• Anonym (Vemodig)

    Någon som ångrar alla sina livsval?

    Jag vet inte vad det är med mig men det känns som jag ångrar nästan alla mina livsval. Det har dessutom gett stora konsekvenser så det är inte bara att trycka på tillbakaspolning så blir allt bra. Hur ska jag hantera ångesten som kommer med valen jag har gjort?

  • Svar på tråden Någon som ångrar alla sina livsval?
  • nevermind
    Anonym (Vemodig) skrev 2017-04-04 00:03:26 följande:
    Bra råd visserligen men valen jag har gjort kommer att påverka mig tills den dag jag dör. Det är inget jag kan ändra på nu men det kommer att ge mig huvudbry och krångel för all framtid vilket gör det svårt att inte få ångest med jämna mellanrum.
    Ekonomiska problem?
  • Anonym (a)
    Anonym (Elin) skrev 2017-04-09 21:48:07 följande:
    En lärdom? Det beror väl helt på vilket beslut man tog. Jag tex valde karriären i första hand och sköt på barn. När jag väl var där jag ville i karriären och det var dags för barn var det för sent åldersmässigt. Gick inte med ivf heller. Nu lever jag utan barn och med bankkontot fullt. Det går inte en dag utan att jag saknar barn och ångrar mitt beslut. Lite sent att säga att nu ska jag ta bättre beslut. Att verkligen ångra livsval innebär ju oftast att det är för sent för nya bättre beslut. Därav ångest och sorg. Men visst, jag hade inte heller varit den jag är idag om jag inte gjort mina misstag. Jag hade varit en lycklig kvinna istället för en olycklig. Det är svårt för många att bara välja att vara positiva när det handlar om oåterkalliga beslut man ska leva med hela livet.
    Byt ut ordet lärdom till nåt annat som passar dig bättre då. 
    Kontentan är att du inte kan ändra det som du senare insett var fel var för dig. Istället för att gå under av ruelse och ånger måste man jobba med det man har, vad ska man annars göra, liksom? Alternativet är väl annars att gå och dö men det vill du väl inte?

    När man startar en tråd om något så här allvarligt och du får kommentarer som är menade att visa förståelse blir det lite dumt om du väljer att kommentera med detta med att "det är svårt att vara positiv (och visar att du inte är nöjd med kommentaren)". ja visst, men som sagt, vad är alternativet?

    Andra som inte fått egna barn men gärna hade velat kanske engagerar sig i syskonbarn, i grannens barn, någon familj med barn som verkligen behöver hjälp, blir aktiv inom SOS barnbyar osv. Endast du själv kan veta om något liknande alternativ är något som passar just dig. Det är inte samma sak som att ha ett eget barn men det kanske är det närmaste som är möjligt? Andra satsar på husdjur, engagerar sig i katthem osv. 
    Ta nu inte detta som banala alternativ för så är det inte menat. Jag har utgått från vad jag sett omkring mig från människor som inte har egna barn. 
    Vad jag menar är att istället för att du ska vara ledsen resten av livet försöker du göra något konstruktivt, något som är bra för barn (tex), där du känner att dina pengar verkligen kan göra en nytta. Du kommer känna dig behövd, men det är du själv som väljer vilken nivå detta engagemang kan ligga på, och på vad. 

    Gör detta för ont att vara nära andras barn, kanske du ska satsa dina pengar och ditt engagemang på något annat, tex en hobby som du verkligen brinner för, en förening som du vill stötta osv. 

    Har du varit hos terapeut för dina tankar? Du kanske förutom att engagera dig i något skulle behöva prata med ett proffs för att få redskap att hantera så du slipper undan ältandet, det är ofta det som förstår för oss människor. 
  • Anonym (Maria)

    Mår ofta dåligt av detta. Jag var snabb att plugga till ett yrke med ganska låg lön. Nu har jag inte råd att plugga. Sitter fast.

  • Anonym (Samma lika)

    Jag tror att vi är många som ångrar sina livsval. Själv har jag gått i terapi i flera år för att komma till ro med hur mitt liv blev och för att kunna se framåt istället för att älta gammalt skräp. Men det gamla finns ju alltid med mig, det går inte att sudda ut. Man måste lära sig att leva med det som varit men förlåta sig själv och gå vidare liksom.

    Jag är 45 år nu och det känns som att jag har förlorat sådär 25 år av mitt liv.

    Nuförtiden försöker jag tänka på att varje dag är värdefull, att göra varje dag till en dag med bra val istället för dåliga val som jag gjorde förr.

  • Sorgensö
    Anonym (a) skrev 2017-04-10 06:44:56 följande:
    Byt ut ordet lärdom till nåt annat som passar dig bättre då. 
    Kontentan är att du inte kan ändra det som du senare insett var fel var för dig. Istället för att gå under av ruelse och ånger måste man jobba med det man har, vad ska man annars göra, liksom? Alternativet är väl annars att gå och dö men det vill du väl inte?

    När man startar en tråd om något så här allvarligt och du får kommentarer som är menade att visa förståelse blir det lite dumt om du väljer att kommentera med detta med att "det är svårt att vara positiv (och visar att du inte är nöjd med kommentaren)". ja visst, men som sagt, vad är alternativet?

    Andra som inte fått egna barn men gärna hade velat kanske engagerar sig i syskonbarn, i grannens barn, någon familj med barn som verkligen behöver hjälp, blir aktiv inom SOS barnbyar osv. Endast du själv kan veta om något liknande alternativ är något som passar just dig. Det är inte samma sak som att ha ett eget barn men det kanske är det närmaste som är möjligt? Andra satsar på husdjur, engagerar sig i katthem osv. 
    Ta nu inte detta som banala alternativ för så är det inte menat. Jag har utgått från vad jag sett omkring mig från människor som inte har egna barn. 
    Vad jag menar är att istället för att du ska vara ledsen resten av livet försöker du göra något konstruktivt, något som är bra för barn (tex), där du känner att dina pengar verkligen kan göra en nytta. Du kommer känna dig behövd, men det är du själv som väljer vilken nivå detta engagemang kan ligga på, och på vad. 

    Gör detta för ont att vara nära andras barn, kanske du ska satsa dina pengar och ditt engagemang på något annat, tex en hobby som du verkligen brinner för, en förening som du vill stötta osv. 

    Har du varit hos terapeut för dina tankar? Du kanske förutom att engagera dig i något skulle behöva prata med ett proffs för att få redskap att hantera så du slipper undan ältandet, det är ofta det som förstår för oss människor. 

    Men frågan låg ju ändå i hur TS ska hantera sin ÅNGEST att inte kunna ändra sina dåliga beslut, inte vad hon ska hitta på, eller hur du har fått nytta av dina dåliga val.


    Jag blir också irreterad när folk säger man ska "lära sig".
    Ibland spelar det ingen roll om man "lär sig" man kan inte nyttja denna lärdom förrän i nästa liv ändå. Och då återkommer man till kärnfrågan: hur ska hon leva med ångesten.
    Svara på det istället för att tipsa om bannala lärdomar, ( ex som att ta mindre bakpuler i sockerkakan nästa gång, eller välja en annan frisör. )Sånt kan man "lära av" men när man brännt alla sina broar är det inte hanteringen små vardagsmissar man är intresserad av. Den dagen du gör ett fatalt fel kommer du veta. 


     

  • Anonym (Ingela)

    Ja...nog ångrar jag en del. Jag hade  varit på en bättre plats i livet om jag lyssnade på varningsklockorna.  Ibland deppar jag ihop och gråter men oftast är det bara att ta det som en lärdom.
     Det finns de som haft det sämre tänker jag...

  • Anonym (Även jag)

    Har man ångest, ska man definitivt söka hjälp. Inte alls bra att gå runt och må dåligt, när det finns hjälp att få. Själv har jag gjort några dåliga livsval, som gjort att jag "förlorat" flera år av mitt liv. Nu kanske det är bagateller i jämförelse med vad övriga varit med om, men jag ska lyssna mera på min omgivning, vad gäller val av partner framöver (inte ta på mig renoveringsobjekt). Själv har jag gått hos en psykolog och pratat av mig, vilket delvis hjälpt.

    I mitt fall, blev jag medberoende i en relation, försökte rädda någon som inte ville bli räddad. Nu när hon gjort slut (flera månader sedan nu), verkar hennes liv ha banat ännu mer i fel riktning, åtminstone utifrån vad jag kan läsa i hennes social medier.

    Trots att jag vet att relationen inte var hälsosam för mig, går jag och ältar vad jag kunde ha gjort annorlunda, samtidigt som jag idag, inte kan göra något. Känslorna spelar en ett spratt. Mitt råd, liksom många andras, är att söka hjälp, för att gå omkring och må dåligt och förvänta sig att det ska gå över av sig själv, är igen bra idé, trots att det i en del fall kan fungera. Allt naturligtvis beroende vad som hänt tidigare i livet.

  • Anonym (A 2)
    Anonym (Man) skrev 2017-04-03 23:59:48 följande:
    Se inte bakåt o gör rätt i framtiden.
    Så sant.
  • Anonym (Kuben)

    Har du gjort valen då eller har det bara blivit så?
    Det går alltid att göra nya val, bättre val och andra val.

  • Naivapappan

    #17, känner igen mig i det och tänker typ samma. Har lagt åtminstone 15 av snart 50 år på det. Gått från att ha det gott ställt med sparade pengar, bil och allt till skuldsatt två gånger. Men det löser sig såklart :). Ångrar att jag slösat tiden istället för att ha lämnat och bett dem söka vård istället.

  • Mamma Igelkott

    Tror att oavsett vad man gör för val och lever för liv inbillar man sig i efterhand att man skulle gjort nåt annorlunda eller tror att alla andra har det bättre på nåt sätt. Tror det ligger i människans natur att grubbla och analysera över sånt här...
    Men, som många andra sagt: nåt har du lärt dig av de val du gjort, något positivt kan du ta med till framtiden. Det gör dig och din resa unik. Sen är det bara att se framåt med nya möjligheter och vara tacksam för det fina i livet man har. Bestäm dig varje dag att "idag ska jag lära mig nåt nytt" eller "idag ska jag fatta övervägda beslut" så ska du se att livet tar en bra vändning. Allt styr man heller inte över, tror man ofta överskattar hur mycket man kan påverka sitt liv. Du styr inte över vilka föräldrar du får, hur mycket pengar dom har när du växer upp, om du blir sjuk, hur lätt eller svårt du har i skolan, om din bästa vän flyttar eller nån viktig person i ditt liv dör för tidigt... Allt är liksom inslag i ens liv (en hinderbana) man får manövrera på bästa sätt... Och vi är människor - vi felar, ingen är perfekt... "Life is like a box of chocolate, you never know what you gonna get", så gör det bästa av vad du har, med din förmåga, från och med nu! 
    Lycka till!!

  • Anonym (Även jag)

    #20. Vi levde som särbo, så blandade inte ihop ekonomierna (lyckligtvis). Renoveringsobjekt i form av att hon gjorde dåliga livsval, dålig ekonomi och efter avslut av relationen, än sämre val och i sociala medier, blev det än värre, nästan lite flummigt. Min omgivning såg detta långt tidigare, medan jag var optimistisk och tänkte att hon kanske ändrar sig, Nästa relationen med någon som har det mesta på plats, för det var väldigt slitsamt, senaste åren. Svårt, för att inte säga omöjlig, ändra på andra människo, ska vara rätt, redan från börja. Nåja, slicka såren, ta lärdom och se framåt.

  • Anonym (Inget facit)

    Dumt att ångra val.
    Det hjälper inte och man vet ju inte hur livet blivit i annan situation heller .

Svar på tråden Någon som ångrar alla sina livsval?