• TrippelLLL

    Hjälp en nybliven mamma

    Hej!

    Jag har en tjej på 4 veckor som inte klarar av att ligga/sitta själv. Alltså behöver vi alltid ha henne i famnen, väldig mysigt men också väldigt opraktiskt. Hon kan inte sova själv på dagarna, hon vaknar så fort vi lägger ner henne eller går från sängen.

    Min sambo återgår till jobbet nästa vecka och jag oroar mig för hur jag och bebisen ska klara oss om dagarna... Kan jag ?vänja? henne att ligga själv? Ska jag vänta med att ta upp henne och ?stå ut med skrik?? Jag har prövat bärsjal och sele, det funkar inte. Napp har hon endast i vagnen efter att ha skrikit en stund. Har ni några tips i hur jag kan göra det tryggt för henne? Eller blir det bättre med tiden? Mitt hjärta blöder när hon skriker förtvivlat. :(

  • Svar på tråden Hjälp en nybliven mamma
  • TrippelLLL
    bippan skrev 2020-04-11 17:50:32 följande:

    Hon är bara 4 veckor. Det går inte att vänja av henne med saker. Hon har ett stort närhetsbehov som alla andra bebisar och att låta henne skrika utan att plocka upp henne är misshandel.

    Första tiden, då snackar vi månader för många bebisar, så är det bara att bära, amma,bära, amma osv. Man hinner knappt gå på toa.

    Ha henne intill och många små sovstunder ger ju också sömn. Sov själv när hon sover om ni ligger tryggt o säkert. Att lägga ifrån sig en sovande bebis kan funka ibland om man inte ändrar något te.x. värmen blir ju annorlunda mot att ligga i famnen, en mjuk famn mot en halvhård madrass känns ju av direkt.

    Kämpa på! Sänk kraven på allt annat, du kommer troligen inte hinna städa, fika med vänner, tvätta håret m.m. Men man blir tidseffektiv med tiden


    Jo så känner jag väl också, sen har man de som säger att man inte ska ta upp de så fort dem gråter... Ja kluven blir man. Självklart vill jag bara ta upp och trösta mitt barn, vilket jag alltid gör. :)

    Sömn är inget större problem. Hon sover bra på nätterna (i våran säng) och jag sover med henne på dagarna vid behov.

    Ibland får jag ha med henne på toan på nätterna för att hon inte ska vakna. Eller om redan vaknat av att jag flyttar min arm från henne, börja gråta... Samma på dagarna jag behöver alltid ha en arm runt henne. Jag förstår att spädbarn kräver mycket närhet och det får hon. Jag vill bara att hon ska känna sig trygg och sova vidare när jag behöver springa på toa i 2 min. Hon behöver få sin sömn... Men det kanske är för mycket att begära av ett spädbarn ;)
  • Solblomma30

    Hej! Jag instämmer med alla andra som skriver att en så liten bebis ska vilja bli buren hela tiden. Visst finns det en liten skara bebisar som man kan lägga ned men många är inte alls sådana. Jag har fyra barn och tre av dem har vägrat ligga ensamma de första två-tre månaderna. Två av dem sov ingenting dagtid om jag inte bar dem i famnen. Vårt fjärde barn som nu är ett sju månader sov bara fyra minuter om jag lade ifrån mig honom. Det var som en klocka. Urjobbigt! Men, det är verkligen inget konstigt och jag hoppas att du kan känna en trygghet i att läsa att det är normalt <3

    Det kan vara riktigt jobbigt att få en bebis. Man tror att man ska kunna lägga ifrån sig bebisen och göra saker man brukade göra innan bebisen föddes, men det är sällan det går. Oftast inser man efter ett tag att det är ett nytt liv nu, och så får man anpassa sig själv efter det. Man får äta med bebisen i famnen, gå på toa med bebisen i famnen, vänta med att göra saker som kräver två händer till den andra föräldern kommer hem osv. Och när det känns tufft så ska du veta att det går över! Vid tre månader brukar de flesta bebisar gå att lägga ifrån sig en stund, i babygym eller i en babysitter där de kan titta på leksaker eller vad mamma gör. Sen kan man ju som andra skrivit också låta bebisen ligga på en filt på golvet och skrika i några minuter om man måste gå på toa snabbt eller liknande. Men att vänja en nyfödd vid att sova ensam genom att låta henne skrika är ingen bra idé, om det ens går alls.

    Om er amning funkar, du vill amma och hon går upp i vikt som hon ska så tycker jag verkligen att du ska strunta i alla inlägg om att ge ersättning istället för att amma. Visst, vissa barn kan sova längre stunder av ersättning, men det är inte alls säkert att det blir så, och dessutom riskerar du amningen om du ger ersättning såhär tidigt när amningen inte är etablerad än. Sålänge du vill amma, bebisen verkar nöjd vid bröstet och inte skriker hela dagarna/inte går upp i vikt så finns det ju absolut ingen anledning att byta till ersättning. De två klängigaste av mina barn, som absolut inte har kunnat sova ensamma dagtid har jag delammat av hälsomässiga skäl. De fick dels ersättning, dels amning. Inte sov de bättre för det. Och det gick absolut inte att lägga dem ifrån sig och tro att de skulle sova själva. Däremot blev de förstoppade av ersättningen och fick ont i magen. Så det är ingen mirakelkur med ersättning tyvärr.

    Sist men inte minst: det blir bättre! Min sjumånaders är nöjd att sitta själv och leka på golvet i minst en timme nu dagtid. Han sover långa pass ensam i sängen eller sin vagn. Och sover gott om natten. Så bara för att de har stort närhetsbehov i början betyder det inte att de kommer att ha det för alltid :)

  • Anonym (blupp)
    TrippelLLL skrev 2020-04-11 10:08:05 följande:
    Om det ändå vore så enkelt. Sjukt dumt tips.
    Klart det är enkelt, det är mamma lixom! :D
  • TrippelLLL
    Anonym (blupp) skrev 2020-04-12 10:16:39 följande:

    Klart det är enkelt, det är mamma lixom! :D


    Alla har inte en mamma de kan ringa till, nu kan du dra från min tråd. Tack.
  • TrippelLLL
    Anonym (Mamman) skrev 2020-04-11 23:26:46 följande:

    Ja, mysigt. :) Men lite knöligt, de är ju rätt långa ändå i den åldern, och det är mycket armar och ben åt alla håll.

    Sjalen ska knytas rätt hårt och bebisen ska vara högt upp, så att du kan pussa på hjässan. Viktigt att bebisens huvud får stöd!

    Blir hon för varm i selen/sjalen kanske?


    Jag lyckas inte knyta det tillräckligt hårt men jag får öva, tack! Hmm har inte tänkt på det, det är mycket möjligt att hon blir lite för varm... ska känna efter nästa gång! :)
  • sweetlife

    Så var min son också när han var så liten, och han fick sova på mig då. Ditt barn kommer vänja sig vid att sova själv med tiden, men låt henne vara nära dig om hon behöver det. Tror inte det är en bra idé att låta henne skrika, men såklart måste du få gå på toa snabbt eller hämta en macka. Bärsele kan vara till hjälp om man vill få något gjort, min son vägrade dock bärselen i den åldern. Annars gäller det att förbereda med snacks, dricka och serier och låta barnet sova i din famn.

  • Anonym (Hej)

    Ett litet tips för att få armarna fria när man sitter ner... BBhugmes amningskudde, alltså inte gravidkudde utan amningskudden som är mindre. På den kunde min dotter ligga i famnen utan att jag höll i henne. Hade dock en hand på henne för att säkerställa att hon inte skulle ramla iväg. Är iaf betydlig skillnad på att behöva hålla i läst i famnen eller med kudden. Underlättade mycket när jag skulle äta tex.

    Som många sagt så är detta normalt för barnets ålder.

    Kolla på instruktioner hur man knyter bärsjal på youtube. Du får helt enkelt se till att spänna hårt.

    Vad har du för sjal? De är olika svåra och lätta att knyta. Kanske också kan vara värt att testa att knyta hud mot hud om du inte gjort det. Alltså inte sjalen på dig själv utan kläder under och ha bara blöja på bebis och klä sedan på dig själv utanpå sjalen sedan. Kanske också är ett alternativ på lösning på teorin om att bebis kanske är för varm i sjalen

  • TrippelLLL
    Anonym (Hej) skrev 2020-04-12 13:33:10 följande:

    Ett litet tips för att få armarna fria när man sitter ner... BBhugmes amningskudde, alltså inte gravidkudde utan amningskudden som är mindre. På den kunde min dotter ligga i famnen utan att jag höll i henne. Hade dock en hand på henne för att säkerställa att hon inte skulle ramla iväg. Är iaf betydlig skillnad på att behöva hålla i läst i famnen eller med kudden. Underlättade mycket när jag skulle äta tex.

    Som många sagt så är detta normalt för barnets ålder.

    Kolla på instruktioner hur man knyter bärsjal på youtube. Du får helt enkelt se till att spänna hårt.

    Vad har du för sjal? De är olika svåra och lätta att knyta. Kanske också kan vara värt att testa att knyta hud mot hud om du inte gjort det. Alltså inte sjalen på dig själv utan kläder under och ha bara blöja på bebis och klä sedan på dig själv utanpå sjalen sedan. Kanske också är ett alternativ på lösning på teorin om att bebis kanske är för varm i sjalen


    Tack för tipset! :)

    Jag har en Ergobaby Aura Bärsjal. Jag testade faktiskt att knyta sjalen på mig utan kläder men då gled av enklare, haha. Jag får nog kolla lite youtube videos. :)
  • Anonym (Dini)

    Mitt första barn var sådan och hon var verkligen fastlimmad på mig dygnet runt de första månaderna. Mätt borde hon varit då hon av olika anledningar fick både amma och sen tillägg med ersättning, men sitta fastklistrad vid mig var hon tvungen att få vara. Såväl BB och BVC tyckte att jag skulle låta min man (pappan) eller någon annan ta henne helt någon timme per dag, även om hon skrek för att jag skulle få sova.

    Med tvåan hade jag istället problemet med att hon inte tyckte om att åka vagn, men hon gillade inte heller bli buren. Det sistnämnda var nog för att det var så varmt den sommaren. Det är bara 800 m till storasysterns förskola och på något vis var jag ju tvungen att ta mig dit och bilen hade min man behov av på jobbet. Hur tar man sig dit om bebisen inte vill åka vagn men inte heller bli buren i sele eller sjal? Förskolan var ett måste kände jag för storasystern då där fick hon vara ha sina vanliga rutiner och där fick hon träffa alla sina kompisar. Hur jag än försökte roa henne hemma så var det svårt när man även hade en krävande bebis som vid amning tex tog 20-30 min på sig. Så efter några försök till att ömsom bära, ömsom köra bebisen i vagnen och komma hem som ett vrak så föreslog både BVC och en bekant som jobbar som psykolog inom barnpsykiatrin att lägga bebisen i vagnen och låta henne ligga där under hela vägen till förskolan, ta upp när jag var framme och så låta henne återigen ligga där på vägen hem igen, även om hon skrek. Jag gjorde det och kände mig som världens sämsta mamma. Men redan andra dagen när jag skulle lämna storasyster så märkte jag att bebisen ganska snart kom till ro. När jag hämtade storasyster på eftermiddagen så gnällde lillasyster lite i några sekunder men låg sen nöjt och tittade i vagnen.

    Jag vet inte, kanske traumatiserade jag henne då genom att göra så. Kanske har hon fått men för livet som dyker upp på sikt, men allmänt efter det så fick vi ett mycket mer harmonisk bebis som kom att älska sin vagn.

  • Anonym (Hej)
    TrippelLLL skrev 2020-04-13 16:13:04 följande:

    Tack för tipset! :)

    Jag har en Ergobaby Aura Bärsjal. Jag testade faktiskt att knyta sjalen på mig utan kläder men då gled av enklare, haha. Jag får nog kolla lite youtube videos. :)


    Kollade runt lite och verkar som att din sjal är envägsstretsch. Detta kan göra att den är lite svårare att få till bra knyt med än en som är tvåvägsstretschad.

    Behövs säkert lite övning bara! Kolla videos! Vill du ha hjälp så gå med i gruppen bärsjalar så får

    Du bra tips
  • 8airam8

    Jag har tre barn, och är det något som jag verkligen lärt mig så är det att lösningen till de här små bebisarna är mat, mat, mat och mera mat. Om och om och om igen. Så snart bebisen ens börjat tänka tanken på att slå upp ögonen efter sömn så är maten framme - vare sig det är bröstet eller flaskan. Mat och närhet, då lugnar det sig tämligen kvickt. Det sätter jag min vänstra lillfinger på. Då kan man vara en rar och lycklig och trygg bebis, och allting går lättare. Att en bebis kräks efter mat är legio och behöver inte betyda att den är mätt, så erbjud en skvätt mat igen. Hoppas att det reder sig för dig, livet ska vara ganska skönt även med små barn i famnen :)


    The first glass of wine is all about the food, the second glass is about love and the third glass is about mayhem.
  • TheresePi

    Jag tror det kommer ge sig så småningom. Alla "problem" vi hade i början gav sig ju längre tiden gick. En dag var det plötsligt inga problem att åka vagn, ligga själv, sitta i sjal och bärsele osv. Men det är jobbigt för stunden, jag vet ???? Man får helt enkelt fortsätta testa korta stunder och pröva sig fram vad gäller om barnet gillar att ligga lite trångt eller gillar mer plats (babynest i vagnen är ett tips att testa om du inte gjort det). Det där med att ligga själv och sova funkade inte heller för oss förrän ca 3-4 månaders ålder. Då började han visa mer och mer att han inte ville sova på mig längre. Då blev det helt plötsligt tråkigt och lite ensamt för mig haha. Idag är han 8,5 månader, älskar att sova i vagnen, sover själv i egen säng i eget rum. Tiden går fort. Lycka till!

  • TrippelLLL
    Anonym (Dini) skrev 2020-04-13 17:19:05 följande:

    Mitt första barn var sådan och hon var verkligen fastlimmad på mig dygnet runt de första månaderna. Mätt borde hon varit då hon av olika anledningar fick både amma och sen tillägg med ersättning, men sitta fastklistrad vid mig var hon tvungen att få vara. Såväl BB och BVC tyckte att jag skulle låta min man (pappan) eller någon annan ta henne helt någon timme per dag, även om hon skrek för att jag skulle få sova.

    Med tvåan hade jag istället problemet med att hon inte tyckte om att åka vagn, men hon gillade inte heller bli buren. Det sistnämnda var nog för att det var så varmt den sommaren. Det är bara 800 m till storasysterns förskola och på något vis var jag ju tvungen att ta mig dit och bilen hade min man behov av på jobbet. Hur tar man sig dit om bebisen inte vill åka vagn men inte heller bli buren i sele eller sjal? Förskolan var ett måste kände jag för storasystern då där fick hon vara ha sina vanliga rutiner och där fick hon träffa alla sina kompisar. Hur jag än försökte roa henne hemma så var det svårt när man även hade en krävande bebis som vid amning tex tog 20-30 min på sig. Så efter några försök till att ömsom bära, ömsom köra bebisen i vagnen och komma hem som ett vrak så föreslog både BVC och en bekant som jobbar som psykolog inom barnpsykiatrin att lägga bebisen i vagnen och låta henne ligga där under hela vägen till förskolan, ta upp när jag var framme och så låta henne återigen ligga där på vägen hem igen, även om hon skrek. Jag gjorde det och kände mig som världens sämsta mamma. Men redan andra dagen när jag skulle lämna storasyster så märkte jag att bebisen ganska snart kom till ro. När jag hämtade storasyster på eftermiddagen så gnällde lillasyster lite i några sekunder men låg sen nöjt och tittade i vagnen.

    Jag vet inte, kanske traumatiserade jag henne då genom att göra så. Kanske har hon fått men för livet som dyker upp på sikt, men allmänt efter det så fick vi ett mycket mer harmonisk bebis som kom att älska sin vagn.


    Oj vad tufft med andra barnet! Skönt att du fick till det tillslut med vagnen. Jag känner ingen mig i detta, man det känns Inge kul när ens bebis skriker i vagnen. Min dotter är inte heller super förtjust i att åka vagn. Vi väntar alltid tills hon har somnat innan vi lägger ner henne i vagnen. Vaknar hon blir det gnäll, ibland mer, ibland mindre och ibland nöjer hon sig med nappen men det finns inga garantier. Jag har märkt att hon gillar att se sig omkring, så kanske blir det bättre när hon kan sitta i vagnen. :)
  • TrippelLLL
    8airam8 skrev 2020-04-13 17:40:56 följande:

    Jag har tre barn, och är det något som jag verkligen lärt mig så är det att lösningen till de här små bebisarna är mat, mat, mat och mera mat. Om och om och om igen. Så snart bebisen ens börjat tänka tanken på att slå upp ögonen efter sömn så är maten framme - vare sig det är bröstet eller flaskan. Mat och närhet, då lugnar det sig tämligen kvickt. Det sätter jag min vänstra lillfinger på. Då kan man vara en rar och lycklig och trygg bebis, och allting går lättare. Att en bebis kräks efter mat är legio och behöver inte betyda att den är mätt, så erbjud en skvätt mat igen. Hoppas att det reder sig för dig, livet ska vara ganska skönt även med små barn i famnen :)


    Tack för tipset! Jag har faktiskt prövat detta dem senaste dagarna och instämmer! Om tutten hinner fram innan hon ens öppnat ögonen blir hon lugn och trygg eller somnar om! :)

    Tack, hon ger ju mig så mycket glädje även fast livet blir lite svårare ibland. :)
  • 8airam8
    TrippelLLL skrev 2020-04-14 13:19:11 följande:

    Tack för tipset! Jag har faktiskt prövat detta dem senaste dagarna och instämmer! Om tutten hinner fram innan hon ens öppnat ögonen blir hon lugn och trygg eller somnar om! :)

    Tack, hon ger ju mig så mycket glädje även fast livet blir lite svårare ibland. :)


    Det låter jättebra :) Och om inte alltför lång tid med sådant upplägg så kommer du att märka att ditt lilla barn kan vakna i lugn och ro och utan skrik och till och med hinna med att vara lite mysig innan maten! Men skynda inte. Var mån om att ligga steget före bebisen med käket - då hinner missnöje sällan uppstå.
    The first glass of wine is all about the food, the second glass is about love and the third glass is about mayhem.
Svar på tråden Hjälp en nybliven mamma