• Anonym (Hjälp)

    Kan jag förlora mitt barn

    - INGA PÅHOPP TACK -

    För att göra en lång historia kort.

    Jag och mitt ex är i en vårdnadstvist om vårat gemensamma barn.

    Mannen i fråga är 17 år äldre än mig, har ett lång kriminellt förflutet med två fängelsestraff om grov misshandel.

    När han blir arg misshandlar han barn som vuxna, djur eller "lösa ting".

    Han har två barn sedan tidigare som han misshandlat på många olika sätt och som valde i 10 års ålder att inte vilja veta av honom mer, idag är dom vuxna.

    Han har förgripit sig sexuellt på ett av hans ex barn, även misshandlat sonen till exet.

    Han är fullständigt opålitlig, kör full utan problem, har stora alkohol problem samt grovt tal om könsord dagligen.

    Han har knappt hållit i vårat barn, inget intresse alls, när barnet var 6 månader flyttade vi isär, prövade igen i ca 2 månader men funkade inte. Nu har han inte träffat barnet på sju månader pga att jag vet att han skulle slå barnet när barnet inte gör som han vill eller är allmänt jobbigt, han lär dricka och "skita" i barnet över lag.

    Därför har jag sagt nej. Dock får han träffa barnet tillsammans med mig eller någon annan närstående men de vägrar han.

    Han gjorde en stämning på mig efter en månad att vi gjort slut. Vi har varit på ett första möte på tinget, dom var på hans sida och tyckte jag ha de för lite att komma med.

    Jag överklagade men hovrätten höll med tinget.

    Nu måste jag inkomma med ett svar om umgänge.

    Pappan ska ha varannan helg, lov osv. Samt någon gång i veckan. Han ska ha övernattning osv. Kontaktperson är med i ca 2 månader sen får han vara själv.

    SJÄLVKLART sköter han sig med en kontaktperson. Men inom 4 väggar, då vet alla som känner honom vad som händer.

    Hans barn och 4 ex vittnar om vem han är och vad han är kapabel till, trots allt som lagts fram gör dom inget.

    Jag kommer inte gå med på något ändå, han är psykopat på riktigt och livsfarlig!

    Mycket har jag fått reda på i efterhand, vi var inte ihop så länge!

    Om tingsrätten anser att jag inte tillgodoser barnets bästa och dom vill ge boendet till pappan hur går det till och hur fort går de?! Tar dom bara barnet ifrån mig?

    Väldigt orolig. ????

  • Svar på tråden Kan jag förlora mitt barn
  • Anonym (Selma)
    Yenn skrev 2018-12-21 20:01:40 följande:

    Och varför män misshandlar är tillräckligt forskat på?


    Undrar jag med
  • Anonym (Polisanmäl)
    Yenn skrev 2018-12-21 20:01:40 följande:

    Och varför män misshandlar är tillräckligt forskat på?


    Måste det vara antingen eller? Ska ingen ta ansvar för sina barns uppväxt?

    En kvinna bör se till att inte bli gravida/behålla en graviditet när barnet kommer få en misshandlande idiot till pappa.

    En kvinna bör inte bli gravid med varje man som hon nyss knappt lärt känna.

    OCH

    En man ska inte slåss.
  • Drottningen1970
    Yenn skrev 2018-12-21 20:01:40 följande:

    Och varför män misshandlar är tillräckligt forskat på?


    Det ena behöver inte utesluta det andra, men det gör det tyvärr idag. Ingen vågar undersöka varför vissa kvinnor stannar i destruktiva förhållanden eftersom man är rädd för att det ska tolkas som ett skuldbeläggande av offren. I själva verket är det eller borde vara högintressant att undersöka skillnaden mellan de kvinnor som avbryter negativa relationer mycket tidigt och de som stannar och låter normaliseringsprocessen dra i gång med full kraft. Om vi förstod vad som skyddar så skulle vi kunna förhindra att fler kvinnor hamnar i dessa lägen.
  • Yenn

    Och om studierna istället fokuserade på varför män slåss så skulle det inte behövas göra studier som fokuserar på kvinnans agerande gentemot mannen. 

    Men just det, det är kvinnans ansvar precis som allt annat, det går alltid att finna en väg till det. Inte ens när hon blir misshandlad ska mannen behöva ta ansvar. 

  • Drottningen1970
    Yenn skrev 2018-12-21 21:15:43 följande:

    Och om studierna istället fokuserade på varför män slåss så skulle det inte behövas göra studier som fokuserar på kvinnans agerande gentemot mannen. 

    Men just det, det är kvinnans ansvar precis som allt annat, det går alltid att finna en väg till det. Inte ens när hon blir misshandlad ska mannen behöva ta ansvar. 


    Det är just det där svartvita resonemanget som gör att man inte kan tala om fenomenet. Det är mycket synd. Bara för att man i syfte att ge våra flickor de bästa förutsättningar att impregneras mot att acceptera skit, undersöker vilka faktorer som skyddar och vad som gör att vissa kvinnor omedelbart identifierar och väljer bort negativa relationer, innebär inte att man fråntar förövarna ansvaret. De som väljer att misshandla har 100% ansvar för sitt beteende. Men det är löjligt att tro att psykopater ska upphöra att existera. De kommer alltid att finnas. Men däremot kan vi kvinnor välja att välja bort dom som partners och som fäder till våra barn.
  • Anonym (jur)

    TS,

    Du måste ha haft ett mycket dåligt ombud med tanke på omständigheterna och det beslut som Tingsrätten fattade detta till trots.

    Känner du att du fått stöd av ditt ombud?

    Har du någon tanke på varför det blev såhär i rätten?

  • Anonym (Hjälp)
    Anonym (jur) skrev 2018-12-21 21:31:42 följande:

    TS,

    Du måste ha haft ett mycket dåligt ombud med tanke på omständigheterna och det beslut som Tingsrätten fattade detta till trots.

    Känner du att du fått stöd av ditt ombud?

    Har du någon tanke på varför det blev såhär i rätten?


    Inget speciellt stöd. Både tingsrätten och hovrätten är på pappans sida trots alla bevis! Jag orkar inte kämpa emot hur länge som helst. :(
  • Anonym (jur)
    Anonym (Hjälp) skrev 2018-12-21 23:49:13 följande:
    Inget speciellt stöd. Både tingsrätten och hovrätten är på pappans sida trots alla bevis! Jag orkar inte kämpa emot hur länge som helst. :(
    Det är viktigt att ha förtroende för sitt ombud, så det naturliga är att byta till ett annat ombud som bättre kan företräda dig och ditt barn 
  • Anonym (ä'öåpl54y3)

    Kontakta BRY. 

    Har du enskild vårdnad? Har du hela din familj och alla dina vänner där du bor nu? Har du fast jobb? Är han och soc införstådda med att umgänget måste fasas in med tanke på att barnet knappt känner honom? Eller känner barnet honom så väl att det går att han tillsammans med en annan person har umgänge direkt?

    Är han beredd på att låta det ta tid innan han kan vara själv med barnet utan dig? Eller tror soc att han har en anknytning till barnet så att det bara går att starta upp umgänget utan dig direkt? (Snurrigt med alla frågor men men) 

    Jag skulle nog valt att leta nytt jobb och flytta om jag haft enskild vårdnad. Iaf en bit bort så att det blir krångligt för honom att ta sig till barnet. 

  • Anonym (Svårt)

    Han har ett långt kriminellt förflutet?
    Tyvärr TS, men jag har svårt att förstå hur man kan missa detta? Det måste ha märkts på nåt sätt? Slitet utseende, allmänna intrycket, klädstil, bristande empati. Är han grovt kriminell är droger heller inte särskilt ovanligt, vilket brukar syns på något sätt. Det går inte att missa. Tyvärr verkar en del kvinnor dras till sådana män gång på gång, eftersom de inte ser signalerna.
    Det är svårt att ge några konkreta råd, när man bara har din sida av situationen.
    Jag hoppas det löser sig på det sätt att ditt barn får det bra tillslut.

  • Anonym (E)
    Drottningen1970 skrev 2018-12-21 20:59:50 följande:
    Det ena behöver inte utesluta det andra, men det gör det tyvärr idag. Ingen vågar undersöka varför vissa kvinnor stannar i destruktiva förhållanden eftersom man är rädd för att det ska tolkas som ett skuldbeläggande av offren. I själva verket är det eller borde vara högintressant att undersöka skillnaden mellan de kvinnor som avbryter negativa relationer mycket tidigt och de som stannar och låter normaliseringsprocessen dra i gång med full kraft. Om vi förstod vad som skyddar så skulle vi kunna förhindra att fler kvinnor hamnar i dessa lägen.
    Du har fel. Undersöker man sånt så skulle man snarare kunna undvika att kvinnorna får höra sånt som du påstår. Som det är nu är det bara en massa "men varför lämnade du inte?", "Hur kunde du stanna?", "Hur kom det sig att du inte såg från början hur han var?" - men inte i ett undersökande och förstående syfte utan för att just skuldbelägga kvinnan för att hon var så jävla dum. Om undersökningar gjordes kanske dessa kvinnor skulle slippa höra gång på gång att de borde dragit direkt, att de borde stått upp för sig själva osv, om undersökningarna kan få fram ett svar eller en förklaring så kanske de skulle slippa bli behandlade som idioter av folk som inte varit i situationen själva och inte har en aning om hur det går till. Den här normaliseringsprocessen är en lång jävla procedur, det är inte så att man en dag upptäcker att, ojdå, nu börjar jag nog bli normaliserad, dags att dra. Alltså är det nog inga större skillnader mellan olika kvinnor, utan snarare hur den misshandlande parten beter sig, hur förhållandet ser ut, vilka andra relationer och stöd som finns osv.
  • Anonym (Polisanmäl)
    Anonym (E) skrev 2018-12-22 11:09:27 följande:

    Du har fel. Undersöker man sånt så skulle man snarare kunna undvika att kvinnorna får höra sånt som du påstår. Som det är nu är det bara en massa "men varför lämnade du inte?", "Hur kunde du stanna?", "Hur kom det sig att du inte såg från början hur han var?" - men inte i ett undersökande och förstående syfte utan för att just skuldbelägga kvinnan för att hon var så jävla dum. Om undersökningar gjordes kanske dessa kvinnor skulle slippa höra gång på gång att de borde dragit direkt, att de borde stått upp för sig själva osv, om undersökningarna kan få fram ett svar eller en förklaring så kanske de skulle slippa bli behandlade som idioter av folk som inte varit i situationen själva och inte har en aning om hur det går till. Den här normaliseringsprocessen är en lång jävla procedur, det är inte så att man en dag upptäcker att, ojdå, nu börjar jag nog bli normaliserad, dags att dra. Alltså är det nog inga större skillnader mellan olika kvinnor, utan snarare hur den misshandlande parten beter sig, hur förhållandet ser ut, vilka andra relationer och stöd som finns osv.


    Håller med fig. Men inte när det är barn inblandade! Ett barns trygghet går alltid först!! En kvinna kan inte medvetet utsätta sitt barn för sånt lidande och gå fri från skuld. Ett barn måste ha minst en förälder som inte vill utsätta sitt barn för lidande.
  • Drottningen1970
    Anonym (E) skrev 2018-12-22 11:09:27 följande:

    Du har fel. Undersöker man sånt så skulle man snarare kunna undvika att kvinnorna får höra sånt som du påstår. Som det är nu är det bara en massa "men varför lämnade du inte?", "Hur kunde du stanna?", "Hur kom det sig att du inte såg från början hur han var?" - men inte i ett undersökande och förstående syfte utan för att just skuldbelägga kvinnan för att hon var så jävla dum. Om undersökningar gjordes kanske dessa kvinnor skulle slippa höra gång på gång att de borde dragit direkt, att de borde stått upp för sig själva osv, om undersökningarna kan få fram ett svar eller en förklaring så kanske de skulle slippa bli behandlade som idioter av folk som inte varit i situationen själva och inte har en aning om hur det går till. Den här normaliseringsprocessen är en lång jävla procedur, det är inte så att man en dag upptäcker att, ojdå, nu börjar jag nog bli normaliserad, dags att dra. Alltså är det nog inga större skillnader mellan olika kvinnor, utan snarare hur den misshandlande parten beter sig, hur förhållandet ser ut, vilka andra relationer och stöd som finns osv.


    Nej jag har inte fel. Det ÄR intressant att förstå skillnaden på de kvinnor som väldigt tidigt identifierar en osund man och aldrig låter normaliseringsprocessen dra igång. De flesta kvinnor har nån gång råkat på en osund man, men faktum är att de flesta aldrig låter det gå så långt så att normaliseringsprocessen drar igång. Det är högintressant att undersöka skillnaden i bakgrund, värderingar etc mellan kvinnor som hamnar i detta och de som inte gör det. Det är en myt att ?vem som helst? kan råka ut för detta. Sociopater och psykopater finns och kommer alltid att finnas, den biten kan vi aldrig komma ifrån. Däremot så gäller det att dessa män har så lite som möjligt att vinna på att välja en sådan livsstil. Och att automatiskt bli bortvald som partner och potentiell barnafar är en mycket viktig pusselbit. Idag ser det inte ut så. De hårda männen, med kriminell livsstil och dominant beteende har status och får vinster i samhället och går åt som smör i solsken på äktenskapsmarknaden. Av kvinnor som vill sola sig i statusen, som vill känna sig ?beskyddade? som tror att de med sin kärlek ska rädda vederbörande eller som rätt och slätt nöjer sig eftersom inställningen är att det är bättre med en dålig man än ingen man alls. Således en mängd olika felaktiga inställningar som faktiskt bara går att komma till bukt med om vi vågar undersöka risk och skyddsfaktorer i flickors uppväxt och vilka värderingar och självkänsla de fått med sig. Att detta bör grävas djupare i har absolut ingenting att göra med att frånta förövaren ansvar för sitt agerande som sagt. Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.
  • Anonym (jur)
    Drottningen1970 skrev 2018-12-22 12:28:32 följande:
    Nej jag har inte fel. Det ÄR intressant att förstå skillnaden på de kvinnor som väldigt tidigt identifierar en osund man och aldrig låter normaliseringsprocessen dra igång. De flesta kvinnor har nån gång råkat på en osund man, men faktum är att de flesta aldrig låter det gå så långt så att normaliseringsprocessen drar igång. Det är högintressant att undersöka skillnaden i bakgrund, värderingar etc mellan kvinnor som hamnar i detta och de som inte gör det. Det är en myt att ?vem som helst? kan råka ut för detta. Sociopater och psykopater finns och kommer alltid att finnas, den biten kan vi aldrig komma ifrån. Däremot så gäller det att dessa män har så lite som möjligt att vinna på att välja en sådan livsstil. Och att automatiskt bli bortvald som partner och potentiell barnafar är en mycket viktig pusselbit. Idag ser det inte ut så. De hårda männen, med kriminell livsstil och dominant beteende har status och får vinster i samhället och går åt som smör i solsken på äktenskapsmarknaden. Av kvinnor som vill sola sig i statusen, som vill känna sig ?beskyddade? som tror att de med sin kärlek ska rädda vederbörande eller som rätt och slätt nöjer sig eftersom inställningen är att det är bättre med en dålig man än ingen man alls. Således en mängd olika felaktiga inställningar som faktiskt bara går att komma till bukt med om vi vågar undersöka risk och skyddsfaktorer i flickors uppväxt och vilka värderingar och självkänsla de fått med sig. Att detta bör grävas djupare i har absolut ingenting att göra med att frånta förövaren ansvar för sitt agerande som sagt. Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.
    Jag tycker att du belyser något som är otroligt viktigt för att kunna göra något åt det faktum att vissa stannar i en osund relation och på så sätt även utsätter barnen för denna påverkan och osunda inslag av våld i olika former.

    Det ligger nog en stor orsak i att man inte "vågat" gör detta tidigare pga. som du skriver risken för att det ska uppfattas som att man skuldbelägger dessa utsatta människor.

    Kunskap gör att man för andra verktyg att lösa problemen med och okunskap gör att man famlar i mörkret och kanske inte gör de insatser som skulle göra skillnad.
  • Anonym (E)
    Anonym (Polisanmäl) skrev 2018-12-22 11:37:06 följande:
    Håller med fig. Men inte när det är barn inblandade! Ett barns trygghet går alltid först!! En kvinna kan inte medvetet utsätta sitt barn för sånt lidande och gå fri från skuld. Ett barn måste ha minst en förälder som inte vill utsätta sitt barn för lidande.
    Absolut, jag menade de kvinnor som inte har barn.
    Drottningen1970 skrev 2018-12-22 12:28:32 följande:
    Nej jag har inte fel. Det ÄR intressant att förstå skillnaden på de kvinnor som väldigt tidigt identifierar en osund man och aldrig låter normaliseringsprocessen dra igång. De flesta kvinnor har nån gång råkat på en osund man, men faktum är att de flesta aldrig låter det gå så långt så att normaliseringsprocessen drar igång. Det är högintressant att undersöka skillnaden i bakgrund, värderingar etc mellan kvinnor som hamnar i detta och de som inte gör det. Det är en myt att ?vem som helst? kan råka ut för detta. Sociopater och psykopater finns och kommer alltid att finnas, den biten kan vi aldrig komma ifrån. Däremot så gäller det att dessa män har så lite som möjligt att vinna på att välja en sådan livsstil. Och att automatiskt bli bortvald som partner och potentiell barnafar är en mycket viktig pusselbit. Idag ser det inte ut så. De hårda männen, med kriminell livsstil och dominant beteende har status och får vinster i samhället och går åt som smör i solsken på äktenskapsmarknaden. Av kvinnor som vill sola sig i statusen, som vill känna sig ?beskyddade? som tror att de med sin kärlek ska rädda vederbörande eller som rätt och slätt nöjer sig eftersom inställningen är att det är bättre med en dålig man än ingen man alls. Således en mängd olika felaktiga inställningar som faktiskt bara går att komma till bukt med om vi vågar undersöka risk och skyddsfaktorer i flickors uppväxt och vilka värderingar och självkänsla de fått med sig. Att detta bör grävas djupare i har absolut ingenting att göra med att frånta förövaren ansvar för sitt agerande som sagt. Man måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt.
    Det är väldigt få kvinnor som råkar på en man som smäller till en på första daten och väljer att stanna med den mannen. Det är så normaliseringsprocessen funkar. De kvinnor som lämnar tidigt har förmodligen träffat de män som visar sitt beteende tidigt, innan normaliseringsprocessen går igång som du säger. Men om det dröjt två år sen förhållandets början och allt varit perfekt, och små saker börjar hända som kan vara normala irritationsmoment i normala relationer men som sen blir större och värre med tiden, och sen resulterar i våld två år senare, då är det inte så lätt att få höra att man minsann skulle lämnat mannen för fyra år sen.

  • Drottningen1970
    Anonym (E) skrev 2018-12-22 14:13:11 följande:

    Absolut, jag menade de kvinnor som inte har barn.Det är väldigt få kvinnor som råkar på en man som smäller till en på första daten och väljer att stanna med den mannen. Det är så normaliseringsprocessen funkar. De kvinnor som lämnar tidigt har förmodligen träffat de män som visar sitt beteende tidigt, innan normaliseringsprocessen går igång som du säger. Men om det dröjt två år sen förhållandets början och allt varit perfekt, och små saker börjar hända som kan vara normala irritationsmoment i normala relationer men som sen blir större och värre med tiden, och sen resulterar i våld två år senare, då är det inte så lätt att få höra att man minsann skulle lämnat mannen för fyra år sen.


    Har aldrig påstått att det smäller på första dejten. Det jag säger är att de flesta identifierar nåt osunt långt innan första smällen och avbryter relationen långt innan. Man börjar alltså aldrig tänja på sina egna gränser och normalisera nåt sjukt.
  • Anonym (,)

    Om du idag har enskild vårdnad så är nog ett bra råd att du flyttar.

Svar på tråden Kan jag förlora mitt barn