• Pjson74

    Bedragen man

    Hej, efter 20 år ihop så har hamnat där jag trodde att jag aldrig skulle befinna mig! Jag har igår fått bekräftat att min fru varit otrogen drygt ett år med en gemensam bekant yngre man och vän till familjen. Magkänslan min har varnat redan för ett år sedan, men med logiska hjärnhalvans del har jag lyckats trycka undan det känslan säger. Förutom magkänslan så har jag och vårt äldsta barn frågat frun/mamma om vännens och min frus egentliga förhållande! Svaret har alltid varit nekande. För en vecka sedan när jag bläddrar på surfplattan lite som tidsfördriv så går jag in på mappen bilder, mer för att titta pm barnen tagit foton eller gjort videos, såklart har ju inte barnen tagit bilder! Däremot hittar jag bilder från min frus telefon som visar sig vara synkad till surfplattan. Där visar sig bröstbilder på min fru, skärmdumpar på min frus och älskaren/vännens sms, bilder på honom, raderade bilder som inte hunnit raderas än. Jag börjar detektivarbetet med att jämföra bilder med datum med hur jag jobbat eller inte varit hemma, det värsta är att jag blir inte chockad utan mer en känsla av att magkänslan fick rätt igen. Jag frågar min fru om hon och vår vän har ett förhållande, hon svarar att dom är väldigt goda vänner men inget mer, jag hämtar surfplattan och ger den till henne och ber henne titta på bilderna, jag lämnar rummet och efter en kvart kommer hon ut och frågar om vi ska fara åka bil en stund. Under färden erkänner hon att de två har haft en sexuell relation drygt ett år!!! Det har knullat ofta, sista gången fyra dagar innan jag avslöjade de två. Det som försvårat att konfrontera henne hårdare är att hon väldigt sällan efkänner att hon har fel, så med den vetskapen förstås jag att för att få henne att erkänna behövs väldigt starka bevis. Dagarna från det jag såg bilderna till att hon erkände var mentalt tung, tankar på vad jag sett och om jag har hjärnspöken mm, till att se mönstret, till att träffa henne och inte kunna avslöja vad jag sett förrän jag samlat mer bevis. Nåväl efter erkännandet så sov jag bra för första gången på närmare en vecka, jag och min fru har pratat om hennes otrohet och vårt förhållande, jag förklarar att jag separerar själva sexet från själva sveket, lögnerna, och stölden av tid från mig. Dock ser jag själva sexet som att de två passerat en gräns till otrohetens sida där det inte går att vända, alltså 100% otrohet. Min fru erkänner att hon har ett stort bekräftelse behov, som i sig låter märkligt då hon och andra sidan inte särskiljt vardagsfysisk med beröring och kramar som jag saknat från hennes sida och påpekat säkert 15 år av vårt förhållande. När hon erkände otroheten så blev jag inte rasande, inte ledsen heller utan bara tom invändigt. Av naturen är jag en sådan typ som inte tar förhastade beslut och definitivt inte under kaosartade förhållanden. Jag väntar på att jag ska reagera större! Eller handlar det om att jag hunnit vänja sinnet vid det med hjälp av magkänslan och så sådant.

    Vad framtiden gäller vet jag ingenting just nu. Kommer livet som hel familj fortsätta eller kommer den delas, ingen aning.

  • Svar på tråden Bedragen man
  • Anonym (Ledsen men...)

    Jag tror tyvärr att det signaturen man skriver stämmer ganska bra.

    Jag tror mer att hon ångrar att hon blev påkommen än själva otroheten om jag ska vara ärlig.

    Hade inte du kommit på dem och vännen/älskaren flyttat hade hon inte brutit upp med honom utan fortsatt likadant.

    Nu ger hon bara dig de svar som behövs för att du skall ge henne en ny chans.

    Förmodligen en ny chans att bedra dig.

  • Anonym (A)
    Anonym (Br) skrev 2018-11-29 16:42:06 följande:
    Tycker att ditt agerande på det hela gör dig till en bra förebild för andra i samma sits.
    I stundens hetta är det lätt att glömma men även förlåta. Ett beslut bör tas när det har lugnat sig och båda har kommit till tals.
    Det finns säkert mycket att lära inför nästa förhållande för er båda. Feedback är aldrig negativt om man tar det på rätt sätt.
    Eloge o styrkekramar till dig ts!
    Håller med
  • Anonym (Once)

    Once a cheater, always a cheater. Vill inte hälla salt i dina sår men man behöver inte höra det "man vill höra" utan det man behöver höra.
    Hennes ånger är jag övertygad om är inte för att hon har gjort detta svinaktiga mot dig utan attt hon blev påkommen. Hade hon inte blivit  det så hade hon ju fortsatt och hon t o m nekade tills du överbevisade henne.
    När min kvinna berättade att hon hade knullat med en man som var gift och hon visste om det så i samma sekund så visste jag att hon kan bedra mig när som helst,
    Så mitt råd är att lämna henne, fokusera på barnen

  • Anonym (man)
    Pjson74 skrev 2018-12-09 18:53:42 följande:

    #18 och #19, det är bra att ni som inte håller med mig i det jag skrivit och besluten jag tagit kommenterar tråden. Det är bra med olika åsikter och synsätt, med det menar jag att det inte betyder att jag har rätt och ni har fel. Tiden är den enda som kan ge svar.


    Det fins massor att säga men jag tror inte du kommer ta in det, du har ju redan bestämt dig.

    Ja, tiden kommer visa om det var rätt eller fel val men det är tyvärr inte riktigt så enkelt. Det inte säkert du kommer få redan på det nästa gång det händer för hon har förmodligen lärt sig sin läxa och kommer vara försiktigare nästa gång. Och fortsätter hon bedra dig kommer det göra lika ont nästa gång med och du kommer ha slösat bor mer tid av ditt liv.

    PS! Du säger att du är en sån person som inte tar förhastade beslut... glöm inte att din fru också vet det.

    Att du inte reagerat med ilska utan bara tomhet är normalt. Det är den första delen i processen som kallas chockfasen... det är innan man hunnit ta in det, allt känns bara overkligt.

    krisochtraumacentrum.se/kunskap-om-trauma/krisreaktioner/

    Jag tror inte du riktigt insett vad hon gjort innebär, vi pratar inte om ett fylleknull, hon har gått bakom din rygg i ETT ÅR!!!, inser du hur mycket lögner, uppsåt och iskall planering det kräver? Hon och den andre mannen har haft ett FÖRHÅLLANDE i ett år. Det är inget som kommer upplösas bara för att ni haft ett "samtal" känslor fungerar inte så. Du kan vara så säker på att din fru kommer fortsätta vara kär och kåt på honom en lång tid framöver. Det är honom hon kommer sakna och det är honom hon kommer tänka på när ni har sex. Den enda skillnaden från då och nu är att det inte längre är en hemlighet mellan dem , nu vet du också det.

    Jag tycker du ser väldigt naivt på ert "samtal". Du verkar tro att en person som utan problem gått bakom din rygg och i system att ljuga och vara falsk är i grunden ärlig. Det är hon inte, hade hon varit ärlig hade hon sagt som det var för länge sen. Vem man är avgörs av ens handlingar INTE av ens ord. Alltså är det extremt naivt att tro att allt hon säger nu är sant.

    Om jag vore du skulle jag avvakta med att besluta mig för att förlåta, låt det bara vara och säg INTE till din fru att du gett henne en andra chans utan säg att du behöver tid på dig att fundera och fokusera på dig själv och era barn (om ni har några). Låt processen ha sin gång och ta ett beslut när du är redo för det, för det är du inte nu. det är ingen så tidigt.
  • Anonym (Dessie)

    Jag håller inte heller med dig. Menar du att du inte har några som helst problem med att de hade sex?? Egendomligt. Hursomhelst, hon kommer att göra det igen och igen och då står du där.. igen. Tyvärr alltså, hon är falsk och opålitlig och skiter fullständigt i dina känslor. Frågan är va du känner egentligen som inte har några problem med att dom har haft sex med varandra.

  • Anonym (Ka)
    Anonym (Ledsen men...) skrev 2018-12-09 19:23:05 följande:

    Jag tror tyvärr att det signaturen man skriver stämmer ganska bra.

    Jag tror mer att hon ångrar att hon blev påkommen än själva otroheten om jag ska vara ärlig.

    Hade inte du kommit på dem och vännen/älskaren flyttat hade hon inte brutit upp med honom utan fortsatt likadant.

    Nu ger hon bara dig de svar som behövs för att du skall ge henne en ny chans.

    Förmodligen en ny chans att bedra dig.


    Precis som 90 % av alla som är otrogna. De ångrar inte otroheten i sig, utan vad som kan bli följden av det. Om den otrogne blir påkommen blir det ett akut problem. Om inte, en risktagning. Men själva sexet ångras aldrig, det är ju bara spännande och skönt.
  • jrockyracoon
    Pjson74 skrev 2018-12-09 10:45:55 följande:

    Hej, två veckor har nu gått sedan jag avslöjade min frus dryga ett år långa otrohetsaffär, vår vän/hennes älskare har flyttat (det var bestämt sedan tidigare som inte har med affären att göra). Hemma går livet vidare, jag har bestämt mig för att inte skiljas, och min fru har också bestämt sig för samma sak, så det avgörande beslutet har vi tagit. Vi har pratat mycket om vad som ledde till hennes otrohet, såklart har jag ju del i vårt förhållandes dalar och toppar men jag har absolut ingen del i hennes fortsatta agerande med älskare osv. Sakta känner jag att min mentala ilska/sorg över att varit lurad så länge börjar rinna av. Som jag skrivit tidigare så har jag inga problem med att de haft sex, utan det som stört mig mest är ljuget från hennes sida, jag har även ställt frågan om vårt förhållande ska vara öppet, hon tyckte inte det ( det är väl lätt att tycka det när hon haft en älskare för hennes egen del). Jag har frågat om hon inte tänkt på min sexlust och behov,? Jo det har hon, och hon tröstade sig med att en kompis till henne hade tröstat med att säga att en kille kan bara vara utan sex i tre månader, alltså i klartext att jag också haft någon form av sexuell relation med en annan, nåväl varje halmstrå är väl värt något för att hitta motiv till ens eget fortsatta agerande. Vi pratar mycket om vad vi varit med om från respektive håll, om det går att vara kär i två personer samtidigt osv. Jag känner mig stolt och rakryggad och går vidare i vår relation, såklart vet jag inte vad för överraskningar framtiden bjuder på men det jag hittills lärt mig är att otrohet är inget att vara rädd för.


    Att din ilska/sorg börjar rinna av efter 2 veckor är inte sakta, utan väldigt, väldigt snabbt!

    Jag undrar om du verkligen älskar din fru? Annars förstår jag inte hur du så enkelt och smärtfritt kan komma över ett svek av den här digniteten. Det låter inte som ett sunt beteende, och inte som att du tar hand om dig själv på ett varsamt sätt.

    Det normala skulle ha varit att bli jävligt förbannad, kanske inte omedelbart, men så fort den första chocken satte in. 

    I och med din mjuka inställning till hennes otrohet så lär hon sig inte mycket av detta. Jag är rädd att din brist på starka krav på förändring hos henne kommer kunna visa sig i framtiden i ytterligare svek. Mitt råd är att du lämnar henne ensam några månader, åker på en resa, eller kanske flyttar in i en etta. Därefter kan hon kanske få komma in i ditt liv igen, om hon verkligen visar äkta ånger.

    Jag tror att parterapi skulle vara bra för er båda. Därtill kanske du behöver gå i egen terapi för att reda ut lite det här varför du låter andra människor trampa på dig, och ger dem nya chanser efter endast två veckor.

    Att du säger att du inte berörs av sexdelen, är ju också någonting du kunde undersöka med hjälp av terapi.

    En hypotes jag har är att du känt dig väldigt förtryckt av din fru under lång tid, och nu, i och med otroheten, har du fått lite positiv uppmärksamhet - stämmer det? I så fall tror jag att hon långsamt kommer ta över pekpinnen igen så fort hon får chansen, och därefter antar jag att du får vänta tills du upptäcker nästa otrohet innan du får uppmärksamhet igen.
  • Anonym (endast ni vet vad som är rätt val för er)

    Jag har själv varit i din situation för några år sedan och jag har nära vänner som också varit där. Somliga har valt att stanna och andra har skilt sig. Varje situation är annorlunda och endast personerna inblandade kan komma fram till vilket val som är bäst för dem. Bekanta och utomstående har åsikter om vad det rätta valet är men endast man själv vet vad som känns rätt. Vänner menar väl men de bedömmer alltid situationen utgående från sin egen erfarenhet och upplevelser och det är inte nödvändigtvis samma som din och din frus. 

    Oberoende vad man väljer att göra är det en lång process och inget val är lätt. Sveket är stort och det kräver en lång tid att bearbeta det. Det enda råd jag kan ge dig är att inte ignorera det som hänt. Prata med dina vänner om situationen och med din fru. Om man låtsas att saken inte hänt verkar det lätt sluta i en explosion någon månad eller något år senare oberoende om man fortsatt tillsammans eller inte.

  • FreshLinen

    Problemet är väl snarare att din fru inte kan skilja på sex och känslor!

    Hon har ju uppenbart känslor för den andre mannen. Ändå är det du som väljer att lägga orden i mun på henne med att säga att du skiljer på sex o känslor. Klart att hon köper det. Det är ju en seger för henne!

    Har DU vunnit månting på detta?

  • Anonym (kross)

    Två veckor är ingen tid i sådana här situationer. Jag var själv där för fem år sedan. Båda två är då fortfarande med eller mindre i chock-tillstånd, och den ånger som den otrogne antagligen visar kommer snart gå över i anklagande

    Jag och många andra har upplevt det. Undermedvetet kommer den som varit otrogen skylla ifrån sig, för att själv inte må så dåligt. Så när du tror du mår som sämst brakar helvetet löst på riktigt. Du kommer få stå till svars för allt som skett, både nu och tidigare.

  • Anonym (man)
    Anonym (kross) skrev 2018-12-10 12:45:46 följande:

    Två veckor är ingen tid i sådana här situationer. Jag var själv där för fem år sedan. Båda två är då fortfarande med eller mindre i chock-tillstånd, och den ånger som den otrogne antagligen visar kommer snart gå över i anklagande

    Jag och många andra har upplevt det. Undermedvetet kommer den som varit otrogen skylla ifrån sig, för att själv inte må så dåligt. Så när du tror du mår som sämst brakar helvetet löst på riktigt. Du kommer få stå till svars för allt som skett, både nu och tidigare.


    Känner igen det därFlört
Svar på tråden Bedragen man