Vad håller dig tillbaka från att separera/skiljas?

Vårat gemensamma barn.

Tanken på att skilja sig gör mig rädd och förkrossad. Tänker på att min man ger mig små ljusa glimtar av lycka.. Om än det är sällan.

.... livet blev inte som jag tänkt mig! En stor sorg! Till slut kanske det blir ljusare, om vi avvaktar lite så kanske det blir bättre..?

Vårat gemensamma barn.

Tanken på att skilja sig gör mig rädd och förkrossad. Tänker på att min man ger mig små ljusa glimtar av lycka.. Om än det är sällan.

.... livet blev inte som jag tänkt mig! En stor sorg! Till slut kanske det blir ljusare, om vi avvaktar lite så kanske det blir bättre..?

Vi har varit ihop i snart tretti år och jag har varit påväg att lämna lika länge. Det som saknas är kärlek som jag så gärna skulle vilja uppleva pånytt. Vårt förhållande är praktiskt, ekonomiskt fördelaktigt och har givit barnen en trygg uppväxt.

Varför jag inte lämnat förut var barnen som är självgående nu. Idag är jag för gammal och feg. Var nära att göra ett uppbrott vid förtiårskrisen :) Men tanken att bli sittande ensam i en liten lägenhet och ångra mig gjorde att jag stannade under filten.

Beror väl lite på varför du känner som du gör. Är det förhållandet som gör dig deppig eller andra saker?

Ibland vet man kanske inte vad som är vad... Tror inte det är helt ovanligt iaf, att man hamnar i en depression men inte riktigt förstår vad felet är, så kanske man tillfälligt dalar i sina känslor för sin partner också.

Till er som kritiserar föräldrar som håller ihop för barnen och säger att det alltid är bättre att skiljas;

Ni har fel.

www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/bris-slaepper-lyssna-paa-mig-en-unik-rapport-om-barns-upplevelser-av-skilsmaessa-och-foeraeldrars-konflikter-909376 ?De sa att jag säkert att hade förstått att något var fel men jag fattade ingenting, trodde att vi var lyckliga familjen?.

www.dt.se/artikel/finns-inga-lyckliga-skilsmassor

svenska.yle.fi/artikel/2015/09/27/ett-barn-glommer-inte-foraldrarnas-skilsmassa

OM det finns VÅLD eller MISSBRUK i hemmet är det bättre att skilja sig och då måste man också göra en orosanmälan om den andra föräldrrn och be om hjälp (medger att detta är ett moment 22 då soc ofta är helt värdelösa på sitt jobb och istället framhåller, om det gäller en man enbart, pappans rätt att träffa barnen framför skadan med att vara ensam med honom när han är aggressiv, misshandlar, dricker eller drogar)

Men om ni bara inte tänder på varandra längre och är irriterade är det inte alls det bästa för BARNEN att ni skiljs, delar på er och delar upp dom kringflackande mellan er.

Ännu mindre när ni träffar nya partners som sen sitter på forumet och skriver att era barn är äckliga och bortskämda och visar allmän svartsjuka och missunnsamhet mot dom, absolut inte känner kärlek osv.

Det är absolut bättre att bo med båda sina föräldrar som älskar en och beter sig som vuxna människor, alltså skärper sig och kommunicerar vuxet med varandra utan skrik och fula ord- jämfört med att föräldrarna flyttar isär ich barnen måste flytta fram och tillbaka hela sin barndom ovälkomna och oälskade överallt då föräldrarna skaffat varsin fientlig så kallad ?bonus?förälder som saknar empati och förståelse för barn, tycker att dom ska lyda och sluta ställa krav och visa sina känslor, att dom fan inte får komma spontant till sitt eget fucking hem då det inte är deras partners vecka enligt schema.

Era barn blir inte lyckligare om ni är förälskade och har massor av mer egentid, det är bara självbedrägeri av egoistiska skäl. Det ska till en totalt olämplig förälder för att det ska vara bättre att skiljas men då ska dom inte heller ha vårdnaden efter skiljsmässan.

Till er som kritiserar föräldrar som håller ihop för barnen och säger att det alltid är bättre att skiljas;

Ni har fel.

www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/bris-slaepper-lyssna-paa-mig-en-unik-rapport-om-barns-upplevelser-av-skilsmaessa-och-foeraeldrars-konflikter-909376 ?De sa att jag säkert att hade förstått att något var fel men jag fattade ingenting, trodde att vi var lyckliga familjen?.

www.dt.se/artikel/finns-inga-lyckliga-skilsmassor

svenska.yle.fi/artikel/2015/09/27/ett-barn-glommer-inte-foraldrarnas-skilsmassa

OM det finns VÅLD eller MISSBRUK i hemmet är det bättre att skilja sig och då måste man också göra en orosanmälan om den andra föräldrrn och be om hjälp (medger att detta är ett moment 22 då soc ofta är helt värdelösa på sitt jobb och istället framhåller, om det gäller en man enbart, pappans rätt att träffa barnen framför skadan med att vara ensam med honom när han är aggressiv, misshandlar, dricker eller drogar)

Men om ni bara inte tänder på varandra längre och är irriterade är det inte alls det bästa för BARNEN att ni skiljs, delar på er och delar upp dom kringflackande mellan er.

Ännu mindre när ni träffar nya partners som sen sitter på forumet och skriver att era barn är äckliga och bortskämda och visar allmän svartsjuka och missunnsamhet mot dom, absolut inte känner kärlek osv.

Det är absolut bättre att bo med båda sina föräldrar som älskar en och beter sig som vuxna människor, alltså skärper sig och kommunicerar vuxet med varandra utan skrik och fula ord- jämfört med att föräldrarna flyttar isär ich barnen måste flytta fram och tillbaka hela sin barndom ovälkomna och oälskade överallt då föräldrarna skaffat varsin fientlig så kallad ?bonus?förälder som saknar empati och förståelse för barn, tycker att dom ska lyda och sluta ställa krav och visa sina känslor, att dom fan inte får komma spontant till sitt eget fucking hem då det inte är deras partners vecka enligt schema.

Era barn blir inte lyckligare om ni är förälskade och har massor av mer egentid, det är bara självbedrägeri av egoistiska skäl. Det ska till en totalt olämplig förälder för att det ska vara bättre att skiljas men då ska dom inte heller ha vårdnaden efter skiljsmässan.

Till er som kritiserar föräldrar som håller ihop för barnen och säger att det alltid är bättre att skiljas;

Ni har fel.

(Massa länkar och skuldbelägganden som inte behöver upprepas ytterligare.)