• Anonym (Orolig mamma)

    Är han pappa till sin äldsta son?

    Hej är sedan en tid tillbaka tillsammans med en underbar 3 barns pappa.

    En dag berättade han om att hans ex en gpng tillbringat en helg med en god vän som hon kallar det med hotell och allt i en annan stad.. 9 månader senare föder hon en son..

    Har sett bild på denna goda vän och sonen är väldigt väldigt lik honom..

    Hur lägger man fram att man misstänker att gans son inte är hans?

    Ska jag ens nämna det?

    Sonen är extrem blond men mamman är brunett och min kille är med brunett men den goda vännen är lika blond han

    Tips och råd på vad jag kan göra eller säga

  • Svar på tråden Är han pappa till sin äldsta son?
  • Ess
    Anonym (Egoist!) skrev 2019-05-27 21:27:57 följande:
    Man får ju hoppas att mannen inte får för sig att gifta sig med någon som tycker att han ska spendera underhållet på henne i stället för på sitt barn.
    Han kan ju spendera dem på sina egna barn och sin egen familj!
  • Tiina87
    Tecum skrev 2019-05-27 19:35:48 följande:

    Märkligt hur lätt kvinnor här tar på biologiskt faderskap, det verkar kvitta vems spermier som resulterat i ett barn. Hur ska man tolka det egentligen...


    Va??
  • Tiina87
    Anonym (Kaksmet) skrev 2019-05-27 20:53:13 följande:

    Antingen är han pappa eller så är han inte.

    Vad han vill... Är en annan sak.


    Fast att vara pappa handlar inte enbart om genetik. Man kan mycket väl vara pappa för någon som man inte är genetiskt släkt med.
  • Bagar Bengtsson

    Har inte den biologiska pappan någon rätt att veta att han har en son? Är det verkligen mamman som ska bestämma detta?
    Jag har i en tidigare tråd frågat om vi ska ha obligatoriskt faderskapstest- här ser ni ett fall som skulle varit löst redan första dagen i grabbens liv.


    Nu är det ju självklart att pappan älskar sin son oavsett om han är biologisk far eller ej men båda har rätt att få veta, eller alla tre menar jag (två ev pappor samt sonen).


     

  • Anonym (Frivilligt)
    Tiina87 skrev 2019-05-27 23:21:55 följande:
    Fast att vara pappa handlar inte enbart om genetik. Man kan mycket väl vara pappa för någon som man inte är genetiskt släkt med.
    Visst, men då måste man få välja detta själv. Inte bli pålurad det. OM en man blir pålurad faderskapet, och får veta sanningen senare, så kan hans känslor till och med vändas till hat emot barnet. För att han förknippar barnet med moderns svek, fast det inte är barnets fel. Går inte alls att jämföra med situationer, där en man vetat sanningen från början och själv valt att ta på sig faderskapet.

    (Och även då krävs det MYCKET av mannen, om han ska förlåta en otrohet och sedan ta på sig fadeskapet för barnet som blivit av det. Det är inte alla män som skulle klara det, och det är inte heller något man kan begära. Tänk själv om din man skulle ha varit otrogen - och så dumpar älskarinnan babyn på honom, och din man kommer hem med bebisen och slänger den i din famn och säger att du får ta hand om den nu...)
  • Anonym (?)
    Anonym (Orolig mamma) skrev 2019-05-26 20:39:19 följande:

    Tänkt det med.. jag anser dock att är han ej far till grabben så ska han inte betala underhåll heller han hae de varannan helg då han jobbar 20 mil bort..


    Så dina 3 inlägg resulterar i att han inte ska betala underhåll? Du tycker inte det finns viktigare, känslomässiga, aspekter att ta hänsyn till i detta?
  • Anonym (Kaksmet)
    Anonym (Egoist!) skrev 2019-05-27 21:05:32 följande:
    Du funderade inte så länge på det där argumentet va? Förälder blir man av att vara närvarande i barnets liv. Att vaka på nätterna, höra de första orden, genom att trösta, mata, leka, oroa sig. Inte genom att ha en kul natt, tömma sig och dra.

    Förklara igen hur det är ts sak att lägga sig i hennes killes relation med sina barn?
    Nej, funderade inte länge. Det behövdes inte.
    Den åsikten har jag haft länge. Eller alltid.

    För att det är så.

    Varför någon ska betala underhåll för någon annans barn är fullständigt obegripligt.
  • Anonym (Fisken)

    Du ska inte göra något alls. Du säger att du sedan en tid är tillbaka med den här mannen, hur länge är det. Några månader? Du har ingen  aning om hur det ligger till. Även om det är en annan man som är biologisk pappa så kanske alla vet om det och har kommit överens om att den här mannen ska vara barnets pappa. Han kanske tom har adopterat barnet och är därmed pappa även juridiskt. Att vara pappa sitter inte bara i dna eller gener, pappa är något man kan välja att vara och sitter i hjärtat. 

    Jag har flera barn. 3 st med min exman samt 1 barn vars biologiska pappa inte finns med (hans eget val, han valde missbruket före barnet). Min exman gör ingen skillnad mellan våra gemensamma barn eller barnet som är mitt. Efter skilsmässan fick barnet som är mitt bo varannan vecka med min exman, precis som våra gemensamma barn. Det är ett val som han och barnet gjorde och inget som är påtvingat på något sätt. Tvärtom så tog jag för givet att det barnet som är mitt skulle bo med bara mej efter skilsmässan men det vägrade både exet och barnet. Han är pappan på alla sätt utom biologiskt. Nu betalar min exman såklart inte något underhåll men han har barnet varannan vecka och betalar då mat och annat som barnet behöver. Jag står för de större kostnaderna. 

  • IceKitten
    Anonym (Kaksmet) skrev 2019-05-27 20:59:26 följande:

    Är det inte mannens son så är det inte ts styvson.

    Men det tänkte du kanske inte på?


    Om mannen ser sig som fadern och barnet ser sig som sonen så är det så. DNA är inte allt.

    Min mormor är inte min biologiska mormor men ändå är det hon jag kallar mormor. Den andra skulle jag aldrig hänvisa till som mormor.
  • Anonym (Frivilligt)
    Anonym (Fisken) skrev 2019-05-28 05:11:10 följande:

    Du ska inte göra något alls. Du säger att du sedan en tid är tillbaka med den här mannen, hur länge är det. Några månader? Du har ingen  aning om hur det ligger till. Även om det är en annan man som är biologisk pappa så kanske alla vet om det och har kommit överens om att den här mannen ska vara barnets pappa. Han kanske tom har adopterat barnet och är därmed pappa även juridiskt. Att vara pappa sitter inte bara i dna eller gener, pappa är något man kan välja att vara och sitter i hjärtat. 

    Jag har flera barn. 3 st med min exman samt 1 barn vars biologiska pappa inte finns med (hans eget val, han valde missbruket före barnet). Min exman gör ingen skillnad mellan våra gemensamma barn eller barnet som är mitt. Efter skilsmässan fick barnet som är mitt bo varannan vecka med min exman, precis som våra gemensamma barn. Det är ett val som han och barnet gjorde och inget som är påtvingat på något sätt. Tvärtom så tog jag för givet att det barnet som är mitt skulle bo med bara mej efter skilsmässan men det vägrade både exet och barnet. Han är pappan på alla sätt utom biologiskt. Nu betalar min exman såklart inte något underhåll men han har barnet varannan vecka och betalar då mat och annat som barnet behöver. Jag står för de större kostnaderna. 


    Ja, men är det så fint i den familjen, så är det ingen skada skedd om TS tar upp ämnet, eller hur? Problemen kommer väl om familjefadern inte tänkt tanken själv... Men jag tycker fortfarande att TS ska ta upp det, för den här mannen har rätt att veta och rätt att välja hur han vill göra. För varje år som går innan det kommer fram, blir det ju värre NÄR det kommer fram. Barnet har också rätt att få träffa sin riktige far i så fall, och ju mindre barnet är när de två får lära känna varandra, desto bättre kontakt hinner de bygga upp. 

    Dessutom kan man räkna med att det kommer att komma fram förr eller senare, eftersom så många leker med de här DNA-testen nu, och lägger ut på nätet på släktforskningssajter. Förr eller senare kommer pojken att lägga upp sitt DNA - eller någon släkting kommer att be honom om att få topsa, för att lägga upp honom på sin släktsida - och då få veta att pappan inte kan vara hans biologiske släkting. 
  • Anonym (sess)

    Jag tycker absolut att du ska ta upp det. Gör det vid ett tillfälle då din kille nämner något om sin äldsta son.

    Det handlar inte bara om pengar utan att sonen har rätt att veta vem som är hans biologiska pappa. Det kan finnas genetiska sjukdomar etc som kan vara bra att veta om. Dessutom har ju faktiskt sonen arvsrätt om det nu skulle visa sig att barnet har en annan biologisk pappa.

  • Anonym (Egoist!)
    Anonym (Kaksmet) skrev 2019-05-28 04:57:39 följande:

    Nej, funderade inte länge. Det behövdes inte.

    Den åsikten har jag haft länge. Eller alltid.

    För att det är så.

    Varför någon ska betala underhåll för någon annans barn är fullständigt obegripligt.


    Du argumenterar på nivån:

    - Varför?

    - Därför!

    Vill mannen betala underhåll så är det hans rätt. Det är hans pengar. Med tanke på vad han berättade för ts är han ju uppenbarligen medveten om att han potentiellt inte är barnets biologiska pappa. Kanske vet han det med säkerhet. Men han väljer att vara förälder ändå. Det ska ts inte lägga sig i.

    Hur ser du på adoptivföräldrar? Är de inte heller föräldrar till sina barn och kan skita i dem när det inte passar (nya flickvännen)?
  • Anonym (Egoist!)
    Bagar Bengtsson skrev 2019-05-27 23:53:02 följande:

    Har inte den biologiska pappan någon rätt att veta att han har en son? Är det verkligen mamman som ska bestämma detta?

    Jag har i en tidigare tråd frågat om vi ska ha obligatoriskt faderskapstest- här ser ni ett fall som skulle varit löst redan första dagen i grabbens liv.

    Nu är det ju självklart att pappan älskar sin son oavsett om han är biologisk far eller ej men båda har rätt att få veta, eller alla tre menar jag (två ev pappor samt sonen).

     


    Jag håller med dig om att den biologiska pappan har rätt att veta och barnet har också rätt att veta. Men det är inte pappans nya tjej som ska dra igång en sådan sak. Vi vet ju faktiskt ingenting om var mamman, pappan och den biologiska pappan vet om varandra. Bara att ts tycker att hennes kille ska lägga pengarna på henne i stället för på sitt barn.
  • Ess
    Anonym (Egoist!) skrev 2019-05-28 06:51:28 följande:

    Jag håller med dig om att den biologiska pappan har rätt att veta och barnet har också rätt att veta. Men det är inte pappans nya tjej som ska dra igång en sådan sak. Vi vet ju faktiskt ingenting om var mamman, pappan och den biologiska pappan vet om varandra. Bara att ts tycker att hennes kille ska lägga pengarna på henne i stället för på sitt barn.


    Man måste väl kunna ifrågasätta saker inom förhållandet?

    Hon behöver ju inte själv dra upp det, men nästa gång det kommer på tal så kan hon fråga om han är säker på att han är pappan.
  • Anonym (Ll)
    Anonym (Egoist!) skrev 2019-05-28 06:51:28 följande:

    Jag håller med dig om att den biologiska pappan har rätt att veta och barnet har också rätt att veta. Men det är inte pappans nya tjej som ska dra igång en sådan sak. Vi vet ju faktiskt ingenting om var mamman, pappan och den biologiska pappan vet om varandra. Bara att ts tycker att hennes kille ska lägga pengarna på henne i stället för på sitt barn.


    Fast den där sista meningen har ju du diktat upp i ditt eget huvud :) Du får för din del gärna tro vad du vill, det lägger jag mig inte i men det där är inget du kan påstå att vi vet. Jag för min del tycker att ett sånt påstående enbart är långsökt och uppviglande.
  • Pope Joan II

    Hade min man sagt en sådan sak hade jag naturligtvis där och då frågat honom om han tagit upp det av någon särskild anledning och om vad han själv tror om saken och så vidare. 

  • olof 45

    ta upp faderskapsfrågan. Räcker med "Ibland tycker jag xxx är lik yyy".

    Men ta inte upp underhållsfrågan. Det får han lista ut själv... Annars framställer du dig själv lite konstigt... 

  • Anonym (Hallå)

    Berättar han detta själv för dig så lär han ju redan tänkt tanken. Men han kanske ser barnet som sitt ändå, efter flera år och inte vill göra någon sak av det?

    Är det värt att börja gräva i, om nu både mannen och sonen mår bra.

Svar på tråden Är han pappa till sin äldsta son?