Jag funderar på att bli äggdonator och har varit på första mötet med inskrivningssamtal och ultraljud av äggstockarna. Jag har tydligen väldigt bra provsvar och gott om ägg och det lät väldigt positivt. Utredningen är långt ifrån klar utan genetik ska screenas och psykolog ska träffas.
Finns det andra här som utreds eller som redan lämnat? Det är lite svårt att hitta information från dom som lämnat ägg, som inte är från reklam via kliniken :)
Roligt att du snart kommer igång med att donera ägg 
Nä verkar inte vara så många andra äggdonatorer på forumet. Det enda jag kan komma mig för att nämna är det nog underlättar om du får skjuts hem efteråt. Min 'IVF-partner' blev rätt groggy av smärtdämpande medicin som hon tog innan äggplocket.
Håller med i det, skulle vara intressant att träffa personerna i fråga om ett ex antal år. Jag lever i förhållande med barn och mannen är för donationen, och barnen kommer få reda på att jag är donator när de når mogen ålder. Fördelen är att de är äldre än donatorbarnen kommer vara så jag hinner ta det i god tid med dom
Framförallt har min dotter under många år önskat sig småsyskon. Så det vore helt fel läge att berätta redan nu, när det inte finns någon chans alls att hon skulle träffa någon av dem. Jag tänker att hennes önskan efter fler syskon nog ebbar ut längre in i tonåren, men jag ser ingen brådska att berätta förrän hon vuxit upp helt
Vilken fantastiskt sak att du vill donera ägg! Jag tror inte du kan förstå hur stor sak det är för en som behöver donerade ägg.. Något större finns inte då man önskar ett barn <3
Jag har inte donerat men gjort äggplocket så som många andra här. Om du undrar nåt över de sakerna så svarar jag gärna :)
Roligt att du snart kommer igång med att donera ägg 
Nä verkar inte vara så många andra äggdonatorer på forumet. Det enda jag kan komma mig för att nämna är det nog underlättar om du får skjuts hem efteråt. Min 'IVF-partner' blev rätt groggy av smärtdämpande medicin som hon tog innan äggplocket.
Framförallt har min dotter under många år önskat sig småsyskon. Så det vore helt fel läge att berätta redan nu, när det inte finns någon chans alls att hon skulle träffa någon av dem. Jag tänker att hennes önskan efter fler syskon nog ebbar ut längre in i tonåren, men jag ser ingen brådska att berätta förrän hon vuxit upp helt
Vilken fantastiskt sak att du vill donera ägg! Jag tror inte du kan förstå hur stor sak det är för en som behöver donerade ägg.. Något större finns inte då man önskar ett barn <3
Jag har inte donerat men gjort äggplocket så som många andra här. Om du undrar nåt över de sakerna så svarar jag gärna :)
Ja jag undrar över allt! Från behandling innan till känslan efter plocket, jag vill klara mig utan annan smärtlindring än Alvedon, och fylla med på NSAID efter att plocket är gjort. Och sen gå och jobba =)
Jag har två friska barn själv, och har gått igenom två felfria graviditeter. Barnen är det absolut bästa som hänt mig! Jag inbillar mej att smärtan i att inte få bära ett barn och se sina tänkta barn växa upp måste vara lika stark som glädjen jag känner över mina barn. Den glädjen går inte att beskriva med ord. Och jag tänker mej att den sorgen vissa par går runt med heller inte kan beskrivas med ord. Här sitter ju jag med massa ägg! Och där ute någonstans finns det en kvinna eller ett sorgset par som väntar på mig! =)
Jag donerade ägg år 2010. Det var en intressant process. Jag gjorde det för att jag tänkte att jag ville glädja andra som inte haft så lätt för att bli gravid som jag. Sen tänkte jag också att jag är en ganska bra o smart person, inte ful heller, så om nåt barn ärver min genetik så är det inte synd om dem.
Att ta sprutor i magen var ganska jobbigt. Men det gick ändå.
Man fick inte så mkt för besväret. Ca 4000 kr tror jag.
De plockade ut 18 ägg om jag minns rätt, som såg prima ut. Men i slutändan tror jag att det inte tog sig för de par som fick mina ägg. Tråkigt nog.
Jag donerade ägg år 2010. Det var en intressant process. Jag gjorde det för att jag tänkte att jag ville glädja andra som inte haft så lätt för att bli gravid som jag. Sen tänkte jag också att jag är en ganska bra o smart person, inte ful heller, så om nåt barn ärver min genetik så är det inte synd om dem.
Att ta sprutor i magen var ganska jobbigt. Men det gick ändå.
Man fick inte så mkt för besväret. Ca 4000 kr tror jag.
De plockade ut 18 ägg om jag minns rätt, som såg prima ut. Men i slutändan tror jag att det inte tog sig för de par som fick mina ägg. Tråkigt nog.
Nu har jag kommit hela vägen! Lämnat ägg, fördelade på två kvinnor/familjer. Och jag kommer göra om det (y)
Nu har jag kommit hela vägen! Lämnat ägg, fördelade på två kvinnor/familjer. Och jag kommer göra om det (y)
Donerade förra året. Det var en ganska lång process, sprutorna var inte jättejobbiga för mig. Däremot strax innan äggplock så hade jag väldigt ont i magen, kände mig fruktansvärt uppblåst och jag ville bara att dagen skulle komma då jag fick plocka ut alla ägg.
Själva äggplocket gjorde väldigt ont på mig. Trots massa smärtlindring, kände jag av ganska mycket ändå. Men jag följde med på skärmen och såg allt. Det var väldigt spännande :) 22-23 ägg fick dom ut.
Starkt av dig att du gjorde det! :)
Lite äldre tråd men hakar på. Har inga egna barn dock har jag alltid velat hjälpa människor är även organdonator. Har gjort två äggplock 18 första och 19 andra. Jag tycker det gick relativt bra första gången andra gången blev jag extremt uppblåst och hade så ont att jag inte kunde arbeta på mer än en vecka efteråt (har ett fysiskt krävande jobb) så sitter hemma just nu fortfarande och vilar upp mig efter det andra. Jag är så glad för att jag gjort detta trots smärtan så får tänka på det nu när det känns lite tufft. Häftig upplevelse att få se hur allt går till under äggplocket.
Hej! (ny här men ville dela med mig av mina erfarenheter för dem som kommer donera/göra IVF behandling).
Har nu varit och gjort en donation 3 dagar sedan. Har fortfarande lite ont men smärtan börjat avta och jag känner mig som en människa igen. Har varit på denna forum och läst om alla problem, komplikationer och mediciner - och det har hjälpt otroligt mycket så jag vill skriva här om hur det gick för mig.
Jag har börjat ta fertilitetsspruta på min andra mensdag. Den jag tog hette BEMFOLA och kom i (upp till) 225mg sprutor. De tog jag i magen, inga svårigheter dock darrade jag lite när jag tog den första då jag var väldigt ovan att injecera mig själv. Man tar dem i magen/bukfettet. Den andra sprutan som jag tog samtidigt efter 4e dagen hette GANIRELIX och den sprutan var både lite tjockare och sved/gjorde ont att ta. Tips om man tar tycker den svider för mkt kan man ta en alvedon en timme innan så förstör den inte din kväll. Den tog jag också i magen.
På ultraljudet fick jag veta att jag svarade väldigt bra på behandlingen och mina äggstockar börjat producera så många ägg att jag fick minska min BEMFOLA dos.
2 dagar innan uttaget tog jag GONAPEPTYL. Fram tills dess har jag känt mig OK, har även tränat som normalt ett litet tag men typ dagen innan uttaget har magen börjat kännas väldigt stor och konstig (?).
Jag var väldigt nervös men även lite taggad på att ta ut äggen. Dagen för ägguttag fick jag 2 piller som jag skulle ta en timme innan själva uttaget - en stark Alvedon och lugnande (Diazepam tror jag det var). Den effekten var trevlig men kändes som att den var borta så fort jag satte min fot i lokalen för ägguttag. Jag fick väldigt mycket morfin men ändå kände jag varje stick och rörelse där nere. Det var väldigt obehagligt och gjorde delvis ont. Jag grät heta tiden och kunde typ inte prata förutom ett ja/nej. De tog ut 23 ägg. Sista ägget har de "jagat" lite men fick ej tag på + jag tror att de bestämde att den ska vara kvar då jag var helt slut mentalt. Det hela tog lite mer än 40 minuter. Jag var helt förstörd efter, fick extra smärtstillande även. Fick ligga i ett rum i fred, fick lite fika (då man ska ej äta innan uttaget) och kaffe. Efter en timme kunde jag gå kissa och det var ett tecken på att jag kunde gå hem. Det var mycket blod som kom. Man ska definitivt använda en padda. Jag fick med Alvedon, Naproxen, Oxy och Pravidel hem.
Hela första dagen var hemsk. Jag kunde ej gå normalt, varje steg var obehaglig. Jag var sängliggande det mesta av dagen. Varje gång jag åt kändes det som att magen blev ännu mer svullen (vet ej ens hur det är möjligt då jag var redan så svullen det såg at som att jag var gravid i typ 7e månaden). På natten var värst, då jag hade så pass ont jag fick ta alla mediciner och satt i badrummet på golvet i hoppet att de skulle fungera. Efter att de ej hjälpt tog jag Oxy och svimmade typ, kröp till sängen med min sambo som fick ringa ambulans. Jag kunde knappt prata, kallsvettades, hade feber och extremt ont i magen (högre upp, mellan revbenen). Ambulansen tog mig till akuten kl 5 på natten. Gynekologen där var vädigt trevlig och vi tog alla tester vi kunde. Jag hade förhöjt värde av vita blodkroppar, låg puls och ena äggstocken var nästan dubbel så stor som den andra. Vilket tyder på överstimulering. Jag har även gått upp nästan 2 kilo på en dag.
Jag fick gå hem efter ett tag, och vila. Tog Alvedon och Naproxen och sov. Det är typ det jag gjorde hela nästa dag. Tog även Pravidel morgon och kväll. De har sagt att man blir något illamående av den men jag mådde så dåligt att det kändes knappt.
Idag är 3e dagen och jag mår betydligt bättre. Har gått ner till att bara ta en svag alvedon och Pravidel. Jag hoppas kunna gå på julbord imorgon så jag håller tummarna att jag mår bättre imorgon. Magen är fortfarande svullen. Gå på toa, framförallt att kissa känns lite ovant. Promenerar lite långsamt hemma, det verkar hjälpa, speciellt efter maten.
För att sammanfatta det snabbt:
Jag är 34 år gammal, tog ut 23 ägg. (jo fler ägg man tar ut destå jobbigare känns det efteråt tror jag + risk för OHSS)
Jag får prel 11 tusen kr i kompensation.
Kommer jag göra det igen? Kanske, men ej inom snar framtid i alla fall.
Varför? För att det behövs. Behovet är stort och jag vill gärna hjälpa andra. Kan inte ens tänka mig att man ska behöva gå igenom det jag gjort flera gånger per år bara för att kunna få ett barn. Guldstjärnor till dem som kämpar!
Tips: Ät salt mat efter äggplock och ha massa med smärtstillande hemma. En sambo som gör macka och te till en när man inte ens kan gå till kylen är guld värt också.
Hoppas det hjälper dem som är intresserade av att donera! Jag vet att det har hjälpt mig att läsa om andras erfarenheter med äggdonation/IVF
Hej! (ny här men ville dela med mig av mina erfarenheter för dem som kommer donera/göra IVF behandling).
Har nu varit och gjort en donation 3 dagar sedan. Har fortfarande lite ont men smärtan börjat avta och jag känner mig som en människa igen. Har varit på denna forum och läst om alla problem, komplikationer och mediciner - och det har hjälpt otroligt mycket så jag vill skriva här om hur det gick för mig.
Jag har börjat ta fertilitetsspruta på min andra mensdag. Den jag tog hette BEMFOLA och kom i (upp till) 225mg sprutor. De tog jag i magen, inga svårigheter dock darrade jag lite när jag tog den första då jag var väldigt ovan att injecera mig själv. Man tar dem i magen/bukfettet. Den andra sprutan som jag tog samtidigt efter 4e dagen hette GANIRELIX och den sprutan var både lite tjockare och sved/gjorde ont att ta. Tips om man tar tycker den svider för mkt kan man ta en alvedon en timme innan så förstör den inte din kväll. Den tog jag också i magen.
På ultraljudet fick jag veta att jag svarade väldigt bra på behandlingen och mina äggstockar börjat producera så många ägg att jag fick minska min BEMFOLA dos.
2 dagar innan uttaget tog jag GONAPEPTYL. Fram tills dess har jag känt mig OK, har även tränat som normalt ett litet tag men typ dagen innan uttaget har magen börjat kännas väldigt stor och konstig (?).
Jag var väldigt nervös men även lite taggad på att ta ut äggen. Dagen för ägguttag fick jag 2 piller som jag skulle ta en timme innan själva uttaget - en stark Alvedon och lugnande (Diazepam tror jag det var). Den effekten var trevlig men kändes som att den var borta så fort jag satte min fot i lokalen för ägguttag. Jag fick väldigt mycket morfin men ändå kände jag varje stick och rörelse där nere. Det var väldigt obehagligt och gjorde delvis ont. Jag grät heta tiden och kunde typ inte prata förutom ett ja/nej. De tog ut 23 ägg. Sista ägget har de "jagat" lite men fick ej tag på + jag tror att de bestämde att den ska vara kvar då jag var helt slut mentalt. Det hela tog lite mer än 40 minuter. Jag var helt förstörd efter, fick extra smärtstillande även. Fick ligga i ett rum i fred, fick lite fika (då man ska ej äta innan uttaget) och kaffe. Efter en timme kunde jag gå kissa och det var ett tecken på att jag kunde gå hem. Det var mycket blod som kom. Man ska definitivt använda en padda. Jag fick med Alvedon, Naproxen, Oxy och Pravidel hem.
Hela första dagen var hemsk. Jag kunde ej gå normalt, varje steg var obehaglig. Jag var sängliggande det mesta av dagen. Varje gång jag åt kändes det som att magen blev ännu mer svullen (vet ej ens hur det är möjligt då jag var redan så svullen det såg at som att jag var gravid i typ 7e månaden). På natten var värst, då jag hade så pass ont jag fick ta alla mediciner och satt i badrummet på golvet i hoppet att de skulle fungera. Efter att de ej hjälpt tog jag Oxy och svimmade typ, kröp till sängen med min sambo som fick ringa ambulans. Jag kunde knappt prata, kallsvettades, hade feber och extremt ont i magen (högre upp, mellan revbenen). Ambulansen tog mig till akuten kl 5 på natten. Gynekologen där var vädigt trevlig och vi tog alla tester vi kunde. Jag hade förhöjt värde av vita blodkroppar, låg puls och ena äggstocken var nästan dubbel så stor som den andra. Vilket tyder på överstimulering. Jag har även gått upp nästan 2 kilo på en dag.
Jag fick gå hem efter ett tag, och vila. Tog Alvedon och Naproxen och sov. Det är typ det jag gjorde hela nästa dag. Tog även Pravidel morgon och kväll. De har sagt att man blir något illamående av den men jag mådde så dåligt att det kändes knappt.
Idag är 3e dagen och jag mår betydligt bättre. Har gått ner till att bara ta en svag alvedon och Pravidel. Jag hoppas kunna gå på julbord imorgon så jag håller tummarna att jag mår bättre imorgon. Magen är fortfarande svullen. Gå på toa, framförallt att kissa känns lite ovant. Promenerar lite långsamt hemma, det verkar hjälpa, speciellt efter maten.
För att sammanfatta det snabbt:
Jag är 34 år gammal, tog ut 23 ägg. (jo fler ägg man tar ut destå jobbigare känns det efteråt tror jag + risk för OHSS)
Jag får prel 11 tusen kr i kompensation.
Kommer jag göra det igen? Kanske, men ej inom snar framtid i alla fall.
Varför? För att det behövs. Behovet är stort och jag vill gärna hjälpa andra. Kan inte ens tänka mig att man ska behöva gå igenom det jag gjort flera gånger per år bara för att kunna få ett barn. Guldstjärnor till dem som kämpar!
Tips: Ät salt mat efter äggplock och ha massa med smärtstillande hemma. En sambo som gör macka och te till en när man inte ens kan gå till kylen är guld värt också.
Hoppas det hjälper dem som är intresserade av att donera! Jag vet att det har hjälpt mig att läsa om andras erfarenheter med äggdonation/IVF