Anonym (Clara) skrev 2016-06-02 16:09:03 följande:
Jag har djur och skulle därför ha svårt att leva på normen, inte har jag haft råd att åka på kryssning heller, utan kanske legat 2000 kronor över normen. Tydligen så kräver socialen att man ska kunna se in i framtiden och veta tre månader innan hur ens ekonomi kommer se ut.
Där jag bor måste man gå igenom en förnedrande process där man visar konoutdrag tre månader bakåt i tiden och redogör för varje liten utgift. Skönt att du slapp det.
Det är inte orimligt eller något behov att vara synsk för att ha lite koll på om man riskerar finansiella svårigheter snart och även försöka ha lite buffert (vilket inte är omöjligt om man ligger rejält över normen). Skulle något hända som var helt omöjligt att förutse och dessutom raderat ut ens buffert precis innan är de inte heller omöjligt att få hjälp ändå, fast då får man nog naturligtvis visa det i detalj då man i normalfallet förväntas ha en framförhållning i ekonomin.
Det är ingen "förnedrande process" med att lämna in kontoutdragen. Inte heller behöver man redogöra för varje liten utgift, de tittar efter inkomster på kontot samt att saker man får beviljat "at cost" (som t ex hyra och el) så att de verkligen är betalda (man kan dock även om man vill ta ut alla pengar kontant och betala och med t ex kvitton som visar det visa att hyran etc. är betald).
Var tvungen att leva på försörjningsstöd i ca 4.5 år då jag hamnat utanför socialförsäkringssystemen under studier. Visst var det stressande att behöva göra ansökan med alla papper osv varje månad, men de gjorde det aldrig någonsin förnedrande. Den enda gången jag behövde reagera var när det med ca 2 månader till jag inte längre skulle behöva hjälp därifrån var nära att hamna hos kronofogden trots att jag alltid hållit mig därifrån trots tidigare skulder gjort jag levt ca 2000 kr under normen (så jo det går även om det inte är så kul) för att undvika det. De hade då ingen förståelse för det alls utan tyckte jag skulle bara strunta i att betala dem och därmed "i onödan" levt långt under normen i många år. Nu löste det sig i alla fall med ett uppskov, men då kände jag mig arg och ledsen på min handläggare och dennes oförstående. Fortfarande dock inte förnedrande.
Kraven kring försörjningsstöd finner jag fullkomligt rimliga även om jag då blivit "utsatt" för det under lång tid, är istället väldigt glad och tacksam att jag lever i ett land som faktiskt har den sortens sista skyddsnät. Det enda som skulle vara mer "mänskligt" och mindre jobbigt vore sk "medborgarlön" vilket har ganska stora effekter på hur samhället fungerar (både positivt och negativt). Enda andra alternativet utöver de två är "sucks to be you" - hoppas du har generösa och mindre fattiga vänner och familj - det om något skulle jag inte finna hemma i ett modernt samhälle. Det är inte möjligt samhällsekonomiskt om sista skyddsnätet gavs helt utan prov på om man kan försörja sig på annat sätt (om man då inte går "medborgarlön"- vägen).
Att ha inställningen att man hellre tar livet av sig är seriöst tonårig dramaqueen inställning, det är ett generöst system som Sverige har. Det finns ju dock folk som begår självmord för alla möjliga och omöjliga anledningar och ska inte gå in på det. Kan dock inte hjälpa att jag blir ganska upprörd om man samtidigt antyder att det vore rättfärdigat och samhällets fel.
Hoppas det löser sig din sjukersättning om du behöver den dock, kan inte säga mycket om överklagande processen då min 50% gick igenom direkt även om det luftats att det kanske skulle vara 75% men jag vill fortfarande försöka lyckas jobba 50%.
Det är bra att du undersöker dispenser gällande CSN och studietakt innan du börjar, jag sökte aldrig hjälp innan jag inte kunde få mer studiemedel. Hade jag fått möjligheten att läsa på deltid hade jag nog lyckats slutföra mer - men jag lyckas alltid överskatta vad jag kommer klara av.
