storafamiljen4

Äldre 11 Sep 11:34

13 svar

Orkar inte mer...

Jag är så ledsen och rädd.. Min historia gör mig till ett totalt vrak!

För snart ett år sedan förlorade vi vår son en v gammal och ända sedan dess har jag inte velat annat än att få bli gravid igen. Jag saknar så det där lilla barnet och trots att jag har fler barn så känner jag sådan längtan efter en bebis, det är som om det är det enda som kan göra mig hel igen.

För några veckor sedan fick jag ett plus! Glädjen var såklart total! Men så i torsdags fick jag en liten brun flytning som jag inte kunde säga var den kom ifrån. Jag har väldigt känsliga slemhinnor just nu och blödde från dem yttre.. Det kom ytterligar mer (fortf väldigt lite) på fredagen så jag ringde till gynakuten och fick komma dit.

Väl där kunde inte läkaren säga så mycket, jag var gravid fortfarande och hinnsäcken satt på plats, dock skymtade hon bara gulesäcken men det var ju så pass tidigt så inget konstigt egentligen. Hon sa att det bara var att vänta och se. Hon passade även på att göra ett cellprov på mig och sa att det kunde komma lite blod efter.

Det har kommit ytterst lite blod i ett par dagar men så idag kom det plötsligt mer.. Fortfarande bara på papperet när jag torkar mig men nu var det även slemblandat både levrat och lite färskt. Inget i bindan men tillräckligt mycket för att skrämma mig så fruktansvärt!

Jag känner bara att jag inte orkar mer, blöd ut eller inte!! Jag blir tokig av att inte veta!

Hur lång tid kan det ta egentligen innan det kommer igång? Jag är så skör i mig själv ändå och känner verkligen att nu räcker det, vill bara slänga täcket över huvudet och skita i allt!

Anonym (M)

Äldre 11 Sep 11:56

#1

Usch det är så jävla svårt. beklagar verkligen vad du varit med om.
Har många missfall i bagaget och två "riktiga" graviditeter, båda dessa har jag också haft blödningar och trott att det varit kört. Jag fick utskrivet Crinone vaginalgel vid dessa för att hjälpa kroppen behålla graviditeten, kanske något du kan fråga om?

storafamiljen4

Äldre 11 Sep 12:24

#2

Anonym (M) skrev 2017-09-11 11:56:50 följande:

Usch det är så jävla svårt. beklagar verkligen vad du varit med om.

Har många missfall i bagaget och två "riktiga" graviditeter, båda dessa har jag också haft blödningar och trott att det varit kört. Jag fick utskrivet Crinone vaginalgel vid dessa för att hjälpa kroppen behålla graviditeten, kanske något du kan fråga om?

Tack! Och jag beklagar dina missfall!

Fortsätter det så här så får jag fråga.. Har en återbesökstid nästa v men det känns ju som en eon tills dess..

Jag har även haft ilningar i tappen ända sedan hon tog cellprovet så det känns bara konstigt alltihop! ????

Nu kommer det ingenting längre, vill bara att allt blir normalt.

Meriall

Äldre 11 Sep 15:56

#3

Din stackare, förstår att det är urjobbigt att inte veta. Vilken vecka är du i nu? Har du bara blödit på pappret så att säga och inte i binda så är nog fostret kvar därinne men sedan vet man ju inte om det kommer att stanna. Den gången jag fick MA så blödde jag inte men har blödigt vid alla andra graviditeter. Kanske kan ge lite hopp. Om det är så att du vill ha hopp nu eller kanske du inte vågar för att du vill ställa in dig på det värsta.

Du kommer säkert få din efterlängtade bebis, men det kan dröja några månader extra bara om det här inte går vägen... kanske du kan tänka så. Att det är det värsta som kan hända.

Känner med dig och hoppas tiden går fort till nästa vecka.

Anonym (Emma)

Äldre 11 Sep 18:40

#4

Känner med dig! Vet inte om det är något tröst men jag har från start blödit till och från alla mina tre graviditeter och det har varit friska barn! Håller tummarna för dig, kram.

storafamiljen4

Äldre 11 Sep 18:58

#5

Tack alla fina för era stärkande ord!

Jag ringde min bm och hon sa att det kan bli sådär efter cellprov när man är gravid. Med tanke på att jag är så känslig i de yttre slemhinnorna så är de inre förmodligen ännu värre.. Det kunde mycket väl fortsätta i några dagar till iom att jag fortf känner av ilningar i tappen så trodde hon inte att den läkt helt ännu.

Men hon trodde inte att det var något mf på g eftersom det är så lite och så sällan.

Så jag klänger mig fast vid det svaret tills nästa vul till veckan och hoppas på att få se ett pickande litet hjärta då! <3

Anonym (Emma)

Äldre 11 Sep 19:59

#6

storafamiljen4 skrev 2017-09-11 18:58:59 följande:

Tack alla fina för era stärkande ord!

Jag ringde min bm och hon sa att det kan bli sådär efter cellprov när man är gravid. Med tanke på att jag är så känslig i de yttre slemhinnorna så är de inre förmodligen ännu värre.. Det kunde mycket väl fortsätta i några dagar till iom att jag fortf känner av ilningar i tappen så trodde hon inte att den läkt helt ännu.

Men hon trodde inte att det var något mf på g eftersom det är så lite och så sällan.

Så jag klänger mig fast vid det svaret tills nästa vul till veckan och hoppas på att få se ett pickande litet hjärta då! <3

Hoppas!

Wtfomg

Äldre 14 Sep 01:42

#7

Du borde gå till en bättre psykolog, inte skaffa dig en bebisvikarie. Herregud. Hur tror du det barnet kommer känna sig när hen får reda på att den är en ersättare för att mamma saknade storasyskonet? Red ut dig innan detta barnet kommer.

LitenBlomma

Äldre 14 Sep 08:33

#8

Wtfomg skrev 2017-09-14 01:42:54 följande:

Du borde gå till en bättre psykolog, inte skaffa dig en bebisvikarie. Herregud. Hur tror du det barnet kommer känna sig när hen får reda på att den är en ersättare för att mamma saknade storasyskonet? Red ut dig innan detta barnet kommer.

Du kan inte mena allvar

Det är så människor fungerar. Förlorar vi något vill vi ersätta det. Inga konstigheter alls. Likadant med ett beroende, för att bli kvitt ett beroende (alkohol, socker, spel osv ) ersätter vi det med något annat.

Självklart bör hon ändå prata om sin sorg men ska inte klandras för att ha ett bebissug.

Lycka till Ts!

pojke-02 flicka-08 flicka-09 flicka-11 pojke-13

storafamiljen4

Äldre 14 Sep 18:55

#9

LitenBlomma skrev 2017-09-14 08:33:21 följande:

Du kan inte mena allvar

Det är så människor fungerar. Förlorar vi något vill vi ersätta det. Inga konstigheter alls. Likadant med ett beroende, för att bli kvitt ett beroende (alkohol, socker, spel osv ) ersätter vi det med något annat.

Självklart bör hon ändå prata om sin sorg men ska inte klandras för att ha ett bebissug.

Lycka till Ts!

Tack snälla du!

Självklart går jag till en kurator och har gjort det sedan vår son dog.

Jag måste bara säga att ditt stöd när man får sådana elaka och sårande kommentarer är guld värt!

I min situation orkar man helt enkelt inte med sånt, det skär i mig när folk inte har någon som helst förståelse..

Så TACK ännu en gång fina du! <3

Charlieellerså

Äldre 14 Sep 18:59

#10

LitenBlomma skrev 2017-09-14 08:33:21 följande:

Du kan inte mena allvar

Det är så människor fungerar. Förlorar vi något vill vi ersätta det. Inga konstigheter alls. Likadant med ett beroende, för att bli kvitt ett beroende (alkohol, socker, spel osv ) ersätter vi det med något annat.

Självklart bör hon ändå prata om sin sorg men ska inte klandras för att ha ett bebissug.

Lycka till Ts!

Jag håller verkligen med. Det klart att man får känna lika mycket och än mer längtan efter en bebis när man förlorat ett barn. Är det konstigt??? Det utesluter väl inte att man sörjer det förlorade att man fortsätter längta efter ett barn? Jag håller tummar och tår att det går bra för er ts. Beklagar sorgen och lycka till framåt

storafamiljen4

Äldre 14 Sep 19:03

#11

Charlieellerså skrev 2017-09-14 18:59:34 följande:

Jag håller verkligen med. Det klart att man får känna lika mycket och än mer längtan efter en bebis när man förlorat ett barn. Är det konstigt??? Det utesluter väl inte att man sörjer det förlorade att man fortsätter längta efter ett barn? Jag håller tummar och tår att det går bra för er ts. Beklagar sorgen och lycka till framåt

Tack för ditt stöd!<3

Ja den här bebisen ersätter inte på något sätt min son, men den kommer absolut hjälpa till att fylla tomrummet efter honom!

Min son kommer alltid vara en del av mig och jag älskar honom minst lika mycket som mina andra barn!

Tack än en gång!

Cykeltjejen

Äldre 14 Sep 20:10

#12

Detta kanske är helt fel jämförelse. Men jag förlorade min katt i måndags helt oförberett. Det var helt fruktansvärt och jag älskade min katt väldigt mycket. Men redan börjar jag längta efter en ny katt att fylla tomrummet med. Detta är människans natur!

Jag beklagar verkligen att du förlorade ditt barn och det är inget som någon som inte själv varit med om det någonsin kommer förstå. Jag förstår din rädsla för missfall. Jag blödde lite i v9. Trodde det var kört. Men nu är jag i v29 med en vilt sparkande parvel i magen. Så det KAN gå bra. Jag håller tummarna för dig ts! Se inte åt negativa kommentarer i ett forum.

storafamiljen4

Äldre 15 Sep 15:10

#13

Cykeltjejen skrev 2017-09-14 20:10:20 följande:

Detta kanske är helt fel jämförelse. Men jag förlorade min katt i måndags helt oförberett. Det var helt fruktansvärt och jag älskade min katt väldigt mycket. Men redan börjar jag längta efter en ny katt att fylla tomrummet med. Detta är människans natur!

Jag beklagar verkligen att du förlorade ditt barn och det är inget som någon som inte själv varit med om det någonsin kommer förstå. Jag förstår din rädsla för missfall. Jag blödde lite i v9. Trodde det var kört. Men nu är jag i v29 med en vilt sparkande parvel i magen. Så det KAN gå bra. Jag håller tummarna för dig ts! Se inte åt negativa kommentarer i ett forum.

Tack för din omtanke och jag beklagar din förlust..

Tyvärr tror jag ändå att det är ett missfall på gång..

Vi var på gyn igår igen då blödningen inte vill ge sig. Då gjorde läk ett nytt vul där grav fortfarande satt där den skulle men vi skymtade bara ett litet embryo ibland. Allt stämde iofs med mina beräkningar och jag borde vara i ca 5+4, men läk kunde inte säga något om varifrån blödningarna kommer och sa att det mycket väl kunde vara början till ett mf.

Efteråt blödde jag en del då hon gjorde en gynundersökning och hur som helst så är min tapp och slemhinnor lättblödande..

imorse började jag blöda igen, lite mer nu och med små små delar av koagulerat blod. Det har fortf bara kommit typ 2 droppar i bindan men nästan varje gång jag går på toaletten kommer det blod så nu tror jag verkligen att det är kört...

Känner mig så tom, jag såg så mycket fram emot det här barnet och nu får vi ännu en gång tänka om. Självklart går det ju inte att jämföra med när vi förlorade vår son men likväl är det en sorg, även om den är så mycket mindre...

Orkar inte mer...

INNEHÅLL