någon mer som är gravid med första barnet?

Väntar också första barnet. 27 år från Dalarna.

Jag är i v 30. ser fram emot att få se den lille i mars =)

 

Va kul!

Vart kommer du ifrån?  =)

Hej! Nåt liv kvar i denna tråd? Jag å min sambo har försökt i 2 år, 2 MF i april å juni 2016. Sen juni 2016 har det varit dött. Inte ett enda försök har lyckats. Vi påbörjade utredning för infertilitet med vårt första möte 16/1 i år 2018. För skojs skull testade jag äl januari månad inför vårt besök å fick positivt resultat kvällen innan vårt första möte så vi chansade å myste till det den kvällen å kvällen efter mötet.

Fick besök två 22/1 å fick en preliminär diagnos från läkaren att hon misstänkte endometrios å ville sätta mig i kö till ivf för hon var orolig plus jag har ett litet äggförråd för min ålder (jag 34, sambo 35). Hans spermier e prima så problemet ligger hos mig.

Gick hem helt förstörd. Alla drömmar om att få lyckas på egen hand grusades.

Fick order om att ringa å boka tid att spola äggledarna på min första mensdag. Bim dagen kom å gick. Började hoppas men vågade inte. Det gör så ont å få falska förhoppningar som grusas.... Tog mod till mig å testade mig när mensen gick in på tredje dagen som sen å vips! Gravid!!!!! Kan fortfarande inte fatta det å nu inväntar jag första milstolpen, få behålla graviditeten i mer än 14 dagar. Aldrig passerat v7 (6+3) å är idag v6 (5+3) så 7 dagar kvar! Inväntar tidigt ultraljud 26/2.

Trott jag haft symptom förr men omg! Detta är inte att leka med! Illamående, onda bröstvårtor, trött, växtvärk....

Stort grattis till alla och är både glad å livrädd samtidigt haha

Hej! Nåt liv kvar i denna tråd? Jag å min sambo har försökt i 2 år, 2 MF i april å juni 2016. Sen juni 2016 har det varit dött. Inte ett enda försök har lyckats. Vi påbörjade utredning för infertilitet med vårt första möte 16/1 i år 2018. För skojs skull testade jag äl januari månad inför vårt besök å fick positivt resultat kvällen innan vårt första möte så vi chansade å myste till det den kvällen å kvällen efter mötet.

Fick besök två 22/1 å fick en preliminär diagnos från läkaren att hon misstänkte endometrios å ville sätta mig i kö till ivf för hon var orolig plus jag har ett litet äggförråd för min ålder (jag 34, sambo 35). Hans spermier e prima så problemet ligger hos mig.

Gick hem helt förstörd. Alla drömmar om att få lyckas på egen hand grusades.

Fick order om att ringa å boka tid att spola äggledarna på min första mensdag. Bim dagen kom å gick. Började hoppas men vågade inte. Det gör så ont å få falska förhoppningar som grusas.... Tog mod till mig å testade mig när mensen gick in på tredje dagen som sen å vips! Gravid!!!!! Kan fortfarande inte fatta det å nu inväntar jag första milstolpen, få behålla graviditeten i mer än 14 dagar. Aldrig passerat v7 (6+3) å är idag v6 (5+3) så 7 dagar kvar! Inväntar tidigt ultraljud 26/2.

Trott jag haft symptom förr men omg! Detta är inte att leka med! Illamående, onda bröstvårtor, trött, växtvärk....

Stort grattis till alla och är både glad å livrädd samtidigt haha

Grattis! Håller tummarna för att det blir en liten för er :)

Grattis! Hoppas att allt går bra! Kul att någon väckte liv i tråden igen. Själv är man i v 35 nu och det börjar närma sig.

Hej! Nåt liv kvar i denna tråd? Jag å min sambo har försökt i 2 år, 2 MF i april å juni 2016. Sen juni 2016 har det varit dött. Inte ett enda försök har lyckats. Vi påbörjade utredning för infertilitet med vårt första möte 16/1 i år 2018. För skojs skull testade jag äl januari månad inför vårt besök å fick positivt resultat kvällen innan vårt första möte så vi chansade å myste till det den kvällen å kvällen efter mötet.

Fick besök två 22/1 å fick en preliminär diagnos från läkaren att hon misstänkte endometrios å ville sätta mig i kö till ivf för hon var orolig plus jag har ett litet äggförråd för min ålder (jag 34, sambo 35). Hans spermier e prima så problemet ligger hos mig.

Gick hem helt förstörd. Alla drömmar om att få lyckas på egen hand grusades.

Fick order om att ringa å boka tid att spola äggledarna på min första mensdag. Bim dagen kom å gick. Började hoppas men vågade inte. Det gör så ont å få falska förhoppningar som grusas.... Tog mod till mig å testade mig när mensen gick in på tredje dagen som sen å vips! Gravid!!!!! Kan fortfarande inte fatta det å nu inväntar jag första milstolpen, få behålla graviditeten i mer än 14 dagar. Aldrig passerat v7 (6+3) å är idag v6 (5+3) så 7 dagar kvar! Inväntar tidigt ultraljud 26/2.

Trott jag haft symptom förr men omg! Detta är inte att leka med! Illamående, onda bröstvårtor, trött, växtvärk....

Stort grattis till alla och är både glad å livrädd samtidigt haha

Vi är lite i samma situation. Fick reda på för ungefär ett år sedan att jag har väldigt dålig äggreserv och att jag var på väg in i tidigt klimakterie (30 år gammal då) men läkaren trodde att vi kanske skulle kunna få ut 3-4 ägg om vi påbörjade en IVF-behandling på en gång, vilket vi gjorde men när jag väntade på att få mens för att börja med hormonsprutar så visade det sig istället att jag var gravid. Slutade dock i missfall i vecka 6 innan vi sett något hjärta. Efter det blev vi remitterade till Huddinge sjukhus för att gå igenom en ägg donation istället och nu precis innan vi skulle gå in i behandling visade det sig att jag var gravid igen :) verkar som att kroppen skärper till sig när man hotar den lite :D.

En stor skillnad i den här graviditeten är att jag mår illa nästan jämt och brösten är i periodvis otroligt ömma. Kände inte några symptom vid förra graviditeten så nu är jag tacksam för varje spya som kommer. Är i 8+4 idag och fick se ett litet pickande hjärta för 10 dagar sedan och foster + hinnsäck var i perfekt storlek. Läkaren sa att missfallsrisken går ner drastiskt när man sett hjärtat och att allt såg bra ut. Men än är vi inte ute på andra sidan. Bara att hålla tummarna!

Hoppas verkligen att det går vägen för er den här gången!