om barnuppfostran men hon ska inte uppfostra sin bonussyster på detta sätt. Också tala om att hon får sköta systerns hår så länge systern vill detta men sluta om systern visar tecken på att ogilla detta.  

Samt också i lämpliga stunder försöka diskutera detta att man ha olika åsikter om saker. T ex då inflika när tjejen säger: Jag tycker tjejer ska klä sig på detta sätt, svara; Ja, alla har rätt till sin åsikt, men det finns ju tjejer som inte klär sig på detta sätt, de har också rätt att ha denna åsikt. Detta för att hjälpa henne, för i fall hennes tankar om vad tjejer ska ha på sig är baserade på vad hennes klasskompisar tycker, kan det hjälpa henne att inse att man inte alltid måste följa normen.  

Jag tror inte det är sant. Här är så mycket prat om mina barn och andras och så finns här en nästan vuxen syster som vill och tar sig tiden att lära sin lillasyster hur man är kvinna.

Var glad istället ts! Skärp dig! Det kunde varit så att hon struntade fullkomligt i sin syster var glad att din dotter har en förebild!

Ni får väl säga till på skarpen. Hon får klä sig och spöka ut sig hur fan hon vill men ni bestämmer hur lillesyrran ser ut utifrån vad ni anser är passande. Punkt slut. Inget mer att diskutera.

Jag förstår frustrationen, upplever det själv, även om det inte blivit så drastiskt att bonus ifrågasätter oss som föräldrar framför barnet. Mitt barn och bonus är yngre än dina men med ungefär samma ålderskillnad.

Jag tycker du beskriver allt så bra, alla olika delar, som detta att man mjäkar för att vara rädd om syskonrelationen, inte skapa svartsjuka, så till den grad att man undrar om man som förälder inte har rätt att bestämma. Att det finns någon som påverkar ditt barn men denna någon har jag inte haft samma möjlighet att påverka. Jag tycker det känns väldigt konstigt.

Jag skulle gärna vilja diskutera såna här saker med andra i samma situation. Du får gärna pm:a mig om du vill.

Men låt henne leka prinsessa då med ungen. Vad gör det? Bra att de har kul ihop ju.