tankfull

Äldre 10 Jun 08:49

27 svar

Barnbarn är smittohärdar?

Jag är ensam förälder och sjukskriven med kronisk smärta. Jag har bara ett barn men ett väldigt livligt sådant! Hon är nu 6 år och går i förskoleklass och har således kommit över de allra värsta åren med ständiga sjukdomar via dagis.
Min dotter blir sällan särskilt sjuk men däremot drar hon hem infektioner som jag drabbas hårdare av då jag har ett nedsatt immunförsvar. Just nu har jag fått pneumokocker och har bihåleinflammation och öroninflammation.
Jag blir rätt sänkt av min vanliga sjukdom (kronisk migrän) och av att ha infektioner ovanpå detta men jag har aldrig möjlighet att få hjälp och avlastning i vardagen.
Pappan till barnet räknar jag inte med av olika skäl som jag inte orkar gå in på här. Och min mamma ser barnbarnen som dödsfällor så fort de hostar... Hon är en ung mormor och väldigt aktiv med alla möjliga saker och barnbarnen kommer långt ned på prioriteringslistan - och så är hon vansinnigt rädd för att bli sjuk!

Så nu är jag lite nyfiken - hur ser era föräldrar på det här med att hjälpa till med barnbarn om ni själva eller barnen är krassliga? Och hur tänker ni själva kring det hela? Ska man undvika att träffas varje gång någon är lite förkyld? Är det rätt att utsätta äldre mor/farföräldrar för smitta? Hur ska man orka med att ta hand om både barnet och sig själv då man är sjuk? Det blev många frågor...men det vore kul att höra reflektioner!

tankfull

Äldre 10 Jun 11:27

#11

cosinus skrev 2015-06-10 10:58:56 följande:

I vårt fall helt olika om det är mina eller mannens föräldrar.

Mina är helt obrydda om ungarna är sjuka och det inkluderar magsjuka. De kommer ändå och bor över om de planerat det en helg. De få ggr någon av barnen blivit magsjuka hos mormor och morfar så har de fått sova med mormor som aldrig någonsin får magsjuka, då brukar dock min pappa ta tillflykten till soffan.

Enda ungantaget min mamma gör är att inte hälsa på helgen innan tjejmilen som hon springer varje år. Just för att det faktiskt händer att de blir sjuka. Men det är allt. Båda jobbar/har jobbat som lärare och därmed är ju inte barnbarnen de enda snoriga ungarna de råkar ut för :)

Svärföräldrarna är vansinnigt rädda för smitta, där får man knappt hosta och på 4 ungar är det som regel någon som är snorig typ jämt på en vinter. Så nej, vi ses rätt sällan.

Själv brukar jag ganska sällan bli sjuk och blir jag det orkar jag med rätt bra ändå. Får nästan aldrig feber och är jag magsjuk kan jag ändå vara igång, kräkas och sen fortsätta med det jag höll på med. När vi båda föräldrar däckade i influensa samtidigt så turades vi om att ta febernedsättande i omgångar men det var det värsta vi gjort. Vi hade som mål att barnen skulle få ett mål lagad mat per dag och resten fick äldsta som då var 7-8 år lösa med smörgås, frukt och fil till syskonen.

Ja, vissa människor har turen att sällan bli sjuka och bli det lindrigare då det händer! Önskar jag vore en av dem... Om din mamma sällan drabbas är det klart lättare för henne att ta risken, men himla schysst inställning hon har ändå!
Hur gamla är dina svärföräldrar då eftersom de är så rädda för smitta?
Influensa i sin värsta form är fruktansvärt - då kan man behöva nån som handlar åt en!

Dr to be

Äldre 10 Jun 11:38

#12

tankfull skrev 2015-06-10 11:16:12 följande:

Vilka underbara mor- och farföräldrar! Det är ju skönt även att få hjälp med att handla när man mår visset. Om era föräldrar är relativt unga så är det klart skillnad mot om de är gamla och skröpliga. Problemet kan i och för sig vara att de jobbar och inte vill riskera att bli sjuka därför - men inte i erat fall då?

De vet att vi verkligen behöver hjälp om vi ber dem vabba tex. Det brukar inte vara problem.

Cornellia

Äldre 10 Jun 11:51

#13

Våra föräldrar ställer upp även ibland när vi är sjuka om det verkligen behövs. Tex så hade jag magsjuka och var ensam med sonen, då tog mina föräldrar hand om honom några dagar.

Men oftast så håller vi oss hemma när vi är sjuka, lite småsnorig räknar vi inte som sjukdom.

sextiotalist

Äldre 10 Jun 11:55

#14

tankfull skrev 2015-06-10 11:19:47 följande:

Nej, barnbaciller kan vara elaka! Men om man oftast får vara frisk själv och inte är skröplig på nåt sätt kan det kanske vara värt att riskera sjukdom nån enstaka gång? Hur tänker du själv göra när du blir farmor?

Nja jag kan inte påstå att jag ser fram mot småbarnstiden inte heller att vara barnvakt. Så jag kommer nog bli en sådan där farmor man klagar över. Hoppas att grabben får sina barn som färdiga 6-åringar;)

BeanBag

Äldre 10 Jun 12:04

#15

Mina föräldrar (som bor 9 mil bort)ställer alltid upp oavsett sjukdom. De vet att om vi ber dem så behöver vi verkligen hjälp. De har även vabbat några gånger när det behövts. De är väl relativt unga, 59 och 60 år.

Makens föräldrar träffar inte barnen speciellt ofta, bara när vi kommer till dem (de bor i samma stad som vi). Barnvakt har de bara varit 1 gång på 11 år.

Dixie

Äldre 10 Jun 13:32

#16

barnens farmor och farfar säger att de inte har varit så sjuka som när barnbarnen kom - så visst drar de hem en massa saker!

cosinus

Äldre 10 Jun 13:42

#17

tankfull skrev 2015-06-10 11:27:57 följande:

Ja, vissa människor har turen att sällan bli sjuka och bli det lindrigare då det händer! Önskar jag vore en av dem... Om din mamma sällan drabbas är det klart lättare för henne att ta risken, men himla schysst inställning hon har ändå!
Hur gamla är dina svärföräldrar då eftersom de är så rädda för smitta?
Influensa i sin värsta form är fruktansvärt - då kan man behöva nån som handlar åt en!

I ålder skiljer det inte så mycket. Svärföräldrarna är bara 5-6 år äldre men i kropp och fysik skiljer det desto mer. Mina föräldrar är aktiva och har alltid hållit igång. Är i strålande form för sina 65 år. Min mamma är klart piggare nu än jag någonsin sett svärmor och då lärde jag känna henne när hon var 53.

Svärmor har en sjukdom som gör henne väldigt dålig vid magsjuka, kan bli tal om inläggning på sjukhus så där förstår jag till fullo att hon inte vill vara nära. Däremot blir hon bara högst normalsjuk vid förkylningar så där tycker jag att hon är onödigt försiktig. Inte för att jag egentligen bryr mig för egen del, hon får absolut stanna hemma för min del, jag har bara så svårt att relatera. Vad tråkigt att leva sitt liv efter vad som kan hända ist för att göra det man vill och blir man sjuk så blir man. Som sagt när det har allvarliga konsekvenser förstår jag det men inte vanliga snuvor.

tulip79

Äldre 11 Jun 07:11

#18

Sonens farmor (74) har passat honom ibland när han varit sjuk, hon tycker det är ok så länge han inte har magsjuka. När lillasyster föddes passade farmor honom o då hade han vattkoppor. Det är sällan vi behöver fråga om hjälp när någon av dom är sjuk, men behövs det vet vi att hon kan hjälpa till.

tankfull

Äldre 11 Jun 08:25

#19

Kul att folk svarar! Tyvärr har allting krånglat här för mig och det har varit nästan omöjligt att skriva då texten sackar efter! Får se hur det blir idag....

tankfull

Äldre 11 Jun 08:38

#20

sextiotalist skrev 2015-06-10 11:55:39 följande:

Nja jag kan inte påstå att jag ser fram mot småbarnstiden inte heller att vara barnvakt. Så jag kommer nog bli en sådan där farmor man klagar över. Hoppas att grabben får sina barn som färdiga 6-åringar;)

Ha, ha, ja det kan man ju önska! Det är i och för sig min 6-åring som gett mig pneumokocker just nu så tyvärr är de små liven smittohärdar ett bra tag...
Men om din son skaffar barn så får väl mormor ställa upp istället om du inte är så sugen - de flesta är ju två föräldrar som kan hjälpas åt dessutom. Ibland tror jag att de som är väldigt barnkära "tar ut sig" och tröttnar och då kanske de som inte tyckt det varit så kul med barn tvärtom blir mer förtjusta i barnbarnen - den som lever får se

!!

tankfull

Äldre 11 Jun 08:52

#21

BeanBag skrev 2015-06-10 12:04:36 följande:

Mina föräldrar (som bor 9 mil bort)ställer alltid upp oavsett sjukdom. De vet att om vi ber dem så behöver vi verkligen hjälp. De har även vabbat några gånger när det behövts. De är väl relativt unga, 59 och 60 år.

Makens föräldrar träffar inte barnen speciellt ofta, bara när vi kommer till dem (de bor i samma stad som vi). Barnvakt har de bara varit 1 gång på 11 år.

Så skönt att få hjälp! Blir dina föräldrar inte sjuka då när de ställer upp?
Barnvakt 1 gång på 11 år är ju inte direkt att slita ut sig! Tänk vad olika folk tänker och engagerar sig! Jag trodde mina föräldrar skulle tycka det var fantastiskt med barnbarn, men de har nog blivit trötta på barn av att ha 4 egna...

Mina föräldrar bor också i samma stad men är så gott som aldrig barnvakt.
Det känns inte roligt att fråga om man vet att de tycker det är besvärligt och tar de själva knappt initiativ till att träffa barnbarnen annars så vill jag inte gärna be om hjälp vid sjukdom heller. Min pappa ställde upp 2 timmar för ett år sen då jag hade öroninflammation med samtidig örongångsinflammation - jag låg i fosterställning på sängen och bara räknade minuterna tills medicinen hjälpte! Som tur var skulle min dotter till sin pappa den dagen så min pappa behövde bara ställa upp ett litet tag.

tankfull

Äldre 11 Jun 08:56

#22

Dixie skrev 2015-06-10 13:32:24 följande:

barnens farmor och farfar säger att de inte har varit så sjuka som när barnbarnen kom - så visst drar de hem en massa saker!

Ja, absolut! Barnbaciller - särskilt från småbarn som ju har noll kontroll över dregel och snor - är riktigt jobbiga! Men just därför tänker jag att man kan behöva lite hjälp ibland då man själv går och är sjuk jämt. Inte på bekostnad av att någon gammal människa ska bli farligt sjuk såklart!

tankfull

Äldre 11 Jun 09:08

#23

cosinus skrev 2015-06-10 13:42:29 följande:

I ålder skiljer det inte så mycket. Svärföräldrarna är bara 5-6 år äldre men i kropp och fysik skiljer det desto mer. Mina föräldrar är aktiva och har alltid hållit igång. Är i strålande form för sina 65 år. Min mamma är klart piggare nu än jag någonsin sett svärmor och då lärde jag känna henne när hon var 53.

Svärmor har en sjukdom som gör henne väldigt dålig vid magsjuka, kan bli tal om inläggning på sjukhus så där förstår jag till fullo att hon inte vill vara nära. Däremot blir hon bara högst normalsjuk vid förkylningar så där tycker jag att hon är onödigt försiktig. Inte för att jag egentligen bryr mig för egen del, hon får absolut stanna hemma för min del, jag har bara så svårt att relatera. Vad tråkigt att leva sitt liv efter vad som kan hända ist för att göra det man vill och blir man sjuk så blir man. Som sagt när det har allvarliga konsekvenser förstår jag det men inte vanliga snuvor.

Förmodligen har dina föräldrar ett bättre immunförsvar då de håller sig i trim!
Det är ju klart att ingen VILL bli sjuk, men jag tänker att om man som far-eller mor-förälder bara måste stå ut med en förkylning nån enstaka gång i relation till småbarnsföräldrar som kan gå igenom massor av infektioner på ett år - så kanske det kan vara värt det? Så tänker jag och jag hoppas jag kommer se det så när jag själv blir äldre också. Så jag kan förstå hur du tänker vad det gäller din svärmor. Är hon i grunden sjuklig kan jag dock förstå hennes sida lite mer.
Jag har ju som sagt en kronisk smärtproblematik i botten som gör att infektioner ovanpå detta känns rätt tunga. En lätt förkylning är dock inget som däckar mig!
Jag tar risken varje gång jag träffar mina syskonbarn men jag vill ju gärna se dem!

tankfull

Äldre 11 Jun 09:11

#24

tulip79 skrev 2015-06-11 07:11:03 följande:

Sonens farmor (74) har passat honom ibland när han varit sjuk, hon tycker det är ok så länge han inte har magsjuka. När lillasyster föddes passade farmor honom o då hade han vattkoppor. Det är sällan vi behöver fråga om hjälp när någon av dom är sjuk, men behövs det vet vi att hon kan hjälpa till.

Schysst 74-åring! Blir hon inte sjuk efter att ha passat er son då? Vattkoppor smittar ju i och för sig inte om man haft det själv...men annat gör det.

tulip79

Äldre 11 Jun 14:49

#25

tankfull skrev 2015-06-11 09:11:10 följande:

Schysst 74-åring! Blir hon inte sjuk efter att ha passat er son då? Vattkoppor smittar ju i och för sig inte om man haft det själv...men annat gör det.

Nej hon har klarat sig o vattkoppor hade hon redan haft, som tur var

Mellanmjölkens land

Äldre 11 Jun 19:23

#26

Min mamma bryr sig inte, däremot brukar vi försöka få henne att hålla sig borta ibland eftersom hon verkar vara väldigt känslig. Barnen blir lätt snoriga och hostar lite varpå hon blir dunderförkyld.

Svärföräldrarna bor så långt bort att ett besök inte kan ställas in pga sjukdom (flygbiljetter bokade etc) men de räknar med att bli sjuka om de hälsar på vintertid.

tankfull

Äldre 11 Jun 20:01

#27

Mellanmjölkens land skrev 2015-06-11 19:23:13 följande:

Min mamma bryr sig inte, däremot brukar vi försöka få henne att hålla sig borta ibland eftersom hon verkar vara väldigt känslig. Barnen blir lätt snoriga och hostar lite varpå hon blir dunderförkyld.

Svärföräldrarna bor så långt bort att ett besök inte kan ställas in pga sjukdom (flygbiljetter bokade etc) men de räknar med att bli sjuka om de hälsar på vintertid.

Så är det för mig också - min dotter blir lite lätt förkyld och själv blir jag mycket värre drabbad...
Ja, era svärföräldrar gör ju rätt i att räkna med att bli sjuka, men nån gång om året kan ju vara okej... Att flyga och vara sjuk är ju i och för sig inte så kul, men vad står man inte ut med för att få träffas!

Barnbarn är smittohärdar?

INNEHÅLL