HJÄLP - kommentare från förskolan

Mitt huvudsakliga syfte var att lyfta en fråga, vilket jag gjorde. Försöker komma på av vilken anledning jag skulle ha tid/ork/drivkraft i att gå in på en tråd, läsa igenom ett stycke för att sedan också bli så påverkad av något i texten som en ovesäntlig miss att jag skulle orka skriva ner en kommentar som inte kommer leda någon vart? Tacksam för alla svar men förstår inte bara hur man kan gå igång på detta ???? Är det ordet hen som du upplever provocerande?

Jag förstår att du tycker hen är ett dåligt ord och vill du inte använda det så gör inte det. Det är upp till dig.
Men för att förtydliga; hen använder man när t.ex ett kön inte har betydelse, t.ex i denna tråd, könet på TS barn har ingen som helst betydelse i frågan hon ställer.
Det kan också användas när man inte vet vilken kön en person har som man t.ex talar om. Exempel: "Jag var till läkaren igår" "Ok, vad sa hen?" Istället för att anta att läkaren är en man eller kvinna, för det vet man ju ingenting om. Man skulle kunna använda han/hon istället, men det kan ju bli lite långdraget till slut om man har en konversation. 
Hen har alltså inget att göra med att man inte om man är en man eller kvinna eller flicka eller pojke.

Vad bra att de har ett rum avsatt för rörelse. Hur ofta vistas ditt barn och uppmuntras där? Det kan ju vara avgörande för vistelsen på förskolan om man har mycket spring i benen. Sedan kan man ju hoppas att springet i benet avtar något när nyhetens behag försvinner. Min son blir väldigt springig på öppna ytor som i tvättstugan, affärer med långa gångar o s v, men kan t ex hemma leka själv kortare stunder i taget med olika saker liksom sitta och titta på film på padda/dator en stund.

Så jag ser två sidor av myntet, dels ett barn som ser så mycket nytt och har svårt att bestämma sig var det ska börja leka och hela tiden hittar något annat som är roligare/distraheras och förflyttningen dit sker genom att springa (precis som hemma) eller också är det ett väldigt oroligt barn som har svårt att komma ner i varv och behöver få hjälp att variera sig mellan rörelsebehovet och att vara koncentrerad. Sedan är ju frågan hur kompisarna påverkas av hans spring, hakar de på, så det blir väldigt kaotiskt eller fortsätter andra barn leka med sitt runt omkring? Fråga pedagogerna de hur bemöter barn med stort rörelsebehov överlag? Det är ju ändå pedagogernas uppgift att skapa en fungerande miljö för alla barn. Nu framgår det inte vilka tider barnet går, men kanske behöver man gå ut tidigare på dagen och låta ditt barn gå ut först och gå in sist jämfört med andra barn i gruppen, men oftast är det väl så att alla går ut samtidigt i småbarnsgrupp.

Jag är helt förundrad, hur kan pedagoger säga något sådant om ett så litet barn? Det påminner mig om att de klagade på min son också , på förskolan. När han väl kommit in i en aktivitet och engagerade sig så ville han inte alltid sluta när pedagogerna ville, han hade svårt att byta mellan aktiviteter min lille son, som då var tre år, fick jag höra. Jag vet faktiskt inte om jag gillar idén med förskola, inte när det innebär att alla barn måste vara exakt lika och fungera likadant. Barn är individer och utvecklas i olika takt. Det borde en pedagog förstå.

Så små barn är inte gjorda att sitta stilla;) de ska vara nyfikna och upptäcka världen när de lärt sig gå. Barnbarnet som bor hemma med sin mamma är 1.5 och har gått sedan innan ett års dagen. Nu händer det nya saker hela tiden, det ska klättras i soffan, på stolar, springer hela tiden till nya lekar, det finns ingen broms på ekipaget, äta sker i racerfart för att kunna leka igen. Alltså precis som det ska vara i den åldern. 
Ts ditt barn låter som en fullständigt normal och nyfiken unge med spring i benen, förskolepersonalen får bara gilla läget och hänga med i svängarna. 

För mig är det jätteviktigt att de pratar om mina barn på ett kärleksfullt och positivt sätt. Det skulle inte kännas bra att lämna dem annars. Jag tror att när man är så trött på sitt jobb att man inte kan känna omtanke och ömhet för barnen man tar hand om då är det dags att byta jobb. Som du säjer är det en fråga om inställning. Små barn är inte jobbiga för att vara elaka, de är individer som försöker lära sig om världen på det bästa sätt de kan. Jag hoppas alla som jobbar på förskolan vet att positiv förstärkning fungerar bättre än negativ.

Va? Seriöst?

Inte klokt.

Lita på din instinkt och erfarenhet.

När mina killar var runt året var de överallt. Att handgripligen stoppa genom att lyfta upp är något jag gjort ibland om de sprungit iväg och jag lyft upp busat in näsan vid kinden och sagt stopp inte springa iväg.

Men på förskolan är allt barnsäkrat och barnvänligt. Varför får han inte undersöka omgivningen? Låter väldigt ledsamt.

Ett barn behöver inte träna på att sitta still, jisses vilket stolpskott som sa så. Det är normalt att ettåringar är nyfikna och ska undersöka.

Genom att hejda ditt barn hela tiden så dödar de ju upptäckarlusten hos din lill*

Prata med förskolechefen om du inte får någon respons från pedagogen.

Jättekonstigt av förskolepersonalen att säga såna saker. Jag har en tvååring som nästan aldrig går, det ska springas överallt. Jag har svårt att tro att de andra barnen på hens avdelning (1-3 år) agerar annorlunda. Med små barn får man väl ändå räkna med spring?

Mitt barn sitter still så länge hen äter men när hen är mätt (och inte supertrött) så är det bråttom att fortsätta leka. Känns också som ett normalt småbarnsbeteende.

Tack alla för engagerade svar <3

Som både förälder och själv pedagog så slits jag mellan tankarna, jag tänker med hjärtat men även utifrån den yrkesmässiga kunskapen. Jag har försökt att samla ihop tankarna för hur jag "känner för situationen" och ni har ställt inre frågor och svar till mig, tack!

Såhär resonerar jag;

Mitt barn undersöker spring, hen vart fascinerad sedan dag ett av detta (sen hen började gå) till o med o en joggare springer förbi tjuter hen av skratt.

I förskolan behövs det ramar, ramar för att alla barn ska ha möjlighet att växa individuellt och även som en grupp. Jag förstår att spring skapar rörelse som kan i värsta fall orsaka olyckor, oro för andra barn etc.

Men faktumet finns kvar att mitt barn älskar detta just nu. Min oroar ligger i hur de bemöter det, eftersom att dd lyfter de dagligen med oss (ibland både vid hämtning och lämning) så ställer jag min undrande hur de möter barnet.

För mig hade dd känts mycket mer genuint om pedagogerna hade sagt "det är mycket spring i benen, men idag upptäckte vi att hen fann de spännande att leka med legot, där kunde hen sitta en längre stund och upplevde det roligt"...

Men just de där konstaterandena utan någon form av "positiv" omvändning får mig då att känna oro i hur de bemöter barnen, eftersom att de utan att blinka talar om barnet på det sättet med oss.

Jag tackar er alla för att ni taget er tid att ge mig lite perspektiv. Nu känner jag mig mer samlad kring vilka frågor jag ska ställa till dem på första samtalet vi har med pedagogerna.

På vilket sätt är detta relevant för tråden? Starta en egen tråd där du gnäller över att småbarnsföräldrar ägnar sig åt oviktiga saker som att fundera över sina barns välbefinnande istället för viktiga saker som konsekvent pronomenanvändning.

"Hen" använder man när könet är okänt. Därför ser jag rött när en mamma använder det om sitt egna barn. Nog om det. Du behöver inte vara otrevlig.

Till TS
Din lilla pojk, kan han sitta stilla på sagostunder? Ligger han och vilar på vilostund, eller ska han upp och springa då med? Jag tycker iofs inte att dina pedagoger är ett dugg pedagogiska, men de kan ha rätt i sak. Även ett litet barn måste lära sig att nu får man springa och nu får man inte det.

Hen används även när könet är irrelevant, vilket det är i detta fallet. Men jag håller med om att det är smått störande med inkonsekvens.

Vill inte tjata mer om det, men se det som att jag använde hen för att göra könet okänt i denna tråd. Sen att jag missade är inte hela världen för mig iaf.

Och ja, han varvar ner och förstår sammanhang i rutinerna, de är bara det att dit han ska (framåt) sker i spring. Håller med dig, klart de inte funkar om alla springer omkring, men om du läst mina tidigare svar så handlar dettta mer om hur de förhåller sig till situationen.

Tack för att du hjälper till att förtydliga.

Kan inte låta bli så förvånad över hur störande de kan vara för några att man helt enkelt skrev fel mitt upp i skrivandet. Det finns så mycket annat att störa sig på här i världen, men vi alla är olika vad man väljer att hänga upp sig på.

Tack <3

"Hur jobbar ni för att bemöta hens intresse?" Hade jag nog velat kontra med. Jag hade velat bolla över "problemet" till dom. Hur jobbar de med barnens grovmotoriska utveckling? Vad gör de för att bemöta hen utan fysisk förflyttning? Hur gör de vid ex samlingar för att locka hen att delta? Vad har samlingen för syfte? O.s.v.

Klok tanke! Har vart inne på de med. Har bara vart så ställd över att alltid få den formen av bemötande, alltså, bara vad de är och punkt slut. Ditt förslag hade ju säkert gett mer ringar på vattnet. Tack