Frånvarande föräldrar, någon som vill förklara?

Bara som info (råkade bara läsa tråden utan att vara målgrupp för den) så går det inte att svara anonymt i den här. Då måste du lägga den i känsliga rummet.

Skulle också vilja ha svar på detta!

Jag kan tänka mig att en förklaring kan vara att pappan sen innan har en väldigt dålig relation med mamman. Alltså att pappan och mamman har en dålig relation och sedan blir hon gravid, att det blir större chans då att pappan inte ska känna samma varma och ömma känslor för barnet då som han borde. Jag vet att min pappa inte hyste bra känslor för mitt halvsyskons mamma, han vill inte prata om det så mycket men jag har förstått det som att det var väldigt mycket bråk. Han, om jag har förstått det rätt, känner inga "pappa-känslor" för mitt halvsyskon utan den är som "vem som helst". 

Ett annat alternativ är ju att mamman får med sig mammakänslorna på en gång medan pappan oftast kanske inte får det. Man ska ju inte glömma att som kvinna så går man ju och bär på barnet i 9 månader, för varje dag som går känner man barnet växa inom sig och börjar då älska sitt barn långt innan det föds, medan för mannen så kanske de känslorna kommer först efter födseln. Det har jag i alla fall hört ska vara fallet för många, att kärleken för barnet kommer efter födseln. Om då pappan redan har stuckit så blir det ju svårt att bygga upp det bandet som mamman redan hade med sig från start. 

En tredje kanske är omognad? Att man helt inte enkelt är tillräckligt mogen i hjärnan för att ta hand om barnet och sedan när man väl är mogen så vet man inte riktigt hur man ska ta kontakt igen / känner att det vore dumt att göra det. Jag vet inte.

Min pappa flyttade ifrån oss när jag var 8 månader och har inte varit mycket till pappa sen dess.