Separationsångest som vuxen, finns det fler?
33 år gammal liderlig av separationsångest. Det sägs bottna i dålig självkänsla, vilket känns logiskt. Separationsångest som vuxen är bland annat att man är rädd att mista som man älskar och man vill gärna kunna stå i direkt förbindelse med dom. Mm blir orolig om dom tex inte svarar i telefonen, om dom ska resa bort osv. Det kan va påfrestande i relationer då Partnern kan upplev att man kollar upp dom, fast man egentligen bara vill kolla att dom lever och mår bra. Man är orolig för dom bara dom ska gå till affären, dom kan ju bli påkörda osv. Jag inte haft så påtaglig rädsla förrän jag träffade en ny kille för ca 1,5 månad sen. Av någon underlig anledning är jag mer orolig när det gäller honom än nån annan. Tidigare killar har jag inte alls oroat mig för på det här sättet. Funderar om jag har starkare känslor för honom än jag haft tidigare? Eller är det för att han är den första jag inte behöver "ta hand om"? Någon mer som lider/lidit av detta och hur blev ni av med det?