Hur slutar man amma en 8 månaders?

Välling må vara mer mättande, men ersättning är mycket mer näringsrikt. Välling är bara mjölmat. Så nej, de går inte att jämföra. Ersättning är bättre för en 8 månaders.

Och nej, de flesta målen behöver inte vara riktig mat vid 8 månader. Eftersom rekommendationen är att börja med smakportioner vid 6 månader, så har man knappast hunnit ersätta så många mål vid 8 månader. Vid 1 års ålder bör dock barnet ha två mål lagad mat om dagen.

TS, kan du blanda bröstmjölk i ersättningen till att börja med för att vänja henne vid smaken? Provat det?

ja men vill hon inte ta flaska eller liknande med ersättning så kan jag inte tvinga henne eller hur?

Tack Natulcien, du skrev precis det jag hade tänkt göra!

Lilla fjunet, ett tips är att gå in och läsa på Livsmedelsverkets hemsida om mat för spädbarn, där kan man ta del av vilka rekommendationer som gäller idag.

jag förstår att livsmedelsverket REKOMMENDERAR en att göra si eller så, men vill min dotter inte ta flaskan så kan jag inte tvinga henne.

la henne precis nu UTAN tutte iaf försökte med ersättning, hon drack två klunkar sen spottade, så jag vaggade i famnen tills hon somnade, tog max 10 min=)=)
skall behålla kvälls och nattamningen tills jag ser hur det går när jag tagit bort dagamningen.

Nej, naturligtvis ska du inte tvinga henne. Men om hon blåvägrar ersättning så kanske du ska överväga att behålla amningen ett litet tag till, tills hon äter ordentligt med fast föda.

hon äter fast föda, men du sa ju själv att ersättning måste de ha trots fast föda?
jag skall väl inte behöva känna mig tvingad att fortsätta amma bara för att någon rekommenderar mig att om jag inte ammar så behövs ersättning?
äter hon varierat under dagen samt gröt så får hon ju i sig alla näringsämnen? plus att hon får extra fett i all mat utom fruktpureer.

En 8 månader gammal bebis är ju lite för liten för enbart fast föda, det var så jag menade. Dessutom skriver du ju att du ammar henne 2-3 gånger om natten och när hon ska sova, och då behöver man ju ersätta de amningstillfällena med någonting, och då är ju ersättning det naturliga att välja.

vem säger att en 8 månaders är för liten för fast föda? hon äter ju gröt, det är ju som välling! mina söner åt ingen ersättning eller bröstmjölk alls efter att de blev 6 månader, bara välling och mat och de lever!!!
om jag känner att jag har gjort mitt som har ammat så länge (ja länge för mig!) i 8 månader så borde jag få känna att jag vill ha min kropp och mig själv tillbaka nu!
och jag tar inte bort kvällsamningen och nattamningen tills jag vet hur allt annat funkar under dagen.
jag blandar i ersättning i gröten (sån där färdigblandad) tex.

men jag skall inte behöva få skuldkänslor för att jag tar bort dagsamningen för henne, då räcker det med gröt, burkmat, fruktpuree etc under dagen tycker jag.

Jamen då så, då ser jag inte ens problemet. Då är väl allt bra.?

visst.

I trådstarten verkar det som om du ska sluta amma helt, men nu skriver du att du bara ska ta bort dagamningen, och då förstår jag inte riktigt vad du efterfrågar..? Det blir nog bra.

Ja samma här, när mitt barn var 8 mån satt han i matstol och åt mat. Ingen ersättning. Han mår utmärkt.

Min dotter tar äntligen nappflaska!! ett sista desperat försök så såg jag Philips Avent nappflaska på Ica.
Hällde i ersättning och gav henne och hon sörplade glatt i sig.

Ja vad bra!! kan man ju tycka.
Ja superbra! Nu kan jag ju sluta amma!
Så kom skuldkänslorna...de jävla skuldkänslorna....
"ja men hon är ju mitt sista barn...."
"ska jag verkligen sluta amma helt nu då eller?"
"tänk om jag ångrar mig nu?"
etc etc...

VART kom skuldkänslorna ifrån?
Ammar fortfarande på nätterna och håller på att ta bort kvällsamningen genom att hon får gröt och sen ersättning eller enbart ersättning och sen vaggas i famnen.

Till 98% är jag redo att sluta amma och de sista 2 % är skuldkänslor som drar ut på allt.

hade jag inte haft skuldkänslor så hade jag vart helt amningsfri vid det här laget imed att hon gillar den nya flaskan....
Hur blir man av med skuldkänslorna och hur slutar man amma helt utan att man blir helt gråtfärdig?

Åh, vad jag känner igen mig! Och det bara av att introducera ersättning för att kunna delamma och sedan successivt trappa ner på amningen utan att behöva stressa på med fast föda. Jag visste från start att jag hade en deadline för amningen (pga IVF), men ändå grät jag floder och mådde rent ut sagt skitdåligt vid blotta tanken. Skuldkänslor, oro, sorg, ja, alla känslor i en enda stor massa. Men jag kan säga att de känslorna försvann någon vecka efter att vi introducerat ersättning och två veckor senare kunde jag inte förstå varför vi inte börjat med det tidigare... Jag har pratat med många som känner exakt sådär vid amningsavslut, vissa har fortsatt amma lite längre, andra har slutat ändå. Ingen har ångrat sig i efterhand hur de än valt.

kan det vara hormonerna som gör att man känner som man gör? att man inte riktigt vågar ta steget att sluta amma helt? jag VET att jag helst av allt vill sluta amma nu. min dotter är nästan 9 månader och jag känner att vi är färdiga.
men det är såååå svårt att ta steget fullt ut och jag är så förvånad över dessa känslor! jag borde ju vara glad att hon tar flaskan!....
känns dock skönt att höra att jag inte är ensam om att känna såhär, att det tydligen är relativt vanligt!

HUR skall jag våga ta steget helt?
skall prova inatt att enbart amma 1 gång och sen imorrn natt inte amma någonting alls.
känns som att man klipper den sista navelsträngen, och att detta aldrig kommer åter.
fast när jag väl satt där inatt och amamde så kändes det inte så himla mysigt, mest jobbigt för jag är så himla trött på att amma nätterna igenom.
Så EGENTLIGEN så är det min skalle som tror att den kommer sakna amningen fast förnuftet säger något annat.

en jäkla röra i mitt huvud just nu=) fick gå en långpromenad själv igår och bara rensa tankarna.

gjorde du nåt speciellt vid sista amningen? tex kramade extra hårt,grät etc?
eller visste du inte när sista amningen blev sista?