Ni med nacissistiska ex. Hur behandlar männen era döttrar? Orosanmälan gjord pga dotterns situation hos pappan
Obs långt inlägg!
Bakgrundsinfo:
Har barn med en man som har starka narcissistiska drag. Ingen diagnos (självfallet) men han kvalar in på varje beskrivning som finns att läsa. Vill dock inte spekulera mer om detta då diagnos eller ej egentligen inte har någon betydelse. Nämner det enbart för att ni ska förstå vad det är för typ av man jag har barn med. Han har torterat sönder mitt psyke under många år. Fanns bara spillror kvar när jag väl lämnade honom. Det är 6 år sedan vi separerade. Periodvis försöker han ställa till det för mig. Han kritiserar allt jag gör och uppför sig ibland hotfullt. Bråkar om umgänge, vill byta dagar med kort varsel osv. Alla hans nya relationer har gått i kras så han är olyckligtvis ensam och bitter.
Själv träffade jag en ny man för drygt 2 år sedan och vi har det väldigt bra ihop. Särbos och båda har barn. Mina barn älskar min nya och umgås gärna med honom och hans barn. Vet att detta sticker enormt i exets ögon och han tar varje chans han får att prata illa om min nya inför barnen, som ju blir ledsna då det är en person de tycker väldigt mycket om. När han fick reda på att jag träffat en ny hade han sagt till barnen att han kanske någon dag kommer att slå sönder knäskålarna på den jäveln.
Nu till dottern. Hon är nybliven tonåring och har tyvärr blivit pappans nya offer. Han trycker ner henne psykiskt så hon mår extremt dåligt. Nu har det dessutom framkommit att han behandlar henne som ett oavlönat hembiträde. Han tvingar henne att städa, diska, laga mat och vara mamma till sina syskon hemma hos honom. Han skäller på henne och kallar henne värdelös och oduglig om hon inte utför sina sysslor med perfektion inom den tidsram han kräver. Senast hon kom hem därifrån möttes jag av ett trasigt, ångestfyllt och förtvivlat vrak som bara grät. Några dagar tidigare var samma barn en glad, välmående och sprudlande tjej. Hon har på senare tid haft ont i magen när det varit umgängesdag och sett nervös ut. Detta har dock inte pågått någon längre tid. De har aldrig haft någon himlastormande bra relation hon och pappan, men inget som oroat mig före de senaste månaderna.
Dagen hon kom hem bröt hon ihop totalt och berättade allt. Tröstade henne och sa att jag ska fundera ut något. Är ju själv inte i hans våld längre så jag backar inte för konflikter eller att säga ifrån när det behövs. Beslöt dock där och då att dottern inte kommer att besöka pappan mer tillsvidare. Självfallet hade hennes lärare noterat att något var på tok och bett henne gå till skolsköterskan. Dottern hade berättat vad som hänt, vilket hade lett till en orosanmälan. Innan jag visste om detta kontaktade jag hennes lärare (vi har god kontakt och jag brukar ringa honom om det är något speciellt här hemma) och fick då veta att dottern pratat med både skolsköterska och kurator under dagen och att även läraren varit orolig då dottern verkat apatisk. Inte gjort något under lektionen och bara suttit och tittat ner i sin bok utan att säga ett ord eller svara på tilltal.
Självfallet berättade jag att det hade varit mindre bra hos pappan. Berättade dock inte allt, vilket jag ej gör här heller pga rädsla att bli igenkänd. Men pappan har kort sagt betett sig som ett riktigt svin! Bla slängt en köttbit framför henne och vrålat att hon ska tillreda den till honom NU. Den mat hon gjort innan dög inte för han går minsann på diet! Så hon fick inte äta utan blev tvungen att ställa sig vid spisen igen. Bara att skriva detta får mig att må illa. Hur kan man behandla sitt eget kött och blod så illa?! Och den incidenten är som sagt inte allt. Har hänt fler, dylika saker.
Min undran är vad andra med sådana ex har för erfarenhet? Är det vanligt att döttrar blir deras nya offer och får ta över mammans roll som dörrmatta? Och ni som har erfarenhet av sådana här situationer, vad tror ni kommer hända nu? Vi står redan i kontakt med soc (frivilligt på mitt initiativ) av annan anledning så de känner till vår situation och hon som tagit emot anmälan kommer genast förstå att det är illa och att det som sägs i anmälan är korrekt så kan med säkerhet säga att hon kommer gå vidare med detta. Hon är en helt fantastisk kvinna och jag är övertygad om att hon kommer göra allt i sin makt för att hjälpa och skydda min dotter. Pappan kommer nämligen att bli ursinnig över att dottern inte "håller käft" och tiger så som han tydligen hotat henne att göra. Mitt hjärta blöder! Min dotter är en underbar tjej som är väldigt känslig och försiktig av sig. Hennes första tanke när jag berättade att hon inte kommer att åka till pappa var "vad tänker han om det? Tänk om han blir arg? Hur ska det gå för syskonen? Vem ska ta hand om dem när jag inte är där?"
Bör även tillägga att det inte finns någon oro för syskonens del. Det är enbart denna dotter han "inte kan tåla". Hans egna ord. Och han tål henne inte för att hon liknar mig. Och för att hon länge hade modet att säga ifrån när han behandlade henne illa, vilket hänt någon enstaka gång förut. Nu har det tyvärr gått så långt att han tryckt ner henne tills hon tystnat. Och han är en hejare på att förstöra kvinnors psyken och tortera tills man inte längre orkar säga ifrån. Så var det även för mig. Gjorde som jag blev tillsagd och kände mig som en slav. Fick inte lov att jobba, inte umgås med vänner och familj, inte ha egna pengar. Han anser att kvinnors plats är i köket. Och man ska helst dammsuga samtidigt som man gör maten han beställt till klockan X.