själviskt att ta sitt liv? OBS inte en tråd för alla!

Ok, kan du då förklara på vilket sätt du lider om din anhöriga får dö om den önskar det? Varför är det så viktigt för dig att den här personen fortsätter leva fast hen själv tycker det är hemskt och inte vill? På vilket sätt gör det dig lyckligare att din anhöriga fortsätter plågas, varför kan hen inte få slippa?

Alltså det är ju ett faktum och säger inget om min ev. empatiska förmåga eller själviskhet.

De enda som blir lidande av ett självmord är omgivningen.
Den döde lider ju inte (längre).
 

Tycker det är långt mer egoistiskt att tvinga någon som inte vill leva att göra det bara för att man själv ska må bra.

Den saknad och sorg efterlevande kan känna är inte jämförbar med den ånget, smärta, självhat osv den som vill dö kan ha att se fram emot varje dag i resten av sitt liv. 

Vad är det som säger att omgivningen blir lidande ? Det förutsätter att det finns någon som stod den som tog livet av sig nära anser jag. Inte lider väl särskilt många av att människor de inte känner tar sina liv?

Du lyckades formulera exakt det jag tycker men inte lyckades uttrycka.

Mer själviskt att folk vill att människorna ska fortsätta vara i livet bara för att man själv inte ska må dåligt.

De flesta som beslutar sig för att ända sitt liv tror faktiskt att de gör sina nära och kära en stor tjänst.
Sug på det en stund.
Därför händer ofta självmord i det egna hemmet där det finns en partner/barn/föräldrar etc som kan hitta dem och bli "glada".

Visst är det hemskt att inte förstå som anhörig/vän hur pass illa det är ställt förrän det är försent men att tycka att handlingen är självisk är ju för att man inte förstått hur tillskruvade tankar den suicida personer faktiskt har.   

Tack :) Kunde inte heller uttryck det rätt.

Sant. Finns det ingen i omgivningen blir ingen i den lidande.

Jag får nyansera mig något:

Den som saknar någon i sin omgivning och begår självmord på ett sådant sätt att ingen annan får städa undan liket är inte självisk så som den med folk i sin omgivning.

Är det osjälviskt att hoppa ut framför ett tåg och ev. traumatisera lokföraren?

Tvinga?

Jag tycker absolut folk ska få göra som de vill.

Men jag tycker också man ska vara tydlig med det lidande för eftervärlden ett självmord kan innebära. 

 

Att hoppa framför ett tåg kanske är lite taskigt mot lokföraren men alla människor dör, även om det inte är pga självmord och någon måste oavsett dödsorsak städa undan liken. Att det skulle vara så väldigt mycket värre att ta hand om lik efter självmord än efter andra dödsfall kan jag inte riktigt förstå. Så att avstå från självmord för att ingen ska behöva utstå det smärre lidandet att ta hand om ens lik är tämligen onödig, man kommer ändå någon gång att dö och någon blir tvungen att hantera ens lik.

Ja, det tycker jag trots att jag försökt själv.

Vill flika in ett litet sidospår, som jag inte vet om TS egentligen var ute efter, men ändå.

Är det själviskt att svårt sjuka människor vill ta sitt liv? Nu menar jag inte "nya" patienter, utan de som verkligen är i livets (och sjukdomens) slutskede. De som bara har dagar eller eventuellt ett par veckor kvar, utan återvändo?

(Tänker på min mamma.) 

Det finns väl ett mått av själviskhet från alla sidor i ett självmord (självmördaren, anhöriga, omgivning ...), det är mänskligt att vara lite självisk ibland! Generellt finns en slags attityd mot psykiskt sjuka att folk förväntar sig att de ska resonera som om de vore friska, det är mer än en gång jag har läst på FL saker i stil med "hur sjuk jag än var skulle jag aldrig ..." och det verkar finnas lite den attityden mot självmord också, som om det bara handlade om uppfostran och att mamma minsann borde ha lärt dem bättre.

Jag anser att var och än bestämmer över sitt eget liv. Att hålla sig vid liv bara för någon annans skull än sin eget är knappast ett liv som jag själv skulle vilja leva.