BF 2014 med alla IVF:are

Ändrade mig en dag och la till sannatherese :)

BF 2014 Lista:

April     
   
Maj   
15, Heaven75  
20, NoA22   
26, Lilljen   
28, Grimm   

Juni   
3, Eileme87   
7, benbiten & tette09   
10, Mirabell   
16, My1980   
17, Cillah & Twixan      
29, besony 

Juli   
7, Virvla 
21, CarlaL   
28, LillaMiraklet  
29, unSeri  
30, Linnna    

Augusti   
6, Limalie,   
7, Nillis       
9, mikispikis90  
12, Pysslan82  
14, Ofrivilliga barnlöshetensbubbla 
25, Sputnik II 

September       

Oktober       
7. Sara84   
19. Moolie
21 MzLee

November   
27 Tina80
27 sannatherese

December

Tack Madelaiine  visst känns det fantastiskt att vi är så många som har lyckats, jag säger också Grattis till alla i tråden.

Hur gick det för dig, fick du göra ivf:en? Håller tummarna 

Jag fick göra den men fick min mens i måndags. Så den första misslyckades tyvärr. Nästa blir i augusti. Men usch vad tungt det är att misslyckas.

Så tråkigt att höra. Jag fick ett missfall på vår första återföring av ett färskt embryo och jag kommer ihåg hur tungt det var - först blev vi glada för ett positivt graviditetstest (som man längtat efter så himla länge) och sen missfall. 

Jag tror att du inte ska misströsta utan att låta det ta några gånger. Det är inte ju så många som lyckas på första försöket. Bara tråkigt att sommaren kommer emellan, man vill ju försöka igen så fort som möjligt. Jag håller alla tummar att ni lyckas med nästa, kram!

Jag hoppar in här om det är ok...
Jag vet hur tufft det är att misslyckas, jag är nu gravid efter min 9:e embryoåterföring och 2 hela år med IVF-försök!!! Först på 5:e återföringen fick jag mitt första plus, tyvärr blev det missfall i v.7 och jag tog det självklart jättehårt efter alla försök (vi började trots allt planera familj 2009 och det här var sommaren 2013)
Inga fel hittades varken på mig eller mannen och vi blev "klassade" som oförklarligt barnlösa, allt såg jättefint ut; mycket ägg, bra spermakvalite, embryon till frysen osv men problemet var att det aldrig fäste i livmodern.
Men nu äntligen är jag i v.18
Men det kan vara så olika det där. Min syster lyckades på första försöket och fick sen ett syskon på andra försöket.

Det jag vill säga är; ge inte upp även om det kanske blir fler motgångar utan fortsätt att kämpa även om det är tufft, ibland gäller det att ha tålamod och att orka resa sig och ta nya tag efter ett misslyckande, jag vet hur tungt det är men idag är jag jätteglad över att vi envist fortsatte försöka hela tiden!
Jag önskar dig stort lycka till inför nya försök i höst!

Väl skrivet snobben00 - allt pepp behövs. Så fantastiskt kul att ni äntligen har lyckats efter 9 återföringar. Stort Grattis och lycka till med andra halvan av graviditeten... :) vår förlossning närmar sig och jag kan knappt tro att vi snart har ett litet knyte i famnen <3

Tack  Jag är verkligen överlycklig! Det är verkligen ett mirakel det här med IVF och det är så överväldigande och fantastiskt när man ser den lilla parveln på ultraljud, redan i v.12 var allt i princip färdigt, en liten liten minimänniska som bara ska växa sig större.
Redan nu känner man en sådan kärlek till den lilla/lille som man inte ens träffat
Önskar dig lycka till med kommande förlossning!

Grimm kan bockas av nu. Jag leverade en son den 19 maj! Planerat snitt, 3,2 kg 49 cm lång. Önskar er andra stor lycka till nu!

Åh, grattis vad roligt! Lycka till framöver med den lilla

Tack så mycket Snobben, och snart har du fullt upp med din darling! :)

Ett stort GRATTIS Grimm till er son, vad fantastiskt att äntligen få träffa sitt underverk

Tack så mycket! Känns underbart nu, och idag har BVC gjort hembesök och okejat honom, känns gott, nu kan man koppla av lite när alla ens frågor får samma svar, "det är normalt" :) lycka till alla ni andra!

Återigen grattis  Jätteroligt att höra!
Har halva tiden kvar tills vi får se vår sötnos i verkligheten men dags för RUL nästa vecka i alla fall 

Tack snälla :) ja, visst är man överlycklig och så himla tacksam att ivf finns - att vi alla kan få hjälp! Det betyder så oerhört mycket - hela ens liv stannade ju upp när man försökte och försökte utan att lyckats bli gravid. 

Grattis Grimm - så skönt att allt gått bra och att din son mår bra 

Tack för alla gratulationer! Helt underbart nu fast om man tyckte man hade mkt o tänka på under graviditeten är det inget mot när barnet är ute:) amning, vaggande, passning, blöjbyte, tröstande 24 timmar om dygnet, men nu börjar man vänja sig.:)

www.familjeliv.se/Forum-7-134/m73381971.html

Ni kan lägga in era datum om förlossningen i länken nedan, brudar! :)

Kan du tänka dig att berätta lite om hur snittet gick till och hur du upplevde det? Dels själva snittet och dels tiden efteråt. 

Hej, javisst kan jag berätta, allt gick mkt lugnt tillväga, värst var väntan och nervositeten men det gick över när man rullades in till operation. Spinalsprutan är mindre än epidural då ingen slang ska med så den kändes inte och sen blev man varm om benen och det kändes behagligt.:) De informerade om allt de gjorde och vad som lät, men det hade de inte behövt göra, jag kände av att de var där o petade o tryckte och sen var han ute och skrek direkt. Han fick vila på mitt bröst medan de sydde ihop och sen var det färdigt. Det hela gick nog på 30-40 minuter men kändes som 10. Gjorde såklart ont ett par dagar efteråt. Jag fick morfinsprutor första dygnet men blev bara yr så sen åt jag bara diklofenak och alvedon. Blödde mkt från avslaget men det fick mig bara att kämpa mig upp så många ggr som möjligt för ville inte det skulle komma i sängen. Ta emot hjälp och bra om din partner är där första dygnen på sjukhuset för jäklar vad jag ringde efter personal och bra om partnern kan hjälpa till med mindre saker som att hämta grejer, frukost mm. Lycka till!