Gravid trots allt

Fantastiskt. Grattis!
 

Kul att höra att det finns fler "gamla" mammor!!!

Själv är jag 44, gravid efter äggdonation och sitter här och väntar att förlossningen ska komma igång. Har haft en oförskämt bra graviditet. Bara lite andfådd, aningen åderbråck och lite illamående upp till fjärde mån. Och sån't bryr man sig inte om när man försökt få barn i sex år.

Enda orosmolnet att mamma och släktingarna satte griller i huv'et på mig. Påstod att jag - som är så gräsligt gammal förstföderska - ABSOLUT måste ha kejsarsnitt. Läkaren på spec-en sa att vanlig förlossning bäst för mig och för barnet. Tittade konstigt på mig när jag tog upp argumenten som jag fått höra, men läkaren hade inte mycket fakta att ge.  

Nu har jag pratat med ytterligare en läkare - på Karro - och känner mig trygg med att försöka med vanlig förlossning, men det kan bli snitt om inte allt går framåt som det ska. Som för alla, antar jag.

Håll tummarna för oss på förlossningen. Lycka till ni som är gravida eller försöker bli!!!! Äldre föräldrar tror jag bara är bra att ha.

Ett jätte stort Grattis och Lycka till.
Jag har själv fyra st stora barn, och en tjej på 4,5 år och väntar nu bebis igen, är just nu i vecka 20. Min ålder är 47 år så inte trodde jag att det skulle bli fler syskon, men så blev det. Tycker allt känns jätte bra, men visst tänker jag då och då på min och min mans ålder, att vi kommer vara äldre föräldrar när barnet växer upp. 

Satt igår på jobbet och försökte dölja ett stort leende då jag just kommit från mitt första (tidigt) ultraljud och fått se hjärtslagen på min lilla ärta 11 mm stor! Kan inte riktigt smälta vad jag fick se. Njuter bara av glädjen.

Jag är precis du och flera andra en "gammal mamma" och dessutom förstföderska, 42 år. Vi träffades sent och har försökt under några år, men oddsen visade sig vara dåliga pga min ålder, 10-15 %, mina ägg ville inte riktigt.

Vi har genomgått en IVF-omgång, jag svarade bra på behandligen, men det gick inte vägen och vi beslutade att inte fortsätta utan bestämde i våras att vi skulle satsa på äggdonation och vår läkare tipsade om en klinik i Spanien. Sagt och gjort så tog vi kontakt, var nere för en konsultation i juli. Allt såg bra ut förutom att jag har 1 myom som de ville att min läkare hemma skulle kolla med kamera så att det inte sitter i livmodern för då skulle de inte låta oss genomgå en äggdonation. Väl hemma bokade vi tid för detta, det görs i viss tid i cykeln så det skulle ta lite tid. Mensen kommer men beter sig inte som vanligt. Jag har normalt kraftiga menssmärtor, men dag 3 med smärtor började jag misstänka att nåt var fel och det visade sig vara missfall. Jag var altså gravid när vi var i Spanien...

Snopet värre! Vi hade blvit spontant gravida. Tiden för koll med kamera blev ett återbesök efter missfallet och vi fick ny tid för koll med kamera till nästa menscykel. Allt visade sig se bra ut och vi började åter förbereda för äggdonationen. Jag skulle börja med p-piller när nästa mens började och dessa hämtades från apoteket och vi började invänta dagen D. Den har fortfarande inte kommit...

Är nu i slutet på vecka 7 och väntar en midsommarbebis, precis du gör. Hoppas vi kan följas åt under tiden dit.        

Vilka underbara berättelser ni har här! Jag önskar er stort lycka till med era bebisar! Jag vet själv hur det känns att få kämpa för att bli gravid, vi försökte i över 6 år och är nu i v 15 efter ivf. Jag är 'bara' 35 men kan ändå känna att det är lite gammalt att få sitt första. Men försöker tänka att man är inte äldre än man känner sig!

Jag är 46 och är gravid igen. Har en son som fyller 2 snart 

Grattis vad härligt att  höra såna solskenshistorier!

Grattis ni andra gravida också! 

Blir snart 45 och söker efter rekommendationer var i världen de bästa klinikerna är för ivf? Vad skall man tänka på när man väljer klinik. Vill ju ha det bästa förutsättningarna eftersom jag kanske inte har så lång tid att lyckas. Eller är det så att jag skall gå på äggdonation på en gång. Han ev en väninnna som kan ställa upp. Ni som varit med ett tag. Vad skulle ni gjort i mitt ställe?

Jag skulle nog gå på äggdonation direkt, men det beslutet bör du inte ta förrän du har varit och kollat dina värden och förutsättningar. Det kanske du redan har? Jag skulle i alla fall rekommendera IVI i Spanien. Vår läkare rekommenderade dem och de genomför alla typer av behandlingar. Vi har inte fullföljt vår behandling (äggdonation)där eftersom vi på nåt fantastiskt sätt blev gravida själva (se mitt tidigare inlägg ovanför), men vill ändå lägga ett gott ord. Det jag läst mig fram till är att de är världsledande på vad de gör och det mottagande vi fått är fantastiskt. Dessutom har det ett mycket stort register vad gäller äggdonatorer så väntetiden är kort vilket är av stor vikt i vår åldersgrupp. om allt går som det ska från det man är på konsultation så kan det gå på 2-3 månader.

Om du känner för äggdonation direkt, så varför inte?! För oss tog det lite tid (understatement...) att acceptera att gå vidare från egna ägg. Men nu är jag jättetacksam för den kvinnan som gett oss denna möjlighet!!!

Kan inte påstå att vi valt IVF-klinik särskilt noggrant. I Stockholm gick vi till Fertilitetscentrum för IVF (de har inte äggdonation). 

Äggdonation fick vi på http://www.fertinova.fi/sv/Fertinova/Forstasida/ i Tammerfors i Finland. De har kliniker i Helsingfors och Åbo också. Finland är lite närmare än Spanien om/när man måste åka tillbaka för att hämta frysta embryon eller försöka på nytt. De är jätteduktiga där och pratar svenska också (både läkare och barnmorskor).  Det tar kanske 4-5 mån att få en donator. Lagstiftningen är bra för barnet kan få veta vem donatorn är när han/hon har fyllt 18 år. 

I klinikens rutin ingick att besöka en psykolog för att diskutera förväntningar och vi fick tips om hur/när man berättar för barnet om donationen. Själv skulle jag inte vilja ha en väninnas eller släktings ägg. Hur skulle jag känna det när barnet är fött? Men du har säkert tänkt igenom detta och det är en bra vän!!!

Lycka till!!!! 

Och vi ska till Brno på reprogenesis för den tyckte vi var bäst.  Man får leta runt vad som passar ens önskemål och krav bäst och sen välja utifrån det.

Vilken underbar historia! Stort grattis och lycka till!

Själv är jag 41 år och har blivit oplanerat gravid med BF 20 juli. Då kommer jag att vara 42 år. Tvekar fortfarande eftersom vi redan har två ganska små barn varav ett med autism och adhd + att pappan har en bunt egna diagnoser som gör att han långa perioder fungerar väldigt dåligt. Det är redan väldigt mycket ansvar på mig...vet inte om jag pallar mer... Samtidigt får man ju rosa glasögon på sig i samma ögonblick som stickan visar två streck...