Objudna gäster i kyrkan?

Annonsera i tidningen om kommande bröllop? Det har jag aldrig sett. Brukar man göra så i mindre lokaltidningar? Jag har bara sett annonser efter bröllopet.

Jag har bott utomlands i en stad där det fanns en "svensk" kyrka, dvs en gång i månaden hölls en svensk gudstjänst. Jag är inte ett dugg religiös men gick ofta dit för att träffa andra svenskar på kyrkkaffet, samt få lite svenskt fika (riktigt kaffe). I samband med dessa gudstjänster "råkade" jag jag vara med på ett antal dop. Var bara trevligt och jag kan inte tänka mig att föräldrarna hade något emot det.

Det gjorde man förr

Kyrkorummet skall vara tillgängligt för envar. Ändå STÄNGS kyrkans dörrar då en  notabilitet (kunglighet, kändis etc) ska gifta sig/jordfästas ofta med bevakning utanför kyrkan.                                                                                                          Hur rimmar detta med kyrkans offentlighetsprincip?
Någon som vet?

Hyckleri givetvis.

Ja men de låses ju inte. De stängs också vid andra ceremonier. Men har du försökt komma in och fått ett nej? Och hävdat tillgänglighetsregeln och fått ett svar? Dessutom vet du väl att kyrkodörrarna är låsta på tex nätterna? Så varför försöker inte folk ta sig in då? Då är det visst OK att de inte får komma in.

Nej, det där är helt förlegat, det gällde när folk var troende. Det är det inte många som är längre. Folk använder det där med tillgänglighetsregeln som en förevändning för att de ska våldgästa bröllopsceremonier. Fast de inte har där att göra egentligen, ibland är de tom rentav oönskade där. Så är det bara, det är ju ingen som hävdar offentlighetsprincipen annars för att de så gärna vill vistas i kyrkan.

Nja lavish, om du trycker på visa endast så ser du hela situationen.

Pappan fick en muntlig inbjudan till sin systers bröllop som formulerades som "ni är inbjudna" "Oönskad bröllopsgäst" var 16 år gammal och hemmaboende. De trodde att hon var inbjuden eftersom även en jämnårig kusin skulle gå och ingen hade sagt något annat. Efter en lång bilresa när de nästan var framme fick de reda på att ingen räknade med att hon skulle vara där. Pappan sa att i sådana fall skulle han inte heller komma till festen och hon blev då tillslut medbjuden.

I det här fallet var det fastern som hade frångått all etikett och inte ens gett en tydlig inbjudan eller signalerat vem som var bjuden eller inte, hon var ju ansvarig att det ens blev ett missförstånd. Men låter konstigt att sånt inte kommit fram vid Osa och så vidare. Väldigt konstig situation alltihop. Sen blev hon ju sen faktiskt inbjuden, men kände sig ändå inte välkommen.

Jag har inte försökt närvara i kyrkan vid tillbommade dörrar, men min svärmor har. Hon blev hejdad av vakter som visserligen var mycket artiga, men ville se inbjudningskort samt legitimation. Ja, legitimation hade ju svärmor men inte inbjudningskort. Hon hävdade så klart att kyrkorummet var fritt, men det gick inte hem. Den ceremoni som pågick var "privat". Hon ledsagades till närmsta vilobänk vid gången till kyrkan.

Jag undrar vad som skulle hänt om svärmor valt att hänvända sig till kyrkorådet med klagomål, vilket hon (tyvärr) inte ville göra.

Brandsäkerhet? Inte ens i en kyrka får man väl pressa in hur mycket folk som helst. Dessutom kan det handla om allmän säkerhet för de personer som har störst anledning att vara där, d.v.s. familjen till brudparet/den avlidna.

Kul svärmor du har.

:)

På vår vigsel kom en del "vänner till familjen", dvs vänner till mina föräldrar. De var inte bjudna men absolut inte ovälkomna. Vi tyckte bara att det var kul att de kom. Självklart kom de inte till festen sen.

Jag tycker att det är helt ok att gå på en vigsel så länge man inte är oönskad av någon anledning. Om tex brudparet undanber barn på vigseln tycker jag det känns onödigt att ta med sig barn dit bara för att "de inte kan förbjuda någon att komma till kyrkan".

Jag brukar gå på bröllop och dop ibland bara för att det är så trevligt :)

Min mormors pappa dog för några år sedan, och hade aldrig i sitt liv ägnat tid åt henne. Han var för "fin" för kvinnan som han gjort på smällen och lämnade henne då hon blev utomäktenskapligt gravid. Mamman dog i barnsäng och pappan sket fullständigt i min mormor som fick bo med sina morföräldrar.

I hela sitt vuxna liv hade hon bott några tunnelbanestationer från sin pappa, utan att veta om det. Ända tills hon kom över hans dödsannons i tidningen. Oinbjuden gick hon på begravningen och satte sig i kyrkan tillsammans med resten av de närstående.

Många förvånade ansikten. Ingen hade en aning om vem hon var, förrän efteråt då det var någon som frågade henne. Där var hans fula hemlighet avslöjad.

Go, mormor!