När vänder det??

Tyvärr inte förrän efter 2-års åldern på båda.. men hoppas det vänder snabbare för er. Det är pest när man inte får sova :(

Våra har också börjat sova hela natten (oftast) först efter två år någon gång. Innan dess har de vaknat utan att kunna somna om själva, men somnat om snabbt om man bara lagt ner dem i sägnen igen och legat bredvid.

Ouf! Bara ett år och tre månader kvar att hålla ut då ;) Några överlevnadsstrategier?

Är hemma med henne ännu några månader (innan hennes pappa tar över) men har ju svårt att förstå hur man ska klara av att jobba samtidigt som man får så lite sömn... men det kanske bara är en vanesak som så mycket annat..

Vi har under senaste veckan sovit med henne emellan oss i sängen igen, vilket vi inte gjort sedan hon var 2 månader... tänkte att hon kanske skulle känna sig tryggare då och sova bättre men det är precis samma som om hon sover i egen säng i vårt sovrum eller i egen säng i eget rum (testat lite olika under dessa månader) så man undrar ju vad problemet är :/

Har tyvärr inga förutom att försöka ta sig igenom det. Känns som att jag fortfarande inte sovit ikapp mig. Yngsta är 2,5 och sover väl hyfsat ofta hela natten numer.

För oss blev det lite bättre när äldsta dottern började på förskola vid 13 månader (nattammade dock tills hon blev nästan 2 år) och blev då successivt bättre tills idag (4 år) då hon i regel bara vaknar en gång men då kommer över till vår säng. Vår son på 12 mån har som bäst hittills haft 2 uppvak (vid 23 och vid 04) men det har bara hänt någon enstaka gång. Vi samsover och jag nattammar, vilket jag har lärt mig att göra liggandes och i sömnen,så störs inte så mycket av det. Har helt släppt kraven på 'sova hela natten', vilket är skönt då jag upplevde det som väldigt stressande. Försöker att vila på dagen, dela på nattning och närter när det känns tungt. Gå upp med bebisen varannan morgon.

har hon för mycket kläder på sig? pyjamas? mina barn har snurrat som galningar när dom har pyjamas. dom sover i bara blöja o inget täcke. kalla barn. men dom trivs o vaknar bara en gång på natten

Skönt att höra att det blivit bättre för er! Jag är helt ok med 2-3 uppvak för mat eller stoppa in nappen. I vårt hus betraktas det som en bra natt. Det jobbiga är under perioder som just nu (fast denna gång har det hållt på i över tre veckor så börjar nästan glömma bort att det inte alltid varit så här illa) när hon vänder och vrider sig nätterna igenom. Vaknar en gång i timmen och är mer eller mindre vaken någon timme mitt i natten. Säkert utvecklingssteg och tänder som gör allt värre men ja, man tappar nästan förståndet! Har sedan en tid tillbaka gett upp på de nattrutiner vi haft (sova i egen säng, ingen nattmat, undvika att ta upp henne på natten) och kör nu på samma stil som när hon var nyfödd :) :(

Men bra tips att släppa pressen. Får ibland känslan av att oron och frustrationen över att inte få sova är värre än sömnbristen i sig

Testat lite olika; naken med täcke, tunn pyjamas med tunn filt, tunn pyjamas med täcke... försöker alltid ha det så svalt som möjligt i sovrummet för absolut sover hon bättre då. Men fortfarande riktigt kasst :)

Vi har också haft ganska jobbiga nätter flera år upp i åldern med de två stora barnen. Man måste hjälpas åt även om en jobbar. Kanske om den som jobbar tar var 3:e natt vardag samt en natt på helgen. Eller om man delar på nätterna genom att gå och lägga sig i ett annat rum efter några timmar. Sover barnet uruselt är det inte rimligt att man får helt ostörd sömn trots jobb. Sen är det ju det gamla vanliga tipset att sova på dagen en stund med barnet om man kan. Bara en halvtimmes tupplur ger ju mer ork. Och samsovning har varit bra för oss då det gett mest sömn. Öronproppar är också bra då man kanske inte hör allt smågnäll men vaknar vid riktigt skrik.

Med första barnet försökte vi med diverse "sömnmetoder"med egen säng osv.... men detta tog mycket mer energi än det gav sömn. Med mina två följande barn kör jag med det som är absolut enklast hela tiden. Barn nr 2 sov mellan oss tills han var tre år och vi gav en vällingflaska per natt tills han var två år. Har en 3-månaders bebis nu som får sova bredvid bröstet hela natten då detta är enklast. Kommer att fortsätta med det så länge det funkar bra. Han sover dock lugnare och bäst av mina tre barn hittills.

Det går inte att säga utan kan ta flera år innan det blir bättre (om ni har eliminerat alla orsaker som går att åtgärda, t ex för mycket värme etc), den stora skillnaden är att ett stort barn kliver upp ur sin säng och kommer självmant och letar efter trygghet och ropar inte och kräver att bli buren, så störningsmomentet blir mindre.

För tillfället är nog det enda ni kan göra att lära er hantera sömnbrist, och hitta strategier för att någon gång få sova ostört. Turas om att ansvara för varsina nätter är mitt tips. Man får lov att använda öronproppar och kanske t o m byta sovplats om det är så att man blivit väldigt lättväckt (vilket kan bli fallet ifall man är van att alltid ta uppvaken). Även "lediga" föräldrar behöver sova ostört ibland.

På min son vände det lite när han blev 3 år. Då sov han utan att vakna när han väl somnade men hade jättesvårt att somna istället så det tog flera timmar/ibland gick det inte förrän sent på natten. Men när han väl somnade visste man att man fick sova så det gick att sova ikapp på helger etc.

Har en 7-mån nu och det är lite samma sak. Hon sov jättebra till 3 mån och sedan halvdåligt (vaknade 5-6 ggr/natt) till 5 mån och nu de två senaste mån så vaknar hon minst en gång i timmen! Har man tur får man en 2h-period av sammanhängande sömn per natt. Ibland vaknar hon flera ggr i timmen eller tar en halvtimme att söva om. Så vi har också gått tillbaka till bebisstilen och skippat 'ingen mat på natten' etc.