• Anonym (ångra)

    Svek - skillsmässa - ånger

    Vi var tillsammans i 12 år och har två barn ihop. Senaste åren har har det bara gått neråt. Han svek mig när jag behövde honom som mest och jag mådde fruktansvärt dåligt och hämtade mig aldrig riktigt efter det. Det är absolut ingen ursäkt men jag har inte varit vid mina sinnens fulla bruk dom senaste ca 3 åren och det slutade med att jag var otrogen under ca 1 års tid. I somras bestämde vi oss för att separera då ingen av oss mådde bra ihop. Under sensommaren och hösten kunde vi ungås tillsammans med barnen. Vi pratade på ett sätt som vi inte gjort på flera år. Och hoppet väcktes (hos mig) att vi kanske någon gång i framtiden skulle kunna hitta tillbaka. Men så för ca 1 månad sedan så lyckades han få reda på otroheten och då brakade helvetet lös. Helt förståligt så klart. Jag ångrar mig så sjukt mkt att jag föll dit. Jag trodde då i min förvirrade skalle att jag kunde få det jag saknade hos någon annan. Det funkar ju naturligtvis inte så, ingen annan kan få mig på rätt köl utan det måste komma från mig själv. Mår så fruktansvärt dåligt. Både över själva handlingen som sårade min man djupt, och att det nu också har förstört alla möjligheter för en gemensam framtid. Nu har han dessutom rusat in i en ny relation och vill inte veta av mig mer än det praktiska runt barnen. Börjar nu få lite ordning i huvudet och avbröt "affären" redan innan jag visste att han hade fått reda på det. Men det spelar ingen roll, han kommer aldrig förlåt mig. Och nu vet jag inte hur jag ska ta mig vidare.

    Finns det någon som varit i liknande situation? Hur tog ni er vidare? Finns det någon minimal chans till en gemensam framtid, att det förhållande han rusat in i nu bara är en slags rebound? Jag hoppas så innerligt att vi ska hitta tillbaka, även om det troligtvis kommer behövas massvis av samtalshjälp eller dyl för att komma igenom allt som hänt. Saknar honom och allt som var vi.

  • Svar på tråden Svek - skillsmässa - ånger
  • Anonym (Frågande)
    Anonym (ångra) skrev 2018-12-14 14:34:24 följande:

    Vi var tillsammans i 12 år och har två barn ihop. Senaste åren har har det bara gått neråt. Han svek mig när jag behövde honom som mest och jag mådde fruktansvärt dåligt och hämtade mig aldrig riktigt efter det. Det är absolut ingen ursäkt men jag har inte varit vid mina sinnens fulla bruk dom senaste ca 3 åren och det slutade med att jag var otrogen under ca 1 års tid. I somras bestämde vi oss för att separera då ingen av oss mådde bra ihop. Under sensommaren och hösten kunde vi ungås tillsammans med barnen. Vi pratade på ett sätt som vi inte gjort på flera år. Och hoppet väcktes (hos mig) att vi kanske någon gång i framtiden skulle kunna hitta tillbaka. Men så för ca 1 månad sedan så lyckades han få reda på otroheten och då brakade helvetet lös. Helt förståligt så klart. Jag ångrar mig så sjukt mkt att jag föll dit. Jag trodde då i min förvirrade skalle att jag kunde få det jag saknade hos någon annan. Det funkar ju naturligtvis inte så, ingen annan kan få mig på rätt köl utan det måste komma från mig själv. Mår så fruktansvärt dåligt. Både över själva handlingen som sårade min man djupt, och att det nu också har förstört alla möjligheter för en gemensam framtid. Nu har han dessutom rusat in i en ny relation och vill inte veta av mig mer än det praktiska runt barnen. Börjar nu få lite ordning i huvudet och avbröt "affären" redan innan jag visste att han hade fått reda på det. Men det spelar ingen roll, han kommer aldrig förlåt mig. Och nu vet jag inte hur jag ska ta mig vidare.

    Finns det någon som varit i liknande situation? Hur tog ni er vidare? Finns det någon minimal chans till en gemensam framtid, att det förhållande han rusat in i nu bara är en slags rebound? Jag hoppas så innerligt att vi ska hitta tillbaka, även om det troligtvis kommer behövas massvis av samtalshjälp eller dyl för att komma igenom allt som hänt. Saknar honom och allt som var vi.


    Du har varit otrogen i ett år? Tro fan att han inte kommer tillbaka. Du får skylla dig själv..
  • Anonym (Frågande)
    Anonym (En till) skrev 2018-12-14 20:05:55 följande:

    Oj jag är nästan i samma situation som du fast jag inte gick lika långt. Träffade ett ex till mig och ljög om det. Vi hade inte sex dock men han blev sårad ändå. Vi umgicks en del och jag hoppades hitta tillbaka men han fick veta om det och sade att hans känslor försvann och blev ihop med en annan tjej snabbt. Vi har ett barn. Nu pratar han bara om barnet och vill inte träffa mig. Har blockat mig på fb och insta tom. Jag vill verkligen hitta tillbaka :/


    Du får också skylla dig själv. Ni som är otrogna ni får ta konsekvensen av ert handlande.
  • Anonym (654987)
    Anonym (ångra) skrev 2018-12-14 14:34:24 följande:

    Vi var tillsammans i 12 år och har två barn ihop. Senaste åren har har det bara gått neråt. Han svek mig när jag behövde honom som mest och jag mådde fruktansvärt dåligt och hämtade mig aldrig riktigt efter det. Det är absolut ingen ursäkt men jag har inte varit vid mina sinnens fulla bruk dom senaste ca 3 åren och det slutade med att jag var otrogen under ca 1 års tid. I somras bestämde vi oss för att separera då ingen av oss mådde bra ihop. Under sensommaren och hösten kunde vi ungås tillsammans med barnen. Vi pratade på ett sätt som vi inte gjort på flera år. Och hoppet väcktes (hos mig) att vi kanske någon gång i framtiden skulle kunna hitta tillbaka. Men så för ca 1 månad sedan så lyckades han få reda på otroheten och då brakade helvetet lös. Helt förståligt så klart. Jag ångrar mig så sjukt mkt att jag föll dit. Jag trodde då i min förvirrade skalle att jag kunde få det jag saknade hos någon annan. Det funkar ju naturligtvis inte så, ingen annan kan få mig på rätt köl utan det måste komma från mig själv. Mår så fruktansvärt dåligt. Både över själva handlingen som sårade min man djupt, och att det nu också har förstört alla möjligheter för en gemensam framtid. Nu har han dessutom rusat in i en ny relation och vill inte veta av mig mer än det praktiska runt barnen. Börjar nu få lite ordning i huvudet och avbröt "affären" redan innan jag visste att han hade fått reda på det. Men det spelar ingen roll, han kommer aldrig förlåt mig. Och nu vet jag inte hur jag ska ta mig vidare.

    Finns det någon som varit i liknande situation? Hur tog ni er vidare? Finns det någon minimal chans till en gemensam framtid, att det förhållande han rusat in i nu bara är en slags rebound? Jag hoppas så innerligt att vi ska hitta tillbaka, även om det troligtvis kommer behövas massvis av samtalshjälp eller dyl för att komma igenom allt som hänt. Saknar honom och allt som var vi.


    Jag har varit med om nästan samma situation förutom att jag blev drabbad och mitt exfru som var otrogen.


    När jag mitt ex berättade för mig vad hon hade gjort så blev jag oerhört kränkt och lurad. Eftersom jag frågade henne ett antal gånger om hade känslor för någon annan och ljug för mig. Men något i min hjärna sa att det är något som inte riktigt stämmer då hon börja umgås mer och mer med denna person i smyg. 


    Men från mina ögon så tror jag inte att detta kommer att vara en stor chans att ni blir två igen, men man ska aldrig säga aldrig.

    Men lite tips ska du få av mig:
    1: Gå till en psykolog, hjälper en mer vad man tror
    2: Tid och återigen tid.
    3: Äta, sov och träna
    4: Acceptera vad som har hänt.
    5: Prata med dina vänner/familj när du är redo, dom finns alltid där för dig oavsett vad som har hänt.

    Som helhet så är det nog dig själv du borde arbeta på, vilket tar tid.

    Hoppas att något av mina tips kan vara till hjälp.


    Jag önskar dig lycka till och ta vara på dig.  :)

  • Liberté

    Känns rätt spotant som du bränt bron. Sprängt vägen till den trasiga bron samt minerat närmaste avfart.

    Det finns sätt att få någon att totalt känna avsmak och detta lär ta lång tid innan ni kommer ens kunna ha normal kontakt.

  • Anonym (tt)

    Känns som det ligger en hund begraven här. På vilket sätt svek han dig? När det  var du som var otrogen.

  • Anonym (ångra)
    Anonym (654987) skrev 2018-12-19 20:33:20 följande:

    Jag har varit med om nästan samma situation förutom att jag blev drabbad och mitt exfru som var otrogen.


    När jag mitt ex berättade för mig vad hon hade gjort så blev jag oerhört kränkt och lurad. Eftersom jag frågade henne ett antal gånger om hade känslor för någon annan och ljug för mig. Men något i min hjärna sa att det är något som inte riktigt stämmer då hon börja umgås mer och mer med denna person i smyg. 


    Men från mina ögon så tror jag inte att detta kommer att vara en stor chans att ni blir två igen, men man ska aldrig säga aldrig.

    Men lite tips ska du få av mig:
    1: Gå till en psykolog, hjälper en mer vad man tror
    2: Tid och återigen tid.
    3: Äta, sov och träna
    4: Acceptera vad som har hänt.
    5: Prata med dina vänner/familj när du är redo, dom finns alltid där för dig oavsett vad som har hänt.

    Som helhet så är det nog dig själv du borde arbeta på, vilket tar tid.

    Hoppas att något av mina tips kan vara till hjälp.


    Jag önskar dig lycka till och ta vara på dig.  :)


    Tack för dina tips!
  • Anonym (ångra)
    Anonym (tt) skrev 2018-12-19 21:13:04 följande:

    Känns som det ligger en hund begraven här. På vilket sätt svek han dig? När det  var du som var otrogen.


    Vill inte gå in på några detaljer men vi gick igenom något som var extremt jobbigt både mentalt och fysiskt. Iaf för mig, han verkade inte bry sig alls. Istället för att finnas där och stötta och visa att han iaf brydde sig så drog han iväg på grabb-resa när jag behövde honom som mest och efter det nämnde han aldrig situationen igen. Har aldrig, varken förrr eller senare, känt mig så oälskad och oviktig som då.
  • Anonym (Ka)
    Anonym (ångra) skrev 2018-12-28 19:21:08 följande:
    Vill inte gå in på några detaljer men vi gick igenom något som var extremt jobbigt både mentalt och fysiskt. Iaf för mig, han verkade inte bry sig alls. Istället för att finnas där och stötta och visa att han iaf brydde sig så drog han iväg på grabb-resa när jag behövde honom som mest och efter det nämnde han aldrig situationen igen. Har aldrig, varken förrr eller senare, känt mig så oälskad och oviktig som då.
    Kan inte hjälpa att jag tycker det är ganska gött när karma för en gång skull funkar...
    Sorry, men du har gjort dig förtjänt av att må dåligt.
  • Anonym (man)
    Anonym (ångra) skrev 2018-12-28 19:21:08 följande:
    Vill inte gå in på några detaljer men vi gick igenom något som var extremt jobbigt både mentalt och fysiskt. Iaf för mig, han verkade inte bry sig alls. Istället för att finnas där och stötta och visa att han iaf brydde sig så drog han iväg på grabb-resa när jag behövde honom som mest och efter det nämnde han aldrig situationen igen. Har aldrig, varken förrr eller senare, känt mig så oälskad och oviktig som då.
    Så med andra ord så försöker du bortförklara din otrohet med att han varit taskig mot dig en gång tidigare,.... ja det var ju orghinellt Drömmer
  • Anonym (ångra)
    Anonym (man) skrev 2019-01-01 19:05:08 följande:
    Så med andra ord så försöker du bortförklara din otrohet med att han varit taskig mot dig en gång tidigare,.... ja det var ju orghinellt Drömmer
    Absolut inte. Det var vid hans svek det började gå utför i förhållandet i stort. Men det avgörande steget att vara otrogen tog naturligtvis bara jag.
  • Anonym (Anna)
    Anonym (ångra) skrev 2019-01-31 20:54:02 följande:
    Absolut inte. Det var vid hans svek det började gå utför i förhållandet i stort. Men det avgörande steget att vara otrogen tog naturligtvis bara jag.
    Så istället för att jobba med ert förhållande så var du otrogen, en affär som höll på i ett år?

    Ja, då har du bara dig själv att skylla.
  • Anonym (Ka)
    Anonym (ångra) skrev 2019-01-31 20:54:02 följande:
    Absolut inte. Det var vid hans svek det började gå utför i förhållandet i stort. Men det avgörande steget att vara otrogen tog naturligtvis bara jag.
    Precis, mer finns liksom inte att säga. Det var ju inte ens du som talade om för honom att du gått bakom ryggen på honom i ett helt år utan det fick han reda på på annat sätt. Du har liksom gjort alla fel som finns i boken.
    Jag skulle då inte ta dig tillbaka.
  • Anonym (man)
    Anonym (ångra) skrev 2019-01-31 20:54:02 följande:
    Absolut inte. Det var vid hans svek det började gå utför i förhållandet i stort. Men det avgörande steget att vara otrogen tog naturligtvis bara jag.
    Fast det är just precis det här som människor som varit otrogna verkar ha så svårt att förstå. Alla som varit otrogna anser sig ha "anledningar" och man ser sig själv som samma pålitliga person som innan, man bara råkade gå lite vilse av X anledning.

    Men det man inte fattar är att dom där "förklaringarna" enbart fungerar för en själv. Men för den som blev bedragen spelar ingen av dessa förklaringar någon som helst roll, noll, nada. Det enda man bryr sig om är vad personen gjorde inte VARFÖR man gjorde det. Och inga förklaringar i världen kommer tvätta bort bilden av en opålitlig person och återställa förtroendet. Handlingar säger mer än 1000 ord, och har man bevisat att man inte går att lita på så är det just det man kommer uppfattas som.

    Du däremot ser dig själv som samma person som innan, och du ser diin otrohet som ett misstag. Men han ser inte dig som samma person som innan din otrohet. För honom är du nu en helt annan person, en person som inte går att lita på, och vem vill vara tillsammans med någon man inte kan lita på?

    Är du med på vad jag menar?

    Så alla dina förklaringar kommer inte göra så mycket för att han ska lita på dig igen, det du gjorde säger tillräckligt. Det enda som någonsin kommer få honom att lita på dig igen är TID, dvs att du i handlingar under en längre tid bevisar att du går att lita på, men då måste ju han vara beredd att ta den risken och det är det blir nog rätt svårt eftersom du bedrog honom under så lång tid.
Svar på tråden Svek - skillsmässa - ånger