Tonåring tagit droger, vad ska jag göra?

Förutom det som redan sagts:

Se till att han vet att han alltid kan ringa. Oavsett om han gjort nåt dumt, råkat illa ut eller umgåtts med dessa trots att du inte vill. Att du kan hämta honom och att han alltid kan skylla på dig för att komma ifrån situationen.

Hur hade du förklarat det?

Jag har försökt förklara just det, hur det kan påverka psykiskt mående osv, men det är så svårt att veta hur man ska framföra det, även om jag själv vet vad jag menar.

 Det tänker man ju att han borde veta, att han alltid kan ringa oavsett, men inte säkert att han tänker så. Bra tips att just ha det som ursäkt för att komma ifrån en situation också.

vad var det för drog? 

Jag hade försökt att få honom att förstå vilket handikapp och lidande det skulle innebära för honom om drogerna utlöste tex panikångest, vilket är ganska vanligt och inte kräver några ?tyngre? droger eller längre tids användning. För att inte tala om psykos. Sen med all skit som sälj på nätet kan vad som helst hända..

Jag tycker du har tagit upp mycket bra saker med din tonåring. Det låter jättebra att han lider av att du inte litar på honom och tänker prata med sina kompisar. Lämna mycket utrymme för honom att prata och bearbeta känslor med dig, så att han inte bara får skäll, utan kan verbalisera varför han vill/ville knarka.

Jag har själv en och har i många år pratat om just dessa- genetisk predisposition (från andra föräldern), påverkan på kropp och hjärna medan de fortfarande växer och, nästan det viktigaste, att det kan vara vilken skit som helst.

Det är också viktigt för för dem att förstå att bara för att en annan person tar något betyder det inte att det är säkert, eller ens att hen vet vad det är hen tar. Ännu mer viktigt nu med corona och stängda gränser, folk säljer ju vad som helst.
Som tur var fick han flera exempel i sin bekantskapskrets på hur personer han redan inte litade på innan petade i sig de mest olämpliga grejer. 

Jag har sagt att jag inte vill att han tar ngt överhuvudtaget, men om han absolut vill prova behöver han säkerställa att det verkligen bara innehåller det han vill. Och vilken koncentration. Åk till Amsterdam och testa på en av de statliga inrättningarna om det är enda sättet. Eller någon laglig stat i USA. Då försvinner iaf spontaniteten och lättillgängligheten (tillsammans med faran för oönskade ämnen)

Du skrev många bra saker men jag kopplar mitt svar till denna bit bara. Du menar väl att han får göra detta som myndig? För jag skulle aldrig uppmuntra till att prova för någon som är under 18.

Jo, det har jag ju sagt sedan långt tillbaka, verkar inte som han helt lyssnat på det i efterhand. Antar att han tänker det inte kommer att hända honom.

Det han tog är inte lagligt i Amsterdam heller. Han har inte alls fått skäll, ändå verkar det väldigt svårt för honom att prata om det som hänt. Jag jämför med mina egna föräldrars reaktion när jag själv tog droger. De skrek i några veckor, sedan ringde de soc och skickade mig på behandling långt innan det behövdes, vilket resulterade i att mitt missbruk blev värre då alla på behandlingen i stort sett var äldre missbrukare som inte höll sig drogfria osv

Jag förstår hur du menar med att veta säkert vad som är i det han tar, men jag hade haft väldigt svårt att rekommendera något sånt ändå. Det som skrämmer mig mest är ju just de psykologiska effekterna utöver att plötsligt dö av nåt skit. Hans pappa har haft ett par psykoser relaterade till droger, så han borde inte röra droger överhuvudtaget. och ändå gjorde han det, för att han inte trodde det var så farligt.

Jag tror att han resonerar så som att heroin och fentanyl är farligt och kokain är farligt, resten är inte beroendeframkallande och därmed inte så farligt. 

Psykiskt beroende är dessutom något som han tror man själv styr över.

Ja, absolut, han måste ju vara myndig, vilket han är snart. I USA är det dessutom 21 som gäller. Det skall ju vara ett vuxet beslut, inte någon fylle/grupptrycks/spontan grej. Det är allvarliga saker det handlar om.
Att tänka igenom saker innan och kunna skjuta upp till vuxen ålder om det känns så viktigt att någon gång kunna prova. Väga risker och fördelar mot varandra. Det blir inte lika lockande om en har tänkt igenom allt noga innan erbjudanden i festsituationer uppstår.

(Också bra att prata om att de flesta missbrukande ungdomar egentligen självmedicinerar för psykisk ohälsa och se till att han har tillgång till samtal och/eller psykisk vård vid behov)

(Och skadar inte heller att titta på lite dokumentärer om hur narkotika produceras. Du har ju pratat om hygiendelen, det finns också grova etiska problem)

Ja, han har faktiskt resonerat om eventuell psykisk ohälsa hos sig själv, men har inte sökt vård för det då han inte velat/vågat. Jag tror vi får prata om det igen.

Jag rekommenderar absolut inte att min tonåring skall ta något som är olagligt i Amsterdam! Vad jag menar är att om han absolut vill prova kommer jag inte att kunna hindra honom, speciellt inte i vuxen ålder. Så, jag försöker hjälpa till att medvetandegöra hur han kan minimera risker. Jag har såklart sagt sagt att jag inte vill att han ska ta några droger alls, men OM han absolut vill det, vänta till vuxen ålder och se till att vara 100% säker på vad det är han tar, och hur mycket.

Bra att han är medveten om att vissa droger är farliga! Nu gäller det att har förstår att det han tar och tror är ofarligt mycket väl kan innehålla tex fentanyl utan att han (eller den som förser honom med drogerna) vet om det.

Det är det bästa du kan göra, att se till att han mår bra! Det kommer att göra honom starkare och kunna stå upp för sitt eget välbefinnande.

Har du möjlighet att betala för privat vård om köerna är för långa, gör det, det kommer att vara värt det.
Vi hade en tid för några år sedan då min son började verka nedstämd och jag inte riktigt kände igen honom. Det blev privat psykolog direkt. Släkten slöt upp också och visade att de brydde sig genom att höra av sig och hälsa på mer. Det gick över på ett par månader. Alltid bättre att ta tag i det nu, saker går ofta inte över helt av sig självt.

Så sant!! Man kan inte räkna med att få en ren vara, de flesta droger verkar drygas ut med både det ena och det andra och man kan aldrig veta vad som är farligt och inte. Dessutom tål person X kanske en slags drog medan person Y som tar exakt samma dos kan få riktigt allvarliga följder.

Vad handlar det om för droger?
Undrar då alla droger har olika egenskaper och en egen problematik individuellt.

Köp kisseprover och prova honom när du är tveksam. Sen va alltid tillgänglig för honom. Och säg att ingenting är för dumt för och ringa hem.

Jag såg inte att du skrev vilken drog det var tal om. Det är ju trotts allt stor skillnad på att prova tex heroin och på att ha rökt Cannabis.

Vid grövre droger så hade jag tagit med honom till möte för anonyma narkomaner. Hade ju kunnat vara bra att visa honom vart han riskerar att hamna ifall han fortsätter...

Är det Cannabis så hade jag rått honom att vänta tills det blivit legaliserat.

Det är inte cannabis, det hade jag helst också sett att han undvek, men hade inte blivit så orolig som jag blev nu. 

Saken är att det med exempel på hur det kan gå har han ju verkligen redan, iom hans pappa missbrukat i perioder sedan min son var 6 år, och även jag innan jag fick barnen.

Blir det aktuellt igen så får jag komma på något nytt.