• tulpanis

    Erfarenheter från dig med barn med sen språkutveckling

    Vår son sa sitt första ord när han var 2 år och 3 månader. Det är nästan exakt ett år sedan nu. I dag har han ett stort ordförråd, säger ibland meningar på 2-4 ord, men är ju fortfarande märkbart efter. Det märks att han memorerar en del grejer, utan att kanske förstå vad det egentligen betyder, använder ett uttryck han hört oss säga i en viss situation. Men oftast förstår han. Inte kommit dit att han ställer frågor och det är inte alltid han svarar på frågor heller, när andra frågor. Han har inte riktigt fokuset känns det som. 

    Tyvärr känns det ju som att man lätt hamnar efter på flera plan när man inte har språket, inte minst vad gäller lek och umgänge med andra barn. Så har det verkligen blivit för vår son, att han liksom hamnat utanför redan från början, och nu har han lite svårt att hämta hem det känns det som. Vet liksom inte hur han ska umgås med andra barn. Men vuxna är det inga problem alls, han är jättesocial och kommunikativ. Han gör sig absolut förstådd. 

    Kan tillägga att han kan hela alfabetet. Bokstäverna men också ordningen på många av dem. 

    Ibland läser man att en språkförsening sällan kommer ensam, men jag tycker man både hör och läser om barn som varit sena och som inte har någon form av diagnos. Vi funderar ibland på autism men tycker samtidigt att det är så mycket som inte stämmer för det. Det är liksom "bara" språket och det sociala som är trixigt, i stort sett. Hur har det utvecklats för dig som också haft ett barn som var sent?

  • Svar på tråden Erfarenheter från dig med barn med sen språkutveckling
  • tulpanis

    Min känsla utifrån vad BVC antydde och vad man läser så är ju ett "udda" socialt beteende och sen språkutveckling skäl nog för att åtminstone träffa en läkare som kan avgöra om utredning är aktuellt. Trots att barnet saknar många av de andra typiska symtomen.

    Det är såklart bra att nätet är hyffsat finmaskigt, så att stöd kan sättas in vid behov, men samtidigt kan jag känna att det inte är bra att göra något förhastat heller. Man måste ju kunna få vara lite annorlunda utan att för den skull ha en diagnos! Alla kan ju inte följa samma mall. 

    Tänker alla barn som stack ut förr, innan det blev så "inne" med diagnoser, många av dem lär ha klarat sig fint i livet utan en diagnos. 

  • Meriall
    tulpanis skrev 2020-04-07 07:31:22 följande:

    Min son säger fortfarande inte "ja", däremot "nej" numera. Men allt funkar ju bra ändå, han tycker kanske inte att det behövs. Han har liksom en lite annorlunda "språkutveckling" nu när språket kommit igång också. Hur är det för era?


    :O så likt! Min dotter har lärt sig säga "inte" och hon säger det istället för nej. "Inte borsta tänderna!" "Inte äta makaroner", "Inte sova", "ingen mössa" etc. Ja säger hon inte utan om jag säger "vill du ha mat" så svarar hon "mat!" eller "Inte äta, ingen mat!".

    Rollekar är också som du beskriver, småsaker. Kan mata ett gosedjur eller ta på sig en lejonmask och morra och jaga mig. Eller låtsas vara en orm. Men det är inga avancerade lekar.

    Hon kan välja om man frågar tex "vill du ha rött eller grönt äpple?" men det tar som en stund och man får oftast upprepa frågan.
  • tulpanis
    Meriall skrev 2020-04-08 01:16:59 följande:
    :O så likt! Min dotter har lärt sig säga "inte" och hon säger det istället för nej. "Inte borsta tänderna!" "Inte äta makaroner", "Inte sova", "ingen mössa" etc. Ja säger hon inte utan om jag säger "vill du ha mat" så svarar hon "mat!" eller "Inte äta, ingen mat!".

    Rollekar är också som du beskriver, småsaker. Kan mata ett gosedjur eller ta på sig en lejonmask och morra och jaga mig. Eller låtsas vara en orm. Men det är inga avancerade lekar.

    Hon kan välja om man frågar tex "vill du ha rött eller grönt äpple?" men det tar som en stund och man får oftast upprepa frågan.
    Men jösses! För det är samma här, att han kan säga nej men oftast säger "inte", precis som din dotter. Inte, inte, inte!

    Om din dotter fick bedömningen "gränsfall autism" kan jag väl nästan applicera det på mitt barn också då med tanke på hur lika de är. ;)
  • eva2killar

    Hej, jag hade också ett barn med språkstörningar som hade denna egenhet (inte banan, alternativt banan).

    Någonstans ifrån fick vi tipset att introducera tack, där tackandet låtsades vara för att det är artigt/snällt.

    Alltså: om någon frågar om du vill ha en banan då ska du svara ja TACK eller nej TACK

    Resultatet blev nej tack istället för inte tack men ja var svårare, det blev banan tack.

    Men för omgivningen fungerade det ju bättre!

    En numera alldeles normalt fungerande tonåring

  • tulpanis
    eva2killar skrev 2020-04-08 12:06:32 följande:

    Hej, jag hade också ett barn med språkstörningar som hade denna egenhet (inte banan, alternativt banan).

    Någonstans ifrån fick vi tipset att introducera tack, där tackandet låtsades vara för att det är artigt/snällt.

    Alltså: om någon frågar om du vill ha en banan då ska du svara ja TACK eller nej TACK

    Resultatet blev nej tack istället för inte tack men ja var svårare, det blev banan tack.

    Men för omgivningen fungerade det ju bättre!

    En numera alldeles normalt fungerande tonåring


    Jaså! Det verkar vara vanligt att barn med sen språkutveckling har just denna grejen med ja och nej. Intressant! Bra tips, tack!
  • eva2killar

    Jo, när jag tänker vidare kunde svaret på frågan: vill du ha en banan också bli äpple. Dvs han svarade: inte, banan eller äpple

    Och egentligen är ju ordet inte det viktigaste i meningen nej, jag vill inte ha en banan, tack

  • eva2killar

    Jo, när jag tänker vidare kunde svaret på frågan: vill du ha en banan också bli äpple. Dvs han svarade: inte, banan eller äpple

    Och egentligen är ju ordet inte det viktigaste i meningen nej, jag vill inte ha en banan, tack

  • Meriall

    Vad lustigt att det är så likt :D

    Det är som konstigt tycker jag att hon böjer orden inte/inget/ingen helt rätt men kan inte använda nej. Man tänker att det vore lättare att använda bara "nej" alltid.

    Vad skönt att ditt barn är normalfungerande nu eva2killar :)

    Tulpanis jaa det är så likt så det kan du nog. Men vi får se vad hennes utredning visar, hon har inte fått någon diagnos än.

  • tulpanis

    En annan liten egenhet han har är att han ofta säger "hej då" istället för nej eller inte.

    "Ska vi borsta tänderna?"

    "Hej då, hej då!" Skrattande

  • tulpanis

    Men visst blir man fundersam ibland, kring det där med oförmågan att göra konversation? Handlar det om att han inte förstår, inte fokuserar/lyssnar på det man säger, liksom upptagen med annat, eller helt enkelt bara inte tycker det är värt att svara? Vi upplever att han förstår men ibland undrar man ju. Ibland får man direkta svar men ibland: nada.

  • tulpanis
    Meriall skrev 2020-04-06 18:40:43 följande:
    Hej! Vi pratades vid tidigare och jag har en dotter som är lik din son. Mitt andra barn blev svårt sjukt så jag hamnade utanför FL ett bra tag men nu mår han äntligen bättre. Såg att du skickat pm men av någon anledning kan jag inte läsa det så tänkte att jag skriver här istället. 

    De är fortfarande väldigt lika! Min dotter har också stort ordförråd och kan säga meningar på 3-4 ord ibland men har svårt att svara på frågor som inte är superenkla och jag upplever också att hon inte riktigt har fokus eller hur man ska beskriva det. Hon är nu 3 år och 5 mån och hennes språk är ungefär så kommunikativt som jag skulle förvänta mig av en tvååring. Jag tycker att hon är ganska ojämn. Ibland säger/förstår hon mer avancerade saker men har problem med enkla. 

    Jag upplever samma sak, att hon har problem med att leka med jämnåringa pga det här, men att det går bra med vuxna. Hon har inte heller något problem med att göra sig förstådd om hon vill något. 

    Sedan alfabetet.. .hon kan hela alfabetet på tre språk, och känner igen alla bokstäver. Hon kan räkna till 199 på både svenska och engelska och förstår även mängder etc så det är inte bara uppräkning. 

    Vi ska få göra en autismutredning eftersom hon är gränsfall enligt dem. Vi har fått göra en begåvningsutredning som visade att hon inte har någon utvecklingsstörning och ligger snäppet över normalt begåvningsmässigt men språkligt låg hon under. Man skulle få minst 80 på ett test för att ligga "normalt" och hon fick 67 på det språktestet. 
    Hur gick det där begåvningstestet till? Funderar en del på hur det ska gå med sonen som har svårt att sitta still och fokusera etc.
  • TvillingmammaVästgöte
    tulpanis skrev 2020-04-15 18:04:48 följande:

    Men visst blir man fundersam ibland, kring det där med oförmågan att göra konversation? Handlar det om att han inte förstår, inte fokuserar/lyssnar på det man säger, liksom upptagen med annat, eller helt enkelt bara inte tycker det är värt att svara? Vi upplever att han förstår men ibland undrar man ju. Ibland får man direkta svar men ibland: nada.


    Man får inte ta för givet att barnet förstår. Jag har ett barn med språkstörning, tvillingen har det inte. Jag läste samma nattsaga för dem tillsammans. När flickan var tre så kom hon med enklare böcker för tvååringar och ville att jag skulle läsa dem istället. I skolan tyckte de att hon slarvade. Hon missade ändelser, stavade fel, hade inte alltid korrekt grammatik. Hon kunde inte hålla den röda tråden i en berättelse. Eftersom hon är tydligt begåvad antog pedagogerna att hon slarvade. Men det gjorde hon inte, hon har språkstörning, hon hade t.o.m. diagnosen när hon började skolan men lärarna verkar inte ha någon kunskap om språkstörning. Vår dotter är nu tonåring och går på gymnasiet. Hon har ingen annan diagnos. Nu går det bra, men jag märker fortfarande av det, när jag går igenom det hon skrivit för skolarbetet hemma, hjälper henne ibland. Men hon klarar skolan nu, men oj så tufft det var i framför allt mellanstadiet.
  • tulpanis
    TvillingmammaVästgöte skrev 2020-12-09 18:20:01 följande:
    Man får inte ta för givet att barnet förstår. Jag har ett barn med språkstörning, tvillingen har det inte. Jag läste samma nattsaga för dem tillsammans. När flickan var tre så kom hon med enklare böcker för tvååringar och ville att jag skulle läsa dem istället. I skolan tyckte de att hon slarvade. Hon missade ändelser, stavade fel, hade inte alltid korrekt grammatik. Hon kunde inte hålla den röda tråden i en berättelse. Eftersom hon är tydligt begåvad antog pedagogerna att hon slarvade. Men det gjorde hon inte, hon har språkstörning, hon hade t.o.m. diagnosen när hon började skolan men lärarna verkar inte ha någon kunskap om språkstörning. Vår dotter är nu tonåring och går på gymnasiet. Hon har ingen annan diagnos. Nu går det bra, men jag märker fortfarande av det, när jag går igenom det hon skrivit för skolarbetet hemma, hjälper henne ibland. Men hon klarar skolan nu, men oj så tufft det var i framför allt mellanstadiet.
    Okej! Hur var hennes talade språk när hon var liten, när började hon prata och hur såg utvecklingen ut? Vi har också funderat på språkstörning.
  • TvillingmammaVästgöte
    tulpanis skrev 2020-12-09 19:54:29 följande:
    Okej! Hur var hennes talade språk när hon var liten, när började hon prata och hur såg utvecklingen ut? Vi har också funderat på språkstörning.
    Orkar tyvärr inte beskriva detta, det har varit väldigt tungt för mig som mamma. Det är också väldigt olika för olika barn med språkstörning, det är en bred diagnos med många undergrupper. Om ni är oroliga råder jag er att prata med er BVC sköterska. BVC kan om det behövs skicka remiss till logoped. En logoped kan sätta rätt diagnos Om det behövs en diagnos. Tyvärr brukar en diagnos inte göra så att man får rätt stöd i skolan, Det finns en sluten Facebookgrupp.Vi som har barn med språkstörning, rekommenderas.
  • tulpanis

    TS här. Vill bara berätta att sonen nu har en autismdiagnos nivå 2. Så våra misstankar som vi haft sen han var 1 år stämde alltså. Han fick diagnosen när han var 5 år och i efterhand kan jag önska att vi hade sökt hjälp tidigare, och inte lyssnat på ?han är bara sen?, ?alla är olika?. Till alla er som oroar er och sitter och googlar - kolla upp det! Det är mycket bättre för barnet med en tidig diagnos och rätt sorts stöd tidigt! Och ni som föräldrar slipper undra. 

Svar på tråden Erfarenheter från dig med barn med sen språkutveckling