• Ebbagr

    jag 16 år skaffa hund

    Hej, jag har länge nu velat ha en hund. Jag älskar hundar och vill jobba med de i framtiden, jag vill i alla fall ha ett kennel, utöver det får visa sig. Min mamma sa idag att om jag sparar ihop till ca 12.000 att jag får lov att köpa en hund alltså då om hunden helt står på mig, jag måste då också betala mat,försäkringar och så vidare såklart. Jag går 1a året på gymnasiet men ser skolan från vart jag bor så har möjlighet att gå hem på luncher och så. Jag tänkte väl typ mest fråga att detta är okej? att om jag skaffar hunden på sommarlovet då jag kan vara hemma hela tiden, och sen självklart går jag ju hem på de chanser jag har när jag går skola. Jag vet vad jag ger mig in på, det är kostsamt, jag är strängt fastbunden, jag vet att jag inte kan åka iväg när som helst, att jag inte kan åka till kompisar hela tiden, utan att jag verkligen måste ta hand om hen. Jag vill ha en bichon havaneis vilket är en sällskaplig,frisk och lätt hund, det vet jag för att vi haft en sådan när jag varit mindre. Jag är själv en mycket omtänksam människa och vill allt och alla det bästa och sätter mig själv sist så att ta hand om en hund är inget problem (tror jag) jag menar jag har aldrig tagit hand om en hund helt själv men har varit hundvakt och så. Vad tycker ni om detta? att jag skaffar en hund? nu vet ni ju inte hur jag är som person men kan lova er att hunden kommer behandlas som en prins eller princessa som alltid kommer först!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2015-01-13 19:39
    Okej tänkte jag skulle uppdatera här. det är många negativa här märker jag. Blev chockad faktiskt, trodde det skulle komma många positiva men där hade jag fel. Om jag säger såhär, jag vet hur man uppfostrar en hund, jag vet att det kostar, jag vet att det kan uppkomma konflikter, jag vet vad det krävs utav mig för att ta hand om en hund. Jag är 16 år och många av er ser mig säkert som ung,dum,omogen,för liten osv osv. Men jag kan med gott samvete säga att jag har mer vett i skallen än vad många vuxna har. Jag vill inte att någon ska döma mig utifrån min ålder för jag vet verkligen att jag klarar av detta. Mina föräldrar hade aldrig låtit mig ta en hund om dem visste att jag inte klarar av det. mina föräldrar litar på mig till 1000 i allt och även på detta hundköp. Det är mycket jag har velat ha, piercingar,tatuering, epa-traktor och massa mer som ungdomar vill ha, men mina föräldrar har sagt nej till piercingar för det "förstör" ansiktet, tatueringar för att jag är för ung osv, jag förstår dem, piercingar är något jag vill ha när jag är 16 men om 4 år har jag ett fult ärr i ögonbrynet för att jag haft en piercing, eller en tatuering som jag gjorde när jag var 16, hur snyggt när jag är 50? Jag förstår dem till fullo att dem förbjuder mig från det nu, jag accepterar det. Men de vet att en hund är något mitt liv brinner för, jag har alltid älskat djur och jag tjatade ihjäl dem när jag var kanske 4/5 . Idag är jag 16 och är kanske inte för er men för dem mogen nog att få ta tag i min dröm på egen hand. Dem har förbjudit och sagt nej till de dem vet är dåligt för mig och dem har alltid haft rätt, jag kommer tacka dem när jag är äldre att dem inte lät mig göra tatueringar i 16 års ålder. Dem säger inte nej till att skaffa hund för dem tror på mig, dem vet vad det betyder för mig och dem vet hur bra jag kommer klara av det här. Och nej jag har inte mycket pengar men det fattar ju dem också, dem förstår ju att jag inte kommer ha så mycket pengar men dem är ju beredda att lägga ut för det jag inte har råd. Även om jag har huvudansvaret så kommer ju dem fortfarande finnas där...... Min pappa älskar hundar lika mycket som jag och skulle aldrig låta något hända hunden, han kommer älska hen lika mycket som jag, han skulle aldrig vägra betala för akut vård. inte mamma heller, hon gillar också hundar, inte lika mycket som jag och pappa men tro mig om jag inte kan betala så finns dem där!
    Det var bara det jag vela få sagt, jag tror på mig själv och jag vet att jag kan klara av det! Vad ni tror är upp till er men ni känner verkligen mig och det är synd för då hade ni också insett det! :)

  • Svar på tråden jag 16 år skaffa hund
  • Ebbagr
    Philanthropy skrev 2015-01-19 08:13:14 följande:

    Till er som rakt av jämför hundar med barn;

    Räddar ni er egen hund framför ett främmande barn i en liv eller död-situation där ni omöjligt kan rädda båda?

    Blev nyfiken...


    hemsk fråga på riktigt :o hade räddat båda :p
  • Philanthropy
    Ebbagr skrev 2015-01-19 08:51:07 följande:

    hemsk fråga på riktigt :o hade räddat båda :p


    Men nu var det en omöjlighet. Så vem hade du räddat i detta scenariot?
  • micromat

    Bara läst Ts..

    Du skulle kunna avvakta med en valp och ta en omplacering annars.. Nu finns det ju flera typer av omplaceringshundar.. Men tänker mig en hund som levt i en bra familj, fått uppfostran osv men som måste säljas pga sjukdom/separation osv.. Då får du en hund som kan klara sig själv, är lite mer självständig än en valp.

    Är det så att du har nära hem med håltimmar osv får du räkna med att gå hem och hålla hunden sällskap. En valp hinner bli 4-5 månader om du tar den i början av lovet och jag skulle inte lämna en sån liten plutt ensam länge..

    En vuxen hund är lättare än en valp på många plan, pma mig om du vill..

  • Dexter dot com
    Philanthropy skrev 2015-01-19 08:13:14 följande:

    Till er som rakt av jämför hundar med barn;

    Räddar ni er egen hund framför ett främmande barn i en liv eller död-situation där ni omöjligt kan rädda båda?

    Blev nyfiken...


    Jag jämför inte hundar med barn men skulle förmodligen rädda den som är viktigast för mig och ligger mig närmast om hjärtat dvs min hund före ett okänt barn. Men det är ju egentligen omöjligt att veta hur man reagerar i krissituationer.
  • Philanthropy
    Dexter dot com skrev 2015-01-19 09:39:34 följande:
    Jag jämför inte hundar med barn men skulle förmodligen rädda den som är viktigast för mig och ligger mig närmast om hjärtat dvs min hund före ett okänt barn. Men det är ju egentligen omöjligt att veta hur man reagerar i krissituationer.
    Förstår att din hund självklart ligger dig närmast hjärtat, men kan inte för mitt liv förstå hur du ens kan överväga att rädda den före barnet...?
  • Guldbarb
    Ebbagr skrev 2015-01-18 11:20:26 följande:
    Just det är mitt största och nästan enda bekymmer. Men jag vet att det kommer lösa sig. Min pappa jobbar ofta förmiddag, vilket betyder att han börjar klockan 2, vilket betyder att hunden endast behöver vara ensam ca 1 h, han har också ledigveckor, min syster jobbar ofta kväll så jag och mamma är de enda som behöver vara iväg på dan. Jag vet att det kommer lösa sig i alla fall. Men det är tråkigt att jag ska behöva vara iväg så länge från min hund men första året så kommer den inte behöva vara ensam i en sån lång tid! :)
    Jag skaffade hund i slutet av 9'an i början av sommarlovet, för oss blev det aldrig några problem efter att lämna honom själv. Vi hade en som gick ut med honom under dagen. Men det låter ju väldigt bra när din pappa börjar först klockan 2 eftersom hunden blir ensam så kort tid.  Sedan är alla hundar olika, våran var lätt att få rumsren (han var rumsren direkt) och lätt att lämna ensam när han väl fått kläm på det men vissa är väldigt svåra att lämna själva men i såna lägen finns ju ofta hunddagis med.
    Philanthropy skrev 2015-01-19 08:13:14 följande:

    Till er som rakt av jämför hundar med barn;

    Räddar ni er egen hund framför ett främmande barn i en liv eller död-situation där ni omöjligt kan rädda båda?

    Blev nyfiken...


    Min hund står mig närmast, jag har ansvar för honom och det är troligen honom jag skulle rädda. Nu har jag aldrig varit i en sådan situation så exakt vad som faktiskt skulle hända då kan jag inte veta.
  • Philanthropy
    Guldbarb skrev 2015-01-19 10:08:18 följande:
    Philanthropy skrev 2015-01-19 08:13:14 följande:

    Till er som rakt av jämför hundar med barn;

    Räddar ni er egen hund framför ett främmande barn i en liv eller död-situation där ni omöjligt kan rädda båda?

    Blev nyfiken...


    Min hund står mig närmast, jag har ansvar för honom och det är troligen honom jag skulle rädda. Nu har jag aldrig varit i en sådan situation så exakt vad som faktiskt skulle hända då kan jag inte veta.
    Men för fan, alla förstår väl att din hund står dig närmare än ett barn som du aldrig träffat. Frågan kvarstår liksom ändå precis som till föregående hundägare; hur fan är det möjligt att du ens överväger att rädda hunden din framför barnet?
  • micromat
    Philanthropy skrev 2015-01-19 10:18:02 följande:

    Men för fan, alla förstår väl att din hund står dig närmare än ett barn som du aldrig träffat. Frågan kvarstår liksom ändå precis som till föregående hundägare; hur fan är det möjligt att du ens överväger att rädda hunden din framför barnet?


    För att den helt enkelt betyder mer än något främmande barn..

    En hund är för många som en familjemedlem, som ett "barn" som man fäster sig otroligt vid..

    Inte skulle du rädda någon annans barn framför ditt?
  • Guldbarb
    Philanthropy skrev 2015-01-19 10:18:02 följande:
    Men för fan, alla förstår väl att din hund står dig närmare än ett barn som du aldrig träffat. Frågan kvarstår liksom ändå precis som till föregående hundägare; hur fan är det möjligt att du ens överväger att rädda hunden din framför barnet?
    Som jag skrev, hunden är mitt ansvar och det är troligen bara jag (ev min sambo med) som skulle rädda honom främst. För min del skulle det bara vara att betala tillbaks en skuld eftersom han flera gånger räddat mitt liv.
  • Philanthropy
    micromat skrev 2015-01-19 10:42:34 följande:
    För att den helt enkelt betyder mer än något främmande barn..

    En hund är för många som en familjemedlem, som ett "barn" som man fäster sig otroligt vid..

    Inte skulle du rädda någon annans barn framför ditt?
    Guldbarb skrev 2015-01-19 10:42:50 följande:
    Som jag skrev, hunden är mitt ansvar och det är troligen bara jag (ev min sambo med) som skulle rädda honom främst. För min del skulle det bara vara att betala tillbaks en skuld eftersom han flera gånger räddat mitt liv.

    Såhär. Jag skulle inte tveka på att rädda min hund framför någon annans hund. Jag skulle lika lite tveka på att rädda någon annans barn framför min hund. Och slutligen, jag skulle inte tveka på att rädda mitt barn framför någon annans barn.

    Ni, å andra sidan, verkar sätta likhetstecken mellan en hunds och en människas värde. Extremt märkligt enligt mig...
  • micromat
    Philanthropy skrev 2015-01-19 11:25:10 följande:

    Såhär. Jag skulle inte tveka på att rädda min hund framför någon annans hund. Jag skulle lika lite tveka på att rädda någon annans barn framför min hund. Och slutligen, jag skulle inte tveka på att rädda mitt barn framför någon annans barn.

    Ni, å andra sidan, verkar sätta likhetstecken mellan en hunds och en människas värde. Extremt märkligt enligt mig...


    Vilken tur att man får tycka olika.. :)
  • Dexter dot com
    Philanthropy skrev 2015-01-19 11:25:10 följande:
    Guldbarb skrev 2015-01-19 10:42:50 följande:
    Som jag skrev, hunden är mitt ansvar och det är troligen bara jag (ev min sambo med) som skulle rädda honom främst. För min del skulle det bara vara att betala tillbaks en skuld eftersom han flera gånger räddat mitt liv.

    Såhär. Jag skulle inte tveka på att rädda min hund framför någon annans hund. Jag skulle lika lite tveka på att rädda någon annans barn framför min hund. Och slutligen, jag skulle inte tveka på att rädda mitt barn framför någon annans barn.

    Ni, å andra sidan, verkar sätta likhetstecken mellan en hunds och en människas värde. Extremt märkligt enligt mig...
    Du väjer att rädda ditt barn före någon annans barn....precis så känner jag som inte har barn för min hund. För mig är min hund mer värd än ett okänt barn eftersom jag lever med min hund. 
  • Ebbagr
    micromat skrev 2015-01-19 09:17:25 följande:

    Bara läst Ts..

    Du skulle kunna avvakta med en valp och ta en omplacering annars.. Nu finns det ju flera typer av omplaceringshundar.. Men tänker mig en hund som levt i en bra familj, fått uppfostran osv men som måste säljas pga sjukdom/separation osv.. Då får du en hund som kan klara sig själv, är lite mer självständig än en valp.

    Är det så att du har nära hem med håltimmar osv får du räkna med att gå hem och hålla hunden sällskap. En valp hinner bli 4-5 månader om du tar den i början av lovet och jag skulle inte lämna en sån liten plutt ensam länge..

    En vuxen hund är lättare än en valp på många plan, pma mig om du vill..


    Har funderat på det, men jag måste lära mig att uppfostra en valp och nu när jag har chansen och pengarna så vill jag ta den :)
  • Ebbagr
    Guldbarb skrev 2015-01-19 10:08:18 följande:
    Jag skaffade hund i slutet av 9'an i början av sommarlovet, för oss blev det aldrig några problem efter att lämna honom själv. Vi hade en som gick ut med honom under dagen. Men det låter ju väldigt bra när din pappa börjar först klockan 2 eftersom hunden blir ensam så kort tid.  Sedan är alla hundar olika, våran var lätt att få rumsren (han var rumsren direkt) och lätt att lämna ensam när han väl fått kläm på det men vissa är väldigt svåra att lämna själva men i såna lägen finns ju ofta hunddagis med.
    Philanthropy skrev 2015-01-19 08:13:14 följande:

    Till er som rakt av jämför hundar med barn;

    Räddar ni er egen hund framför ett främmande barn i en liv eller död-situation där ni omöjligt kan rädda båda?

    Blev nyfiken...


    Min hund står mig närmast, jag har ansvar för honom och det är troligen honom jag skulle rädda. Nu har jag aldrig varit i en sådan situation så exakt vad som faktiskt skulle hända då kan jag inte veta.
    Kul att det gått bra för dig! Jag hoppas det går lika bra för mig! :D
  • Ebbagr

    Folk tycker olika! för mig är en hund en familjemedlem som jag har ansvar för och som jag älskar! Bara för att en hund inte kan prata eller göra saker som människor gör så värderar jag inte hunden mindre! 

  • Ebbagr
    Philanthropy skrev 2015-01-19 09:04:25 följande:
    Men nu var det en omöjlighet. Så vem hade du räddat i detta scenariot?
    Min hund då det är min familjemedlem! det är bara inte " en hund" i mina ögon! Hade mått jätte dåligt för barnet och barnets familj men min familj går i första hand om jag måste välja! 
  • Nlg

    vad löjligt att ens hålla på diskutera om man skulle rädda sin egen hund framför ett barn... Förmodligen  kommer man göra allt i sin väg för att rädda barnet, men klart man ser till att hunden kommer i säkerhet lika väl...... Ingen vet hur man reagera i en sådan situation. Och hur fan lever och tänker man om man ens känner att man måste bestämma sig för ett sådant sjukt val bara så där utan vidare.... 

Svar på tråden jag 16 år skaffa hund