Barnens pappa dricker

Spelar det någon roll?

Du har fått det du efterfrågade, och du är inte en allvetande gud.

Det är du som fått källa men fortsätter, så den skulden går inte läggas på mig.

Och hade du googlat från början, så hade det inte blivit ett enda inlägg för dig i denna fråga.

Då du hade fått upp hundratals träffar som hade konfirmerat det jag sa.

Det var ingen logik, utan en direkt respons till onödiga inlägg.

Vilket jag nu ser, inte var uppriktigt av dig.

Kan du förtydliga?

Hur går det med din källa, har du nu lärt dig nått?

Okey, inte mycket att göra då.

Jag hittade den direkt, IGEN enbart med dessa uppgifter.

Vilket betyder du INTE har kollat.

Och eftersom du nu fick hjälp med att lista ut stt jag inte är gud, så kan du väl vara lite bussig ioch tala om ifall det är en bok, film, och ISBN nr.

Men fan vad ni två tjatar!!! Vad är det du vill ha en källa på?? Tror du inte på att många asiater saknar det enzym som bryter ner alkohol? Så är det iaf. Släpp det och gå vidare.

Nu hoppas jag ts kan få lite hjälp och råd av någon istället!

Bra, då kan du väl göra mig som är så obildad en tjänst och lägga länken här?

Jag vill inte säga att mitt sätt att hantera situationen är den rätta men jag hade hanterat det så här:

-barnen hade inte fått vara hos Den andre föräldern när hen är påverkad, inte ens tala i telefon. Bättre att säg att hen får ringa igen när hen är nykter.

-fokusera på det som får mig och barnen att må bra, jag kan inte göra ett dyft för att få den andre att bli nykter. Skall inte försöka påverka eller ringa systern.

-skall finnas till hands när den andre är nykter, inte bakfull för då är det så mycket skuld och skam.

-förklara för barnen att den andre föräldern älskar dem men att "allergin" gör att de förändras när de dricker. Barnen har rätt till att känna sig älskade av båda föräldrarna men ett aktivt missbruk gör att de prioriterar sjukt.

Enzym eller inte, allergi eller inte, totalt ointressant. Det viktiga är att barnen vet att de är älskade och att förstår att sjukdomen/allergin gör att den andre föräldern inte alltid kan visa det. Det är aldrig barnens fel och om de inte får ett förhållningssätt så är det stor risk att de börjar tro att de bidrar till vansinnet. De skulle ha varit snällare, mer hjälpsamma och så vidare. Barn till missbrukare blir snabbt gamla och tar ansvar för saker de inte skulle behöva. Detta är

Tyvärr kan jag ju inte hindra barnen från att vara där "hans" veckor. Och de är så pass stora (13 och 15) att de kan göra egna val. Han dricker oftast mindre då de är hemma, och mer då de är borta.

Vi fokuserar på det som är bra. Då det kommer upp det här med alkoholen så försöker jag förklara så gott jag kan. Allergi - nä. Det känns bara som en undanflykt för mig. Inget jag tänker använda mig av det är hans sätt. Missbruk är missbruk för mig. Har arbetat med män som dömts för våld i nära relation och är emot ALLT som inte är sanningen.

Har nu "skvallrat" för hans familj. Har bett dem försöka underhålla honom lite då de orkar nu under semestern. Mer kan jag inte göra känner jag. Förutom att pränta in i barnen att vi älskar dem.

Tack!!