Få bebis att somna spontant?

Vi samsov upp till ca 1,5 år. Sedan somnade hon utan problem i sin säng själv. Nu är hon över 2år och vägrar sova någon annanstans än i sin säng ( ja förutom om hon somnar vagnen & bilen då) Försökte få henne att sova i soffan nu när hon var lite dålig, för att ha uppsikt, men hon skulle OMINST sova i sin säng

Lyssna inte så mycket på vad andra säger och tycker. Alla är vi olika och ingen vet hur ert barn fungerar.

Jag tror på lagen om minsta möjliga motstånd. Om det ni gör fungerar bra varför ändra på det och riskera att det fungerar sämre? Vems behov försöker ni tillfredsställa? Ert, bebisens eller era bekanta?

När ert behov av att inte bära och vagga överskrider bebisens behov av närhet så kommer det där lösa sig av sig själv :)

Min dotter samsov till hon var tre och sen flyttade hon självmant till sin säng. Och hon har aldrig behövt gråta sig till söms pga att hon velat sova med oss. Sonen på 6 månader vaggas och tröstas men går sedan att lägga i sin säng (kloss mot vår utan sida) och där sover han från ca 20 till allt mellan 24 och 3 helt själv. Sen ammar han och somnar i sin säng. Men skulle han visa tecken på att vara missnöjd så skulle jag anpassa mig efter det. Oftast så är en glad bebis en glad förälder :)

Tack för svaren!

Vi har henne i sele ibland men somnar hon i den är hon så svår att få ur utan att vi väcker henne. Men det var ett tag sedan vi provade senast, ska ta en ny omgång.

Att sittvyscha går tyvärr inte, då krumbuktar hon och skriker.

Att tassa låter som något för oss framöver. Tack för det tipset!

Jag tycker inte man ska tvinga dem att somna i sängen förrän tidigast runt ett år. Men, man måste inte gå runt och bära. Man kan sitta bekvämt i en fåtölj med bebisen i famnen, mata till sömns eller sjunga till sömns eller bara buffa. Då får de full närhet men man bryter inte ryggen. 

Förlåt om min fråga är dum, men jag förstod inte riktigt trådstarten. Menade du att babyn somnar vid amning? Varför går ni i så fall runt och vaggar henne till sömns?

Sådär var våran son i den åldern också. Han somnade bara om vi bar runt på honom eller om jag ammade honom. Han kunde inte somna i vagnen utan jag fick lägga ner honom i den när han somnat och la vi honom i sängen gallskrek han bara. Vi testade då och då att lägga ner honom och se om han kunde somna själv och helt plötsligt vid 7 1/2 månad hände det och sedan dess har han gjort det varje kväll. Tror helt enkelt man får vänta tills de är mogna för det!

Tack! Ser fram emot något liknande!

Hon somnar vid bröstet ibland. Random. Det går inte att använda som medveten metod så att säga.

Saken är att om jag sitter med henne så kommer hon inte till ro. Hon börjar skrika och vill göra nåt annat.

Jag har alltid sett det som att om de somnar vid bröstet, så behövde de sova. Somnar de inte vid bröstet, så behövde de inte sova ännu. Då gör vi något roligare i stället.

Fast det är ju en vanesak. Om ni konsekvent gör på ett visst sätt varje kväll när det är läggdags så lär sig ju barnet att nu är det sovdags. Sen ser ju inte jag fem månader som en ålder när det är viktigt att ha så fasta rutiner men om ni vill ha det så är det ju bara att vara envisa. Men för guds skull ge bebisen all närhet den behöver, inga 5minutersmetoder eller annat idiotiskt.

När min lille kille var fem månader så fick jag ryggkott. Jag kunde inte röra mig på två veckor och än mindre bära runt med honom i famnen längre stunder. Min sambo arbetar natt så jag hade ingen annan utväg än att försöka hitta en ny metod för att få lillkillen att somna. Det har funkat för mig att natta honom så sedan dess och han är nu 7 månader gammal. Du kan ju prova och se om det fungerar för er.

Vi har spjälsängen med nedfällbar långsida intill vår dubbelsäng (om man inte har nedfällbar långsida så kan man plocka bort ena sidan av spjälsängen)

Först och främst har vi gjort så att nattningsrutinerna ser EXAKT likadana ut varje kväll för att det här skall funka. Nu är han lite mer flexibel men förut kunde det räcka att man sjöng sångerna i fel ordning för att han skulle protestera.

Så här såg rutinerna ut när han var 5 månader:

När han blev trött, så borstade jag hans tand, bytte blöja, satte på pyjamas. Då ammade jag inte längre så vi gav nappflaska men det borde inte göra någon skillnad mot att ge bröstet - vi gav ju nappflaska i famnen. Efter det så lade jag honom i spjälsängen så nära kanten som möjligt. Efter det så lade jag mig så nära honom jag bara kunde. Min mun var mot hans kind och hans arm låg nästan under mig (jag halvlåg alltså nästan ovanpå honom, utan att krossa honom så klart) Min ena arm hade jag om ryggen på honom och lyfte nästan upp honom mot mig, så att han halvlåg på sidan med sitt bröst mot mitt bröst. Sedan sjöng jag sång efter sång och pussade honom däremellan på pannan och kinden samtidigt som jag med den andra handen gungade honom fram och tillbaka. Ibland behövde jag gunga honom ganska kraftigt och då flyttade jag handen från hans rygg till rumpan (för då rör sig inte huvudet). Om han försökte krångla sig loss så tryckte jag honom ännu hårdare mot min kropp.

Det här funkade faktiskt nästan direkt. Han var ju nära och det gungade och guppade precis som när jag bar runt honom. Dessutom sjöng jag exakt samma sånger, i samma ordning, som jag gjorde när jag sövde honom på annat vis. Jag råder dig att välja ut några sånger som du står ut med i längden för min lille kille gick inte alls med på att jag bytte ut någon sång eller kastade om ordningen på dem när han väl låg i sängen.

I början kunde den här nattningsproceduren ta ganska lång tid men han har aldrig varit ledsen och det tycker jag är det viktigaste.

Nu när han är 7 månader så behöver jag inte längre ligga så nära. Nu räcker det att jag har en hand på blöjbaken och gungar honom lite lätt medan han ligger i spjälsängen och sjunger våra sjukt tråkiga fem sånger i samma ordning om och om igen (igår lyckades jag lägga till två nya utan att han protesterade! Jippie!)

Jag kan dock tillägga att det bara är jag som kan natta så här. Min sambo har plockat upp honom allt för många gånger när han har börjat gny till lite grann så sonen accepterar inte att han nattar på annat vis än i famnen. Jag vill också tillägga att om sonen har blivit riktigt ledsen så har jag givetvis plockat upp honom, tröstat honom och sedan har vi börjat om från början, men om han bara har gnytt och gnällt lite så har jag bara tryckt honom hårdare till mig, pussat lite mer på pannan och kinderna och sedan fortsatt gunga honom och sjunga. Jag tror inte att barn somnar tryggt om de skriker sig till sömns.

TACK för detta långa och hjälpsamma inlägg!

En uppdatering.

Vi gick med henne i sjal ett tag men efter samtal med BVC bestämde vi oss för att skala riktiga rutiner.

Nu går vi med henne några minuter tills hon börjar slumra (har blivit bättre på att se signalerna) och lägger henne i hennes säng när hon just somnat. Sen bumpar vi på rumpan och gosar tills hon kommer till ro. Det var två-tre gånger hon skrek, men sen förstod hon att det var ofarligt. Nu gör vi samma sak på nätterna, bumpar istället för att ta upp henne. Målet som vi satt med BVC nu är att få henne att sova 5-6 h utan mat per natt. Det kommer bli några jobbiga nätter men jag är nu övertygad om att det går om man härdar ut. Jag upplever henne inte som otrygg, utan ser det som en omvänjning.

Jag är så glad att vi vågade prova och stod ut ett par skrikomgångar, eftersom det så snabbt vände. Livet blev så mycket enklare av att kunna lägga henne vid sömn och att kunna söva henne utan att stiga upp.

Tack för alla råd och att ni tagit er tid!

Lycka till nu! Jag kan även tillägga att om det blir ett bakslag någon gång så är det dumt att stressa upp sig. Om man bara fortsätter som vanligt med samma rutiner så brukar det ordna sig efter några dagar igen.