• Onix

    Följas åt den sista månaden?

    Hej! Är det någon som har BF om en månad ungefär som vill följas åt den sista tiden? :) Har BF 17/9 och hoppas den lille inte vill stanna längre än så!

  • Svar på tråden Följas åt den sista månaden?
  • BjörkW
    Krusmatta skrev 2014-09-01 13:10:42 följande:

    Av vilken anledning ville du föda hemma? Är lite nyfiken då jag absolut inte kunde tänka mig det med första barnet, men efter att ha utbildat mig till doula så har jag ändrat åsikt till stor del. Min sambo vill inte heller att jag ska föda hemma, medan jag själv är mer öppen för det. Nu har vi inte hemförlossning finansierat här, så det är tyvärr inget alternativ på grund av ekonomin. Men jag känner inte att jag måste till sjukhus till varje pris om förlossningen skulle gå fort. Tyvärr är inte min omgivning lika trygga i det... ;)

     


    Ja.. Jag har svårt när folk säger åt mig hur jag ska göra när jag har ont tror jag :P Har haft stora smärtproblem under långa perioder och jag vill väl hantera det själv då jag känner mig själv och min smärthantering bäst. Är nervös över att få en barnmorska som "bestämmer" över hur jag ska sköta min smärta. Jag hatar tanken på att få någon som säger "Åå vad duktig du är. Lite till. Nästan i mål. Kämpa på. Bra. Duktig." som jag vore ett barn som lagade en tand för första gången. Blir ju mer arg av uppmuntra än pepp. Min sambo sa "Hon är inte så mycket för positivitet.." när han diskuterade förlossningen på jobbet ;) Haha. Det beskriver mig nog rätt bra hur hemskt det än låter. Hatar när folk lägger sig i och ska "hjälpa till för dom vet minsan bäst". BerMjag inte om hjälp vill jag inte ha den!! Men OM det händer något med barnet eller mig som är livshotande så är det inte värt att vara hemma för att jag beter mig som en trotsig tonåring när jag har ont.

    Detta får mig att låta som världens bittraste människa! Haha.
  • Krusmatta
    BjörkW skrev 2014-09-01 13:53:24 följande:
    Ja.. Jag har svårt när folk säger åt mig hur jag ska göra när jag har ont tror jag :P Har haft stora smärtproblem under långa perioder och jag vill väl hantera det själv då jag känner mig själv och min smärthantering bäst. Är nervös över att få en barnmorska som "bestämmer" över hur jag ska sköta min smärta. Jag hatar tanken på att få någon som säger "Åå vad duktig du är. Lite till. Nästan i mål. Kämpa på. Bra. Duktig." som jag vore ett barn som lagade en tand för första gången. Blir ju mer arg av uppmuntra än pepp. Min sambo sa "Hon är inte så mycket för positivitet.." när han diskuterade förlossningen på jobbet ;) Haha. Det beskriver mig nog rätt bra hur hemskt det än låter. Hatar när folk lägger sig i och ska "hjälpa till för dom vet minsan bäst". BerMjag inte om hjälp vill jag inte ha den!! Men OM det händer något med barnet eller mig som är livshotande så är det inte värt att vara hemma för att jag beter mig som en trotsig tonåring när jag har ont.

    Detta får mig att låta som världens bittraste människa! Haha.

    Har du skrivit något om det i ditt förlossningsbrev? Jag tycker det är en väldigt viktig sak att ta hänsyn till och jag tror många barnmorskor "hejar på" just för att det är vad de flesta brukar behöva. Vet din sambo vad du behöver istället för "pepp"?


     

  • BjörkW
    Krusmatta skrev 2014-09-02 21:22:32 följande:

    Har du skrivit något om det i ditt förlossningsbrev? Jag tycker det är en väldigt viktig sak att ta hänsyn till och jag tror många barnmorskor "hejar på" just för att det är vad de flesta brukar behöva. Vet din sambo vad du behöver istället för "pepp"?

     


    Nje.. Har skrivit att jag vill ha så lite hjälp utifrån som möjligt, så länge jag inte ber om mer då förstås. Min sambo kan mig verkligen utan och innan så det är väldigt skönt :) Vi pratar mycket om just hans roll när jag kanske inte kan framföra min vilja.
  • Onix
    Aamanddal skrev 2014-09-03 13:48:54 följande:

    Nu har jag fått en hinnsvepning, så få se nu då.


    Spännande, hoppas det fungerar!
  • Krusmatta
    Aamanddal skrev 2014-09-03 13:48:54 följande:

    Nu har jag fått en hinnsvepning, så få se nu då.


    Hoppas det funkar bra!
  • Aamanddal

    Går segt. Hade värkar var 5 min men det avtog på morgonen. Och nu har slemproppen gått. Stor var den.

  • Eda83

    den 28 augusti föddes min dotter Felicia i v.37, efter att ha blivit igångsatt den 27e augusti pga lite fostervatten.
    Fick cytotec som skulle göra så livmodertappen mognade och öppna sig. fick 8 doser med 2 timmars mellanrum.
    När det väl satt igång och jag var öppen 5 cm så tog det bara en halvtimme innan Felicia var ute.
    Blev rätt lurad då jag var 100% säker på att det var en pojk.
    Tyvärr hade hon problem med andningen och blev inlagd på neonatala, med cpap och sond. för de som inte vet vad cpap är så är det en syrgasmask de har för näsan.
    Som tur var så kunde hon andas själv efter natten, men behövde cpapen för tryckutjämning .
    en vecka låg vi inne innan vi äntligen fick åka hem.

    Tyvärr fick vi även veta att Felicia har medfödd grå starr på båda ögonen och måste förmodligen opereras.
    inväntar bara remissen..

  • Skutt

    Eda83

    Grattis och lycka till med allt.... Skickar med en styrke kram till er:)

  • Aamanddal

    Grattis Eda83 :)

    Igår kom äntligen våran fina prins, 3690g och 51cm :) fick en andra hinnsvepning dagen innan, tror den hjälpte väldigt bra. Från första värk tog det 9 timmar innan han var ute, så det gick ändå ganska fort. Värkarna kom regelbundet direkt 3 st på tio min sen kom dom riktigt tätt 8 st på tio min. Vi alla tre mår iaf fint :)

  • SilentHill

    Grattis alla som fått sina bebisar.

    Även jag tillhör den lyckliga skaran då jag födde en son igår på BF+6. Förlossningen startade igång starkt på en gång med 2-5 minuter mellan värkarna och bara några timmar senare så föddes han. Så det gick snabbt! 

Svar på tråden Följas åt den sista månaden?