Leva med man som inte är feminist

Jag anser att du borde hålla hårt i din man. Feministkvinnor är i regel inte speciellt tilltalande, varken till sitt inre, eller sitt yttre. Att en man väljer att leva med en feminist är stort. En man som uppskattar luggklippta orakade fruntimmer hör inte till det vanliga. Att han inte själv är feminist borde ses som en petitess i sammanhanget.

Att städa, ta hand om sitt boende och göra sin del i hushållet har inte med feminism att göra. Det handlar primärt om att se vad som behöver göras och faktiskt arbeta en smula.

Att avlasta sin partner om denna gör hästjobbet medan du arbetar.

Patriarkatets diktatur och liknande har lika mycket verklighetsförankring som religion. Det vill säga inte alls.

Att inte göra sin del av hushållets sysslor är lathet. Varken mer eller mindre

Hej Hasse - bor du under en sten? Tror du att feminister är några enstaka unikum med konstig frisyr så är det nog dags att vakna upp.

Att kvinnor är feminister - vill ha samma rättigheter som män, tycker att kvinnor och män är lika mycket värda - är nog mer regel än undantag. De män som vill ha en relation med en kvinna men samtidigt säga att de inte instämmer i ovanstående premisser kommer nog få det allt svårare att inte leva och dö ensamma.

Är lite som att en mörkhyad person skulle bo med en rasist som inte tyckte att den var lika mycket värd. Dvs sorgligt och obegripligt.

ts: skaffa inte barn med den mannen!

På SVT finns en serie som heter Parisa pratar #metoo med män. Ni kanske kan se den ihop. Min sambo är inte heller feminist men är svart och jag kan dra många paralleller för honom som gör att han sakteliga börjar förstå att feminismens fiende är inte män utan patriarkatet. På två år ihop så har jättemycket hänt men hushållsarbete har vi alltid delat på naturligt. Han gör dessutom vanligtvis mer än jag. Men klart lättare för en invandrarkille att relatera till kvinnor i utanförskapsfrågan.

Saken är att om han verkligen vill leva med dig så får han ju förstå att detta är en hjärtefråga för dig. Han behöver inte kalla sig feminist. Vad som ofta ger män mer förståelse i vad kampen handlar om är att du kan tala om för honom hur ett mer jämställt samhälle gynnar honom som man också. OM ni nu skulle ha barn ihop så tycker ju vi feminister att en pappa är precis lika viktig som en mamma. Vi är oftast mer öppna för att ge pappan mer barna svar och vi släpper in papporna i diskussioner kring vad som är bra för barnen.

Han kanske kan läsa Katarina Wennstams däckare också? Det finns många sätt att få honom att förstå med små steg. Men sanningen är att det är inte din uppgift att uppfostra honom och om du redan gör allt i hemmet så kommer du nog även få allt ansvar för eventuella barn. Det går inte att ändra sin partner. Ni kanske bara vuxit ifrån varandra iom att du har utvecklats och han stannat kvar. Jag har levt i liknande relationer jag med men som feminist idag skulle jag aldrig orka. Tänk om min sambo skulle förklara för mig om rasismen och sina erfarenheter och jag bara beter mig som kränkt vit person. Nä det är respektlöst tycker jag. Man måste lyssna.

Tråden är över ett år gammal!!

Jag fintar alla män genom att aldrig uttrycka att jag ÄR feminist för det är så negativt laddat det tycker jag med så jag förstår män som ryggar åt kvinnor när de hör någon kalla sig feminist och "brinner för kampen" Brinna för jämlikhet och fred är ju lite trevligare i mitt tycke.

Det jag däremot gör, jag säger vad jag tycker, och det män inte märker är att jag har lika många värderingar utanför feminism, som inuti, jag förstår männens perspektiv exakt lika mycket som kvinnors, jag är opartisk kvinna med åsikter från logisk och rättvis synpunkt som både golvar feninisms värderingar, och håller med de beroende på vad ämnet handlar om. Ingen man har något emot mig, för jag köper inte ett helt koncept, jag tycker feminismens grunder var fina, och de har lett till jämlikhet men dagens koncept är manshat om man kollar antal kvinnor med förakt mot män, och antal kvinnor som för besluten som föraktar män och ser kvinnan som mindre lyckligt lottad fortfarande, idag, 2018, eller då 2017.

Om TS man ser samma sak som mig betyder det att han brinner inte för kvinnors kamp och han säger "men vita män då?" För han brinner för jämlikhet (alternativt är kvinnohatare) beroende på vad mer som ryms under hans mening.

I mitt tycke är de mest jämlika lugna respektabla människorna de som inte kämpar som feminister. Det är en stor grupp människor med jämlika värderingar om samhället, som absolut avskyr ordet feminist eftersom det inte existerar några preferenser, "vad är en feminist" så kan det betyda vad som helst för vem som helst och tyvärr betyder det ordet förakt och aggression mer än lugn och respekt pga människors uttryck och handlingar som är feminister, och därför ryggar vi många många jämställda män som kvinnor tillbaka, för vi tycker det är farligt att blint köpa en kampanj som är så öppen för tolkning att det kan gå från jämställdhet till hat för de involverade. Pissenkelt att dras med och manipuleras och plötsligt går majoriteten runt och hatar specifikt vita män och kallar det en kamp för jämställdhet, varför tror ni vita män blir pissed?

"Döm inte ut feminister"

Men ni dömer ju ut män och alla som är emot feminism?

Självklart kan man leva med en partner som har andra politiska åsikter,men det kräver att man kan acceptera att den har andra åsikter,annars är det ganska kört. 
Om man lever med en feministisk kvinna som hela tiden anklagar en för patriarkalt förtryck så fort man har en avvikande åsikt eller gör något hon ogillar,så blir det svårt med ett harmoniskt förhållande pga hennes enögdhet och ständiga feministiska härskartekniker.
Ett förhållande där kvinnan ständigt använder en offerroll för att driva igenom sin vilja kan aldrig bli ett lyckligt förhållande,varken för kvinnan eller mannen.

Tar du bort patriarkat och lägger till manshat

Så blir en sån kvinnas kontext av hennes meningar tydligare. Exempel.

"Jag ska inte diska två dagar på rad tror du jag är någon hemmafru som bara ska slava för dig för att du är en man, jag skriker inte på dig för att jag vill, det är patriarkatets fel!"

" Jag ska inte diska två dagar på rad tror du jag är någon hemmafru som bara ska slava för dig för att du är en man, jag skriker inte på dig för att jag vill, det är manshatets fel!"

Detta klassas även som psykisk misshandel. Hur en jämdtälld stabil kvinna som respekterar män hade sagt.

" Älskling, jag tog disken igår så det är din disk idag. Jag förstår att du är trött men det är jag med, om du tar disken nu så har jag energi kvar att ta tvätten, det var ju så viktigt att dina arbetskläder blev tvättade idag. "

Här har kvinnan valt att uttrycka sina behov på ett sansat respektabelt vis och visat att hon respekterar mannens behov och att de kämpar tillsammans som ett team. De är på samma sida. Målet är inte "Jag ska sätta dig på plats!!" Målet är "vi båda ska må bra"

Eller så ska mannen själv förstå att det är hans tur att ta disken eftersom hon tog den igår, utan tillsägelser. Och sen automatiskt ta halva tvätten av samma anledning, eftersom det är hans arbetskläder?

Enklare är väl att plocka upp och fixa 

Om han alltid har behandlat dig väl så förstår jag inte problemet. Måste han komma till insikt för att ni ska kunna fortsätta er relation, eller vadå?