Träningsmammor bf Jan-Mars 2018

Det låter bra att det verkar gå över för de flesta. Jag har varit benmärgstrött sedan innan jag visste, i början av juni. Jag hoppas kunna leda mitt pass plus gå på ett till som jag fått anpassa efter kroppen, så klart. Jag brukar också leda core på lunchen med några kollegor tre dagar i veckan. Nu i sommar har det fallerat pga få på plats och världens tröttaste och hungrigaste jag..!???? Hoppas kunna återuppta coren i någon form och träna lite stryka för resten av kroppen övriga två jobbdagar.

Just nu blir jag yr och andfådd av att gå två trappor, har sådant gått över för er andra? Känner mig som en elefant med hjärtsvikt när jag rör mig ????.

Efter att ha rötat mig i sängen över en timme tar jag mig i kragen och åker till gymet. Grannen och bästisen passar ungarna så nu ska här tränas!motivationen är sådär. V9 och flåsar fortfarande som en gris och väldigt energilös men nej, jag ska träna!kommer må så gött sen!idag blir det uppvärmning på spinningcykeln ung 20 min så svetten rinner och sen kör vi lite ben. Heja oss!!

Hoppar in i tråden. Bf 31/3 så jättetidig graviditet så länge. Mår hyfsat bra så jag försöker träna så gott jag kan. Har tränat styrka 3-4ggr/v sen april 2016 och senaste halvåret har jag börjat jobba mot större muskler (och tyngre vikter) men så kom graviditeten i vägen. Vågar inte riktigt lyfta så tungt (första graviditeten blödde jag v5-24 och är panikrädd för blödningar den här gången...) så jag sänkte vikterna något. Köpte mig Olga Rönnbergs gravidapp och kör med den, tycker det funkar bra och det är en skön känsla att lyfta även om det just nu inte känns samma som när målet var att få synliga muskler... har svårare att motivera mig fast det är den här träningen som är mkt viktigare, att kroppen ska vara stark och klara av en graviditet och förlossning.

Heja heja!!

För mig tycker jag att det mesta flås och hjärtsviktskänslorna gått över till energi för ett par veckor sedan (v16+0) idag. Dock sa min sambo till mig häromdagen "hehe, hur går det egentligen med flåset?" När vi promenerade så kanske inte är som innan jag var gravid.. men helt klart bättre än vad det var fram till ca v11-12! Är det vore du planerar att leda till hösten med entimmespass? :D

Nu tror jag att autocorrect har hjälpt till, förstår inte riktigt sista? :)

Det vore himla skönt om det blev bättre, då får jag börja passet otränad och bygga upp mig allteftersom. Får skämmas lite inför deltagarna ;)

Ja, det blev visst lite tokigt! Jag var nyfiken på vilken typ av pass du skulle leda? :D

Aha :)

Det är ett intervallpass med puls och styrka för hela kroppen. Fyra "block" à tre-fyra olika övningar. Varje övning görs i 45s, sedan 12s vila, nästa övning.... Varje block genomförs tre gånger innan man går till nästa.

Mest kroppsviktsövningar men även en del med gummiband. Det vore bra och roligt så jag hoppas det funkar.

Då låter det lite som att du kan anpassa efter dina förutsättningar medan man kör övningarna i alla fall ? :D håller tummarna för dig!

Nån annan som har eller haft besvär med ischias under graviditeten? Andra graviditeten och andra gången samma sak... vet att det är bra att röra på sig men vågar man sig på t ex utfallsövningar eller även knäböj fast med vikt? Eller bättre att ligga "lågt" och satsa mer på core och överkroppen + promenader tills man känner sig någorlunda ok i benet?

Jag är en joggare, 10+4 idag. Jag känner av mina höfter när jag springer, men tycker det är flåset som är det mest begränsande just nu. Men jag har dragit ner ordentligt, 5k långsamt känns mycket jobbigare än när jag sprang 10k i maj. Men ingen ischias än så länge, men det kommer väl.

Vet ingenting om ischias, men att man bör undvika utfallssteg och liknande under graviditeten. Skulle satsa på sånt som inte felbelastar bäckenet, core är ju alltid bra :)

Har Olga Rönnbergs gravidapp (jag har varit kund hos MammaFitness tidigare) och hon skriver att det inte är nåt problem med utfallsövningarna i vanliga fall under första trimestern utan det är först efter det som man ska skippa enbensbelastning. 

Tänkte skriva några (tröstande?) ord från min sjukgymnast när jag berättade att jag fått smärtor i rumpa/svanskota tidigt (typ v 12). Hon har tidigare arbetat på ett ställe där alla gravida träffade sjukgymnast i v 12 och 20, och där såg hon att nästan alla uppgav besvär i v 12, men endast ett fåtal i v 20, så om ni liksom jag såg att rörelse under resten av graviditeten skulle fortsätta ge mer och mer problem kan lugna er med att för de flesta är det övergående. :)

Jag får ont i svanskotan om jag suttit nedhasad i stol eller soffa, eller suttit på golv. Kanske också efter viss träning, men besvären har (peppar peppar) inte alls blivit större under senaste 5 veckor (nu v 17). Hoppas det fortsätter så! Hade gärna kunnat träna rumpa och baksida lår, men möjligen hade jag ont igår pga höftlyft och raka mark. Ska testa igen! :)