Sambon vägrar gå upp på morgonen

Har lite svårt att förstå hur du kan vara ihop med ett litet barn som inte kan ta ansvar, din man låter mer som våran tonåriga son vilket jag personligen finner ganska avtändande 

Har inte skrivit det. Jag är iväg också med mina vänner. Då har han egentid hemma ofta!

Att sitta och spela data när man har barn är för mig ofattbart! Visst behöver föräldrar egentid och göra saker man tycker är kul,men det ska inte gå överstyr. Man är två och ska då hjälpas åt.

Spelar ingen roll vem som gör vad eller hur mycket/ofta. Sover mamman några timmar så ska ju den andre ta hand om barnet och sen tvärtom.

När han sover slipper han höra när du pratar om "bebis" ...

Vi tar (typ) varannan morgon när vi är lediga/börjar sent. Känner igen det där med att ta igen egentid/saker man inte hunnit med på natten när barnet sover, men det är som sagt bara att bita i det sura äpplet och gå upp ändå.

Du överdriver verkligen inte.

Han låter sjukt omogen.

Min man är också uppe halva nätterna för att göra saker han inte kan annars (dvs spela). Han inser ju dock att han då får skylla sig själv om han är trött!

Att din kille inte frivilligt tar sitt ansvar är ju tragiskt men du får ju isf säga ifrån! Du kräver INTE för mycket att han ska ha huvudansvaret 50% av sin lediga tid.

När man är "föräldraledig" är man med sitt barn istället för att jobba, dvs i genomsnitt 40h per vecka plus restid. Partnern är oftast på jobbet motsvarande tid. Övrig tid hjälps man åt i genomsnitt 50-50, fattar inte att det ska vara så svårt för en del att fatta?

Vissa tycker att den som jobbar måste få sova, personligen tycker jag det ofta är jobbigare att vara hemma med barnet även fast jag har ett ansvarsfullt och stressigt jobb...

Men herregud, håll dig till din bebis tråd istället och låt folk prata hur de vill.

Din man måste inse att han är pappa och börja ta ansvar. Jag blir ledsen och upprörd både för dig och framförallt för ert barns skull. Din sambo är knappast en fin pappa om han hela tiden prioriterar sig själv före sonens behov, utan han är en stor egoist som inte insett att han har fått ett barn. Att ta ansvar när det passar honom är inte att vara en bra förälder. Förälder är man 24/7 och man sätter barnet alltid i första hand. Du bör vara tydligare och hårdare med dina krav för ditt barns skull, eller ska barnet bara ha tillgång till en pappa när det passar pappan?

De dagar din sambo inte jobbar är det alldeles rimligt att du får sovmorgon. Börja införa det som ett system, tex du sover i annat rum och sambon kan komma in med bebis till dig om du fortfarande ammar på natten (fast det kan du ju matmässigt säkert börja minska nu?). Jag förstår inte att kvinnor idag går med på att leva så ojämställt och ha ett så orättvist fördelat ansvar för barn. Det är sorglig och upprörande läsning. 

När ska ni byta över f-ledighet? Då kan han få prova på hur det är att vara förälder på riktigt och inte bara när han har lust med det, för naturligtvis kan du då spela hela nätterna och ta sovmorgon som du har lust. ;)  

När ska sambon få nån sovmorgon då?

Jag tycker en mer relevant fråga är: "när ska TS få sova?" eftersom barnet vaknar hela tiden mellan 23-06, och sedan vaknar för dagen kl 06 då TS måste gå upp. Eftersom TS tar alla nätter med bebis, så är det väl rimligt att hon får sova på morgonen eftersom hon aldrig annars har chans att sova. 

Jag har själv haft bebis som vaknade nätterna igenom. När jag började jobba började jag sova i extrarummet på vardagarna inför jobbet - och jag kan säga att få sova hela natten och gå upp 6.30 för att gå till jobbet var som en sovmorgon till klockan 10. Självklart tog jag helgerna då (och vi gjorde tvärtom innan min man var f-ledig).

Dags för honom att vara föräldraledig.