• Grönan

    När börjar barn förstå vad som är farligt?

    Jag har en 14 månaders bebis och det är full rulle här hemma då hon har börjat springa. Väldigt mysig och rolig tid samtidigt som man ständigt måste ha ögon i nacken för att hon inte ska skada sig. Jag undrar när barn börjar förstå vad som är farligt och kan börja bli lite mer självständiga? Nu menar jag så pass självständiga att dom kan vara i ett eget rum medan man hänger tvätt eller tar en dusch med öppen dörr utan att man behöver oroa sig att dom sätter något i halsen och så?!:)

  • Svar på tråden När börjar barn förstå vad som är farligt?
  • Alexi

    Vi satsade på att barnsäkra hemma så att de kunde leka lite mer fritt. Just duscha är väl lite svårt då man vare sig ser eller hör på en lång stund men att inte bevaka varje steg de tar går ju tidigt om man har koll på sitt hem.

  • Tokfrans

    Våran 15 månaders kan va själv om jag har öppen dörr när jag duschar tex, då brukar han stå och smälla på toa locket eller leka med något på toalocket. Men de är klart jag inte drar igen draperiet så man ser vad han gör och lyssnar och pratar med han när han går utåt mot hallen/stora rummet. 
    De är när han är tyst jag vet att han hittar på hyss och då avbryter jag bara duschen/disken/tvätten/matlagningen osv och går och kollar.

    Sen brukar vi inte ha leksaker eller dyl framme som är mindre än toarulls hålet. Alltså allt som går att ta igenom en toarulle kan dom sätta i halsen sa bm till mig. Och har även barnsäkrat allt vasst, kanter, grindar osv.

    Men annars är han lite överallt även om vi sitter och kollar lite tv och dricker kaffe, utan att jag behöver va orolig. För jag vet själv att mitt hem är säkert för en liten ligist som han :)

  • Mellanmjölkens land

    Vissa barn stoppar saker i munnen jättelänge. En av dotterns kompisar gjorde det ända upp i 3årsåldern medan våra har gått att ha bland små leksaker betydligt tidigare. Vår 1,5åring har kunnat vara i annat rum än vad vi är rätt länge men då pratar vi typ 5 min innan man kollar till.

  • frökenelisabeth

    Är nog väääldigt olika från barn till barn. Från ca 2,5 års ålder med min, men det var mest oro för att han skulle stöka till/ha sönder saker snarare än att han skulle skada sig. 

  • Ankanpankan1

    Jag tror det är väldigt lika.

    Min kille är lförsiktig och eftertänksam så honom kunde jag släppa lite när han var två. ( I de situationer du beskriver) Tjejen har varit vildare och henne har jag inte kunna lämna förrän hon kanske var 2.5.

    Jag badade ofta tillsammans med barnen för att inte behöva lämna dem ensamma när jag duschade.

  • tulip79

    Vi har duschen i tvättstugan. Så när jag duschar brukar jag stänga så att hon bara kan vara i tvättstugan o pannrummet (mest klädförvaring o torkrum nu för tiden). Försöker duscha när pappan är hemma, i fall storebror vill hitta på bus med henne. Han är 3,5 år o hon är 16 mån. Är vi (jag o barnen) ensamma duschar jag när han är inne i nån lek t.ex tågbana, lego eller ser på film. Lämnar honom o tar med dottern som är superklättring o uppfinningsrik. Eller badar vi alla 3, det är enklast!

  • cosinus

    Mina barn har från 2.5 hört på min röst om det varit på allvar och då stannat om jag ropat om något farligt.

    Från 3-3.5 har även de vildare barnen själv börjat ha en känsla för vad som kommer göra ont och inte.

    Min 7-åring var en riktig klätterbebis. Helt galen och överallt. Han fick inte vara själv på övervåningen före 3.5 för att han klättrade på trappräcket.

    Men nu de senaste åren har han varit väldigt omdömmesfull. Han klättrar ff såklart men han en djäkla respekt och vill vara säker på att han klarar det. Han har den hårda vägen lärt sig hur tynglagen fungerar, många ggr.

    Så t ex har han inga problem att klättra upp i en lian till taket i en gympahall, för det vet han att han fixar. Däremot skulle han aldrig gå nära en klippkant om det är det minsta halt och inte alls om det är en lite högre kant. Jag är likadan, har inga problem att klättra och bängla om jag känner att jag har kontroll men är väldigt försiktig annars.

  • mammalovis

    Min tvååring kan få leka medan jag duschar, men går det så får hon lyssna på en sångbok i badrummet. Ibland får hon vara med på storasysters rum på 4,5 år. Jag kan tycka att det är enorm skillnad, antingen på barnen eller mig som förälder. Storasyster hade jag koll på och hon satt fastspänd i en barnstol i badrummet väldigt länge, men lillasyster är antingen lugnare eller mindre för att stoppa saker i munnen plus att man är mindre nojig som förälder. Det blir spännande att se hur man löser det med tre barn, om man då vill ha mer koll på 2-åringen igen ...

    Däremot har 2-åringen inget förstånd att stanna när man ropar stopp utomhus vid faror och man får räkna med att hon knycker frukt eller tomater om de står på höjd att nå från en stol. Just nu är 4,5-åringen mest klåfingrig och plockar saker ur garderoberna som hon inte fått lov till ...

Svar på tråden När börjar barn förstå vad som är farligt?