Vad hade ni gjort i denna situation?

Det beror väl alldeles på vilka du delar rum med. Första barnet och jag fick dela rum med en mamma som fått barn för ett par dagar sen och som jag inte kunde kommunicera alls med då hon inte kunde någon svenska. Hennes bebis skrek flera timmar första natten när jag varit vaken 1,5 dygn och genomgått en förlossning. Endast ett tyg oss emellan. När bebisen tillslut tystnade så låg mamman och hyperventilerade.. Fick inte åka hem då sonen bajsat i fostervattnet. Andra natten hade min son sovit sitt första dygn och var vaken många timmar och däremellan stördes jag av den andra. Mardröm för mig och det var nog inte långt ifrån att jag började hallucinera. Förlöstes i Örebro.

Andra gången valde jag pga den erfarenheten att förlösas i Karlsskoga då de är kända för att man ofta får eget rum och att pappan får vara kvar. En dröm i jämförelse. Så lugnt och skönt där och barnmorskan som förlöste mig kom in på rummet och gick igenom hela förlossningen med mig innan vi skulle åka hem.

Fy, väldigt glad att standard är att ha eget rum här... Vette sjutton hur jag klarat av BB annars (det gjorde jag knappt ändå).

Ja usch, det låter hemskt att dela rum med andra precis efter att man fött. Är det vanligt i Sverige? Kommer ihåg hur mycket jag blödde efter och fick springa på toa hela tiden. Gud vad hemskt om man hade fått dela rum med någon annan också. Det låter mycket värre än att bli väckt av svärföräldrar som är lyckliga över sitt barnbarn.

Jag hade blivit ganska sur.

Jag hade blivit irriterad. Det räckte väl med alla okända vårdmänniskor som kom inspringandes på rummet stup i kvarten - oftast när man just lyckats somna.

Men vad jag hade gjort? Lett fånigt och sagt något artigt, antar jag. Och sedan spytt galla över maken som inte hade lyckats hålla dem borta.

Kunde inte hålla mig för skratt när jag läste detta. Så fånigt! Var det din man som sagt åt dem att komma utan din vetskap eller visste du de var på väg innan du somna?

Skulle tagit ett allvarligt snack med sambon, om han inte förstod skulle jag beställa tid på familjerådgivning.
En man som låter svärföräldrarna överrumpla och invadera en nyförlöst kvinna låter inte bra.

Jag skulle blivit förvånad men GLAD!

Samma här, hade ju varit skitläskigt! 

Om de dessutom hade sjungit så hade jag nog sprungit skrikandes ur salen....vem står och sjunger när man precis vaknat efter att ha fött barn.

Jag kan nog tycka det är ganska respektlöst att bara dundra in sådär. Inte ens min egen familj kom utan att vi planerade det så att vi var beredda på det...

Det var besöksförbud på BB när jag födde mina barn. Lite trist eftersom jag fick ligga kvar tre dygn med yngsta då hon hade gulsot som ev skulle behandlas.

Jag delade rum med två andra mammor/bebisar och det gick bra, då hade jag nån att prata lite med. Så tjatade jag på en sköterska från en annan avdelning som jag kände att hälsa på mig så jag fick träffa nån.

Jag hade nog blivit helt paff om mina svärföräldrar dykt upp eftersom de bor 80 mil bort från oss. Men jag hade blivit glad. Jag gillar dem och de hade varit bra att ha hemma för storebror som var lite less när jag låg inne med lillen.

Med storebror låg jag inte kvar på BB alls utan åkte hem efter ca 12 timmar, han föddes tidigt å morgonen och vi åkte hem sent på eftermiddagen. Återigen hade det varit fint om svärisarna varit hos oss och kunnat stötta, för det var ju oerhört omtumlande att få barn och jag var glad för allt stöd jag kunde få.

Hade tyckt de var lite jobbiga och fjantiga men förstått att de menar väl. Så jag hade väl hållit god min men försökt få dem att gå så snart som möjligt.