Hur ”skämmer man bort” dagens barn?

Av min erfarenhet så är det det enklaste grejerna som blir de mest uppskattade.
Ät en "bakofram-middag" börja med efterrätt osv.
Laga middag tillsammans och använd karamellfärg. servera myrägg aka grönt ris.
Gör precis det barnen vill göra. Oftast är det spela kortspel tillsammans eller liknande.

Beror på hur bekväm du skulle vara att ta med barnen till badhuset och hur ofta de får gå och bada.

Får de inte bada oftast är en glass och bada två timmar en riktigt hit. Kan kanske ta något simborgarmärke till och med?

Nu är våra barn 6 och 9 så inte kanske att det är samma intresse, men de är väldig förtjusta i att göra saker tillsammans. 

Gå till badhuset (behöver inte vara äventyrsbad, även om det så klart smäller högre än det kommunala )
Spela bangolf
Spela monopol eller kortspel
Skogspromenad med något "syfte", typ svamp-/bärplockning, geocaching
Laga mat ihop är oerhört uppskattat (när det verkligen är delaktiga, från att bestämma maträtt, inhandling av ingredienser, tillagning och dukning) 

Tusen tack för alla jättebra tips och kommentarer! Det är nog som ni säger att tid faktiskt är viktigast, även om det hade varit kul att kunna göra något "extra" med dem ändå någon gång. Det får bli som det blir - jag fortsätter med "småsaker" och litar på att de faktiskt uppskattar det också

Om de bara åker bil till vardags, så passa på att maratonåka kollektivt med 6-åringen innan hen blir för stor. Var en riktig hit med vår kille. Vi gjorde det dessutom i Göteborg där man kunde värva buss, spårvagn och färja ????

Har du tid regelbundet så kan ni ta en kurs eller lära er något gemensamt. Måleri, keramik, något språk (testa på nätet med typ duolingo - helt gratis), klättra, flugfiske?

Ett annat lite mer krävande alternativ är att göra något volontärarbete tillsammans. Städa i naturen, jobba i soppkök, hjälp till på något hundhem, samla in pengar till något ändamål... Är det just gudbarnen och du har någon religiös ambition så kanske kyrkan har någon behjärtansvärd uppgift som ni kan ta på er? 

Pokemon go eller geocaching är kul med. Att hänga på som vuxen så att barnen verkligen kan göra det.

Campa!

Packa ryggsäck, vandra (måste inte vara långt alls), slå upp tälta, lära sig bygga en eld, göra pinnbröd, sova i sovsäck i tält... en upplevelse de aldrig glömmer!

Jag tänker att bara för att de säger att de vill ha mer - en kaka till, en åktur till - behöver det inte betyda att de inte är nöjda, utan att de tycker det är så kul och mysigt att de vill fortsätta; de är nöjda alltså!

Annars har du fått många bra tips!!

Jag har tänkt på exakt samma sak som du gällande mina gudbarn och andra barn i min närhet. Senaste iPhonen, Playstation, resor utomlands, nöjesfält och bio ofta och då självklart med både middag på restaurang och stor cola och popcorn till filmen, märkeskläder som Ralph Lauren och sneakers för 2000 kr etc verkar vara vardagsmat bland högst medelmåttiga inkomsttagare. Listan är lång men jag tror inte att det såg ut så här hos medelklassen för 20-30 år sen?

Vi tog med ett av mina gudbarn på en matineé nyligen och det kalaset slutade på 900 kr för mat, biljetter och snacks för tre personer. Även om vi hade ätit på restaurang innan så förväntade sig barnet läsk och popcorn till filmen för det är ju fullt normalt i barnens värld. Ska man verkligen "behöva" betala en tusenlapp för att umgås med barn som ändå inte tycker att det är så speciellt precis som du skrev i ts? Gudbarnet är inte otacksam på något vis så jag skyller inte alls på barnet utan jag funderar mer över hela konceptet precis som du gör, ts. Jag kan gärna betala för barnen men ändå så ställer jag mig frågan om vad det är som har förändrats så mycket på något årtionde att det anses fullt normalt att spendera en tusenlapp eller mer för att umgås någon timme med ett barn?

(Jag vet att man kan sitta hemma och spela Monopol gratis men ibland vill man ju ta med barnen ut på saker. Som sagt, jag kan gärna betala det är inte det men nog tusan är det dyrt att göra något högst ordinärt och inte jätteuppskattat. Jag förstår att många familjer går på knäna med så många indirekta krav på en viss standard.)

Tihi, precis så känner jag också! Du satte verkligen ord på det när du skriver

"Gudbarnet är inte otacksam på något vis så jag skyller inte alls på barnet utan jag funderar mer över hela konceptet precis som du gör, ts. Jag kan gärna betala för barnen men ändå så ställer jag mig frågan om vad det är som har förändrats så mycket på något årtionde att det anses fullt normalt att spendera en tusenlapp eller mer för att umgås någon timme med ett barn?

Sist jag tog med ett barn på en tur i stan inkl ett besök på ett kul ställe (tyckte hen också) gick vi och fikade efteråt. Barnet valde en jättebakelse med vaniljsås till, varm choklad med grädde till och sa sen "får man bara en?"! Nej, barnet åt inte upp alltihop :-/

(Och så tänker jag på min ganska normala, tror jag, barndom, när det var årets fest den gång jag gick på kondis med mamma och fick välja *vilken kaka jag ville*, utöver att jag åt en ostbulle. Hände alltså en gång om året. Ja saker och ting förändras, men...)

Det är ju som du skriver, det är inte barnens fel, men jag är liksom lite förundrad över att det har blivit så/hur det har blivit så också. Det känns liksom lite trist att ingenting är "speciellt". Skönt att höra att jag inte är ensam i alla fall!

Tack till fler bra tips från andra! Jättebra tips med kurser och regelbundna aktiviteter - det skulle jag kunna få ihop, men inte barnen, det är en sån jädra massa aktiviteter nästan varje dag i veckan att man inte fattar hur de orkar med, varken barnen eller föräldrarna... Så därför kan det bara bli vid "oregelbundna tillfällen", och det finns sällan tid till en hel dag eller helg...

Men det är två aspekter på detta tycker jag. För att förvänta sig popcorn och dricka till bion - det gjorde ju redan min generation på 80-talet. Dvs det har ju "alltid" varit något som hör ihop med bio. Inte bortskämt för det.

Däremot för mina barn är bio stort, det gör vi max en gång om året om ens det. Mycket just för att det blir mycket pengar på väldigt få timmar. Däremot åker vi utomlands nästan varje år så för mig handlar det inte om att vi inte har pengarna utan vad jag tycker är värt att lägga pengar på.

Och just eftersom vi har rätt mycket hela tiden med barnens aktiviteter, man vill träffa familjen, släkten, vänner osv så gör vi rätt lite av allt det där med bio, museum osv så för mina barn är sånt jättekul.