Min tvååring är besatt av amning - jag vill sluta!!

Jag ammade i lite mer än 2,5 år (fast jag har för mig att den sista tiden enbart var under kvällstid, i samband med nattning. Samt ev nån gång på dan om det varit stressigt eller så - som en slags avkoppling). Dock kände JAG, efter 2,5 år, att det var dags att sluta (möjligt att samhället påverkat mig en del). WHO rekommenderar amning upp till två år, eller längre. Så jag kände även att det faktiskt var okej att sluta. Jag gjorde som så att jag satte plåster på bröstvårtorna och sa att jag hade sår där. Första natten hade sonen gråten i halsen, men vände sig ändå om och somnade. Jag låg och höll om mitt lilla knyte hårt, för närhetens skull. Jag fortsatte att ha plåster på i kanske 3 veckor (minns inte exakt, fast längre än så var det inte). Mjölken försvann (I guess?), och sonen slutade att fråga om "titti" var bra nu. Sedan sa han själv att han var en stor kille nu. Jag fortsatte dock att sova tillsammans med honom, kramas, gosa, läsa böcker, sjunga, osv. Så han fick, och får än idag, mycket närhet. Han är 3 år nu och vi samsover än. Inte för att man "ska", utan för att det är mysigt och tryggt för oss båda. :) Jag ska tillägga att jag inte ser nått fel alls i att amma stora barn. Vet barn som är äldre än mitt, som fortfarande ammas. Om både barn och mamma trivs, varför sluta? Fast om man själv inte trivs med det längre, så är det nog bäst att sluta, och då är mitt tips som sagt att plåstra bröstvårtorna. Lycka till! Och sluta skämmas för att du ammar - det är det mest naturliga i världen. Brösten är faktiskt, hör och häpna, där för barnet - inte för vuxna män att leka med. Så det så! ;)

Det går inget vidare för mig (alla goda råd  har jag tyvärr inte följt än). Lillen vill amma så fort jag kommer hem från jobbet, trots att det är fridens på dagis och han klarar att somna själv där men med mig...nej nej. Han ska ammas och det är ju mitt fel förstås för jag säger inte nej.

Jag tycker det är jättesvårt...

Jag sitter i exakt samma sits. Min dotter fyllde två i januari, och ammar fortfarande. Jag känner att folk i min familj börjar tycka att det är nog nu, så även om jag själv inte har något emot att fortsätta känns det som att jag nog måste börja tänka på att sluta snart. Men jag vet inte hur man gör! Jag vill absolut inte lämna bort henne under en helg, det känns ju så otroligt grymt. Min make föreslog att vi skulle muta henne med choklad, men det känns också galet... 

Jag ville mest säga att du inte är ensam. Lycka till!

Jag sitter i exakt samma sits. Min dotter fyllde två i januari, och ammar fortfarande. Jag känner att folk i min familj börjar tycka att det är nog nu, så även om jag själv inte har något emot att fortsätta känns det som att jag nog måste börja tänka på att sluta snart. Men jag vet inte hur man gör! Jag vill absolut inte lämna bort henne under en helg, det känns ju så otroligt grymt. Min make föreslog att vi skulle muta henne med choklad, men det känns också galet... Jag ville mest säga att du inte är ensam. Lycka till!

Varför ens prata med ANDRA om hur ni sköter så pass intima saker som att amma? Sen undrar jag hur det kan vara grymt att åka iväg et par dagar förutsatt att di nman är med barnet ? Reser du aldrig i jobbet eller sover borta om du gör något med väninnor ? Framför allt strunta i omgivningn (klaga inte hller då förstår jag att de tröttnar). Fortf... kan inte ge bättre råd än at åka bort en helg... ännu taskigare att fresta men inte ge.

Jag sitter i exakt samma sits. Min dotter fyllde två i januari, och ammar fortfarande. Jag känner att folk i min familj börjar tycka att det är nog nu, så även om jag själv inte har något emot att fortsätta känns det som att jag nog måste börja tänka på att sluta snart. Men jag vet inte hur man gör! Jag vill absolut inte lämna bort henne under en helg, det känns ju så otroligt grymt. Min make föreslog att vi skulle muta henne med choklad, men det känns också galet... 

Jag ville mest säga att du inte är ensam. Lycka till!

Och "överge" barnet dubbelt upp?( ta bort två tryggheter samtidigt) Typ inte.

Men man kan väl ringa hem o berätta at man saknar varandra osv? Givetvis är inte barnet övergivet, det har ju pappan ? Överger man på samma sätt om man reser i jobbet ? Reser aldrig din man ?

Vad jag vet kan man inte amma över telefon. Och att mjölken kanske minskat när man kommer hem varken ändrar eller bekräftar barnets känslor. Varför inte vara ärlig med att nu är det dags att sluta, låta barnet sörja, vara ledsen, ta ut sin frustration och bekräfta alla dessa känslor. Att vara med hela vägen.Visst kan en pappa också ta emot barnets känslor, men det är ändå inte han som har ammat barnet. Det är inte med honom barnet haft amningen och den kontakten. Jag tror på att det är bättre att mamman som har ammat barnet är där och bekräftar och hela tiden visar att det är rätt beslut och att hon står fast. Inte flyr och gömmer sig. Inte tar tryggheten med amningen(många större barn ammas ju dessutom vid den känsliga läggningen och under natten) med sig. Flertalet barnpsykologer är inne på samma bana. Nej, min sambo reser inte i jobbet. Vad det nu har med saken att göra.

Menade att det är vardag för många familjer att någon eller båda reser i arbetet, inte sviker man barnet för det? GIVETVIS kan mamman ta den striden hemma men OM hon o barnet bara tycker det blir större lidande.

Nu har nog amningen fått sitt naturliga slut. Jag åkte på världens halsfluss och åkte på antibiotika. Därför kunde jag inte amma lillen mer, så jag följde ett av råden här och satt plåster på tuttarna.  

Förklarade för lillen att tuttarna inte mår bra och måste vila. Han verkar köpa det än så länge

Nu har nog amningen fått sitt naturliga slut. Jag åkte på världens halsfluss och åkte på antibiotika. Därför kunde jag inte amma lillen mer, så jag följde ett av råden här och satt plåster på tuttarna.   Förklarade för lillen att tuttarna inte mår bra och måste vila. Han verkar köpa det än så länge

Hur gammalt är barnet? Vad handlar det om när man ljuger för sitt barn? Varför inte berätta att du tycker att det är nog nu och att du dessutom inte kan amma för du äter starka mediciner som hamnar i mjölken och som han inte ska få i sig?