Mimosa86 skrev 2020-10-02 12:57:42 följande:
Tycker sexlivet är en indikator på parrelationen i sin helhet. Inte familjerelationer utan parrelationen.
Jag tänder på min man fortfarande efter så många år tillsammans. Men det beror nog främst på att vi fortfarande ser varandra, intresserar oss för varandra, skrattar och skojar, busar, uppvaktar, kysser och kramar varandra. Somnar i varandras famn och försöker hjälpa och avlasta varandra så gott det går.
Och det tar tid, energi och jobb. Ja man måste ständigt jobba på relationen. Men resultatet blir också bra, jag har två relationer till honom.
1) man, livskamrat och älskare
2) familjefar och styrelseledamot i familjen ab
Jag håller med i första stycket. Däremot kan man ha en ganska torftig relation (typ vänskaps/familjerelation) men ändå fortsätta ha sex pga sexdrift/fysiskt behov. (I princip i stället för onani)
Ett sådant sexliv kommer sällan räcka för att ge relationen värme och glöd.
Ibland tror jag att folk misstar sig och tror att det är bristande sexliv som är orsaken till att man glider i sär, när det uteblivna eller dåliga sexlivet beror på att känslorna bakom saknas.
Det blir mer påtagligt om sexlivet försvinner, än att man ser andra bitar som saknas. Som tex att man inte längre delar så mycket känslor och tankar med varandra, ickesexuell närhet har minskat, samt glädje mm
Jag har pratat med en hel del män som säger att relationen är bra, och att det bara är sexlivet som saknas, men vid lite mer samtal är det helt uppenbart att det är sååå mycket annat som saknas också. Det uteblivna sexlivet är snarare ett symtom på andra brister i relationen. Jag har också pratat med kvinnor som först efter skilsmässa förstår hur dålig relationen var egentligen.
