Vad ska jag göra? När min lillebror va 3 år så släppte jag honom med min kompis bror som är 7 år. Vi va alla på leos lekland. Jag får ångest över att jag släppte min bror med min kompis bror. Jag satt såklart på soffan i leos lekland och såg dem ibland. Jag lät dem leka i 30 min. De finns föräldrar som släpper barn från 2år helt ensamma på leos lekland. Vad tycker ni borde jag känna ångest över detta??
Vill inte göra om det men jag satt på soffan och sa till dem ifall de behöver nått så kommer de till mig
Vet inte varför men känner mig taskig för att jag tänker alltid att något ska hända dem fast inget har hänt så får fortfarande ångest. Kan du några förslag som gör att jag släpper de och känner att det var dumt fast de gör inget
Vet inte varför men känner mig taskig för att jag tänker alltid att något ska hända dem fast inget har hänt så får fortfarande ångest. Kan du några förslag som gör att jag släpper de och känner att det var dumt fast de gör inget
Så jag ska tänka att inget hände o det var inte taskigt gjort för inget hände. Men ska ej göra om det.
Så jag ska tänka att inget hände o det var inte taskigt gjort för inget hände. Men ska ej göra om det.
Om du nu hellre vill jämföra dig med dem som har många barn och hellre släpper sina barn vind för våg så får du göra det, om det ger dig mindre ångest. Att det sedan skulle vara rätt är en annan femma. Men förhoppningsvis har du blivit smartare och tacksam över att inget hände!
Med samma logik blir det okej att cykla utan cykelhjälm för alla barn under 15 år för att andra gör det (supervanligt i området jag jobbar i).
Jag träffade på en syskonskara på öppna förskolan idag där de två näst äldsta barnen gått i tvåan och trean med två småbarn på gissningsvis 3-5 år. Äldsta systern verkar vara några år äldre, men det var de näst äldsta som servade mest med våfflor. Personalen fick till och med påtala att de fick ta ansvar för sina syskon ... I min värld är det inte korrekt, men det kanske ger dig mindre ångest ...
Det är väl ingenting. Min 2-åring fick springa "själv" med bonusstorasyster som blir 10 i september. Jag satt alltid i en soffa, dock såg jag alltid var dom var någonstans så jag bytte soffa utefter var dom va, men jag var inte med och lekte :)
Ok om jag säger att vi träffat kompisen ungefär 1 gång varann vecka då känner han honom väl?
Eh jo dem går i 2an dem kan iallafall förstå order från en förälder så jag tror ändå att de kan vakta en 3 åring.
Eh jo dem går i 2an dem kan iallafall förstå order från en förälder så jag tror ändå att de kan vakta en 3 åring.
Fattar inte vad de kan hända dem egentligen, räcker det inte att sitta på soffan och kolla dem då och då?
Fattar inte vad de kan hända dem egentligen, räcker det inte att sitta på soffan och kolla dem då och då?
Men man måste låta barn springa med andra barn.