Min kille blir ALDRIG svartsjuk. Älskar han inte mig tillräckligt..?

Ts du är lite ute på svag is.

Du tycks tro att din kille skulle tolerera att du var otrogen, det skulle nog bli att han utan tvekan lämnade dej utan den minsta tvekan.

Han litar till 100% och skulle du svika honom så är det slut

Jag är inte heller ett dugg svartsjuk. Det betyder inte att jag inte är rädd att förlora min flickvän. Absolut att jag är det. Men inget hade blivit bättre om jag varit svartsjuk.

Svartsjuka är väl inget bevis på äkta kärlek?!

Min man och jag har varit tillsammans i 18 år - ingen av oss är svartsjuka - vi litar på varandra och älskar varandra!

Fast det kan ju handla mer om att killen inte verkar intresserad av ts liv??? Känns som det handlar mer om att du önskar att han var nyfiken på ditt liv, dina vänner, kontakter, intressen..... osv

Säger det igen, vad du en gör provocera inte fram att han ska bli svartsjuk.
Det kan innebära slutet på ert förhållande

Jag förstår dig TS. Jag var också med en kille som va 0% svartsjuk. Det var såklart jätteskönt på ett sätt. Men jag kände som du. Att han tog mig för givet och att han inte var rädd om mig.

Jag pratade med honom om det och då kom det fram att han visst kunde känna sig lite svartsjuk ibland. Han sa bara inget för han litade på mig.

Så prata med honom.

Man vill inte bli tagen för given.

Min man har aldrig någonsin varit svartsjuk. Han är bara inte den typen. Han är trygg i sig själv och ser ingen anledning att vara svartsjuk.

kärlek mäts inte i svartsjuka. Jag och min man är aldrig svartsjuka. Då har det ändå hänt att vi sovit över hos kompisar av motsatt kön, tom delat säng med dem. Det är ingen fara å färde med vårt äktenskap.

Min pojkvän är inte svartsjuk på mig för att han litar på mig och han vet att jag inte skulle göra något! 

Det känns skönt att han litar på mig eftersom jag haft pojkvänner som var svartsjuka.... och det var stressande. 

Jag frågade engång min älskling varför han inte var sotis och då fick jag just till svar att visst kan han ibland känna en tagg av svartsjuka men då han vet att jag inte skulle göra något så försvinner det så snabbt att det aldrig blir något som märks utåt... 

Och då jag själv bara blir sotis i situiationer där jag har erfarenhet av otrohet från tidigare förhållanden (vilket ju faktiskt inte är min pojkväns fel och därför logiskt inte borde gå ut över honom) och att jag då alltid säger till min pojkvän direkt "Jag blir lite orolig och osäker pga detta eftersom detta har hänt tidigare, jag vill fortfarnade att du gör det du planerat att göra men om jag låter konstig så vet du varför", så köper jag hans svar, han behöver inte tveka när det gäller mig och det vet han  

Tycker det känns lite konstigt med människor som "aldrig" är svartsjuka. Älskar man någon väldigt högt och känner trygghet med den personen är man väl rädd att förlora denne till någon annan. Jag tror mer det är ett feministiskt påfund från början, att mannen ska inte vare sig visa svartsjuka eller några negativa känsloyttringar alls mot kvinnan, för då är han manschauvinist och har kontrollbehov.

Jag tyckte mest det var gulligt när min f.d. sambo var svartsjuk ibland. Då blev jag varm inombords för jag kände mig speciellt utvald av henne, och brukade krama om henne och försäkra henne om att det finns ingen annan än henne för mig. Romantisk monogam kärlek handlar om hela registret av känslor upp och ner, även svartsjuka i viss grad. Men jag tror folk mer och mer har glömt bort vad romantisk kärlek är, pga alla dokusåpor där alla hoppar i säng med alla och inte minst det väldiga utbudet av porr. Idag tror folk att kärlek enbart handlar om sexuell attraktion, vilket är sorgligt. En oförmåga att känna djupare känslor för en person än enbart den kroppsliga attraktionen, indikerar att man är omogen och har ett outvecklat känsloliv, alternativt att man är mentalt efterbliven.

Jag har inte heller varit svartsjuk. Känner att det delvis är ett val man måste göra.
Men jag väljer att lita på tills jag blir motbevisad.
Alternativet till att inte göra det är ju  "jag litar inte på den personen som jag vill leva med, men om jag bara har kontroll över min partner hela tiden och säger saker som får min partner att känna sig skyldig trots att den inget gjort så kommer vi nog att leva lyckliga för alltid"!1

Mja lite konstigt kan jag tycka. Men han litar väl på dig helt enkelt 

Det är inte det att han inte bryr sig. Eller joo det är det. Men han gör det för att han litar på dig, inte det att han skiter i dig och inte bryr sig. Du sa ju själv att du vet om att han älskar dig.

Varför röra till det och göra detta till en grej? Är det att du vill se att han ska "kämpa" för dig när någon annan kille försöker ragga på dig?

Förstår inte.