Råd om vårdnadstvist

Skriv INTE på för gemensam vårdnad.
Om ni har gemensam vårdnad kan du inte flytta om du vill byta jobb, för då måste pappan godkänna att barnet byter skola. Dessutom måste varenda beslut om barnet gå genom pappan och det ska skrivas under, vad gäller skola och vård ex. Det blir ett opraktiskt helvete i vardagen, där du ständigt måste vara på jakt efter hans godkännande/signatur för att få  enkla vardagliga saker att fungera.

Jag kan ju inte utöka umgänget om barnet inte är trygg och orkar med det. Det är ju för barnets bästa, inte pappas bästa. Vi utökar det efterhand. Och det är inte mer umgänge han är ute efter utan vårdnad. Fast jag har delat med mig av all info och beslut kring barnet så han är verkligen inte utestängd från barnets vardag. Han är inte nöjd med mindre än vårdnad. Vi har samtal på familjerätten om umgänget så det är reglerat via dem och godkänt av oss.

Skulle det fattas beslut direkt är jag nästan 100 på att jag får ensam vårdnad. Men inte om 1-2 år som sagt.Jo umgänget är lugnt, det gör vi via familjerätten och precis som du skriver ska det trappas upp successivt. Det är vårdnaden bara som tvisten är om.

Jag har föreslagit att prata vårdnad om ett år och även om 6 mån men han totalvägrar och ska ha det nu, annars blir jag stämd.

Okej men han måste betala sina kostnader då? Så det blir lika dyrt för oss båda?

Hur dyrt kan det bli? I månaden typ?

Är det speciellt för just vårdnadstvist att man inte betalar den andras?

Rekommenderar google.com tyvärr.

Jag är säker på att man betalar sina egna kostnader i en rättegång. Med undantag för om den ena parten medvetet saboterar, då kan man bli dömd att betala allt. Finns flertalet advokater som specialiserat sig på vårdnadstvister som erbjuder kostnadsfri rådgivning.

Har du frågat pappan om varför det är så bråttom med vårdnaden? Vad svarar han isåfall?

Låter som ytterligare en man som plötsligt kom på att han är pappa och nu "ska ha" halva vårdnaden för det "har han rätt till".

Har det hänt något i pappans liv som gör att just vårdnaden är så viktig för honom? Han får som jag förstår det träffa sitt barn så ofta som är möjligt i den här situationen. Han borde vara nöjd med detta så länge.

Jag ville bara säga en sak om utlandsresor. Om pappans släkt bor i ett land som omfattas av Haagkonventionen är landet skyldigt att återföra barnet till dig, men i andra fall kan andra lagar och förordningar gälla. Jag tycker inte att du ska ha gemensam vårdnad innan du känner dig säker på att du och pappan kan samarbeta på ett bra sätt och att du känner dig trygg med hans beslut och att ni kan resonera om saker väl tillsammans. Gemensam vårdnad innebär ju att du hädanefter måste fatta beslut tillsammans med fadern om allt möjligt. 

Just nu låter det inte som att han är så lätt att komma överens med. 

I civilmål är det den som förlorar som betalar allt tror jag. I tex mål om underhållsbetalningar. Men vet inte om det är nåt speciellt med just vårdnadstvister. Tror ingen av oss skulle sabotera. Vad räknas som sabotage? Att inte dyka upp etc?Han anser att han inte kan räkna sig som pappa fullt ut utan vårdnad. Det handlar nog om att han vill ta beslut för barnet som jag inte vill tex utlandsresan. Att inte behöva ha mitt godkännande för sånt.

Ja det är lite som du beskriver. Kan vara lite en makt-grej mot mig också. Det är absolut att han anser sig ha rätt till det, inte barnets rätt.

Jag kommer inte flytta nånstans för har min släkt här så det tror jag inte han är rädd för.

Som sagt, gå inte med på gemensam. Skulle en rätt döma så, är det en annan sak, då får du hantera det då men som det är nu, ska det extremt mycket till för att han ska få igenom något just nu. 

Ingen rätt i världen kommer tycka du är konstig om du yrkar på fortsatt ensam vårdnad men är ok med umgänge. Då visar du att du tänker på ditt barn och inte bara går med på saker hur som helst men samtidigt är positiv till att barnet får lära känna sin pappa genom att ha umgänge 

Ja han har flyttat ihop med sin tjej nyligen ifall det kan ha påverkat?

Han får definitivt göra det, jag lät honom träffa barnet innan vi ens hade haft första samarbetssamtal på familjerätten. Sen verkar det ibland som att han helst hade velat ha barnet på heltid och skriva ut mig ur bilden men det är ju omöjligt. Han träffar barnet ca 12h/vecka som det är nu uppdelat på olika tillfällen. Och det är tredje veckan han är i barnets liv.

Jag tror dock inte han skulle göra något olagligt som undanhålla barnet i annat land. Han studerar till polis så det vore konstigt. Men som sagt så vill han resa dit med barnet och det är ganska långt bort. Jag tycker hans släktingar kan resa hit istället.

Nej han är svår att komma överens med, det är liksom som han ska ha det och han kan inte ändra sig. Han upplever väl kanske mig likadant som tex om utlandsresan.

Jag gissade att det skulle vara något sådant. Oj, oj så fel han tänker. Han har verkligen inte barnets bästa för ögonen utan det är som att barnet är en docka som han också ska ha rätt till.

Det lustiga är att om en ny bekantskap hade velat låna hans hund några dagar hade han antagligen tyckt att det var helt befängt. "Nej men hunden är van att alltid vara med mig. Han känner ju inte dig heller. Det går inte, det måste du förstå". Men ett barn... då går det tydligen bra.

Jag skulle råda dig att prata med familjerätten. Samt att boka tid med en advokat inom familjerätt. Det är viktigt att allt går rätt till.

Dokumentera allt han säger och gör.

Även vid gemensam vårdnad kan han inte bara sticka utomlands med barnet. Först måste barnet ha pass och det ska båda föräldrarna skriva under på.

Normen idag är gemensam vårdnad vilket är det som domstolen i första hand vill få till och enskild vårdnad enbart i de fall med svåra samarbetsproblem alternativt om den ena föräldern inte i tillräcklig grad medverkar till barnets rätt till umgänge med den andra föräldern.

Det har kommit vägledande dom från Hovrätten som visar på hur viktigt domstolen ser på frågan om brister när det gäller att se till barnets behov av umgänge med den andre föräldern.

Det bästa och billigaste för alla inte minst barnet är om man kan vara vuxna och komma överens och inte behöva ta det till tvist i domstol.

En vårdnadstvist kan ta 1,5 till 2 år men man kan begära ett interimistiskt beslut som gäller fram tills dess att domstolen avgjort tvisten.

Kostnaden vid vårdnadstvist i domstol kan täckas av rättsskyddet i hemförsäkringen det finns då ett maxbelopp och det finns en egenkostnad (ex. 20%). Om man inte kan få hjälp av hemförsäkringen och det kan antas att man inte har egna medel kan man beviljas rättshjälp från staten och då bestäms även hur stor del som är egenkostnad. Ditt ombud är behjälplig med dessa ansökningar.

Familjerätten var en dålig upplevelse för mig, de ville fort jag skulle ge pappan rätta verktygen för att bli vårdnadshavare och umgänget skulle trappas upp fort, de var hets och bråttom men jag ville ta de lungt och fick väldig reaktioner från dem. Tycker inte alls de var bra. Den som har barnen blir oftast anfallen

En viktig fråga är varför han inte har brytt sig om barnet tidigare? Har han betalat underhåll för hela tiden? Visste han om att du blev gravid?

Om han har vetat om barnet men inte brytt sig, så tycker jag han ska vara jäkligt glad över att du är så tillmötesgående. Du verkar vara en bra mor som i slutändan vill se att ditt barn får en bra relation med sin biologiska pappa.

Jag brukar oftast tycka att många mödrar här gör allt för att hindra fadern att ha kontakt med barnet men du ger ju honom nästan mer tid än vad han förtjänar. Det är bra att ni trappar upp umgänget men det ska få ta sin tid.

Lycka till!