Har jag en konstig uppfattning om barnuppfostran? Eller är min Mamma gammaldags.
Nu ska jag börja med att säga att jag inte är förälder utan detta är bara sånt jag om min Mamma diskuterar ibland.
Jag har t.ex fått uppfattningen om att det är bäst att amma (om man kan såklart, finns ju många orsaker till varför man inte kan.) Och hört uttrycket "All food before one is just for fun" och att amningen ska vara huvudkälla till mat
fram tills 1 år.
Mamma blir nästan arg och tycker jag är dum i huvudet för efter 7 månader (typ) ska mat vara huvudkällan till näring och det där med amning är inte så viktigt.
Däremot är det helt tvärsom när jag säger att plockmat är bra som komplement till pureer och amning för då blir hon arg på riktigt "Jamenvisst det är ju bra att barnet kvävs! Nejdu lilla vän, pureé är det som gäller rätt länge"
Jag har fått uppfattningen om att små barn, typ innan 1.5 års ålder helst inte ska sova borta och innan ett år inte alls. Men att barnvakt några timmar går bra.
Mamma tycker här också jag är dum i huvudet och att jag inte har nån verklighetsuppfattning. Barn ska helst
"vänjas" vid att inte vara med föräldrarna enligt henne och gärna sova borta redan innan dom är ett.
Hur ska dom annars klara av att börja på dagis när dom är runt ett tycker hon.
Jag säger då att dom flesta börjar inte på dagis när dom är så små och då tycker hon att jag lever i
min egen lilla värld igen.
Samma sak med det här med socker och salt. Det är väl ok om man vill akta lite grann typ medans barnet är bebis men att det väl inte är så farligt med lite socker och salt då och då ens då och att när dom är över ett så ska dom äta ungefär som du gör.
När jag säger att jag skulle vilja testa tygblöjor när jag nån gång får barn så bara skrattar hon och säger "Amen eller hur, ska du stå och skölja ur bajs varje gång du ska byta blöja? Och hur äckligt är det inte med bajsblöjor i samma maskin som den du tvättar kläder i? Nej USCH. men det kommer du märka ändå så att det är orealistiskt.."
I princip tycker hon att jag är helt utan uppfattning om hur svårt och jobbigt det är med barn och att "jag kommer märka" att saker som tygblöjor och amning inte är realistiska i den stressiga vardagen.
Vad säger ni? Är hon ute och cyklar eller jag?