Varför utgår folk ifrån att alla vill ha ett barn av varje kön?

När vårat fjärde barn visade sig vara en pojke-tre flickor innan-sa många att vad bra, då kan ni sluta föröka jorden. Precis som att man måste ha en av varje sedan kan man sluta.

Min farmor har berättat att en av varje brukade kallas för ?önskebarn? förr. Tänker att de flesta utgår att det är kul att ha en av varje. Tycker inte det är så konstigt egentligen. Om någon berättar för mig att de skall få en till av annat kön brukar även jag säga: ? åh vad kul med en av varje? om de däremot skall få en av samma kön säger jag: ?åh vad kul med en lillasyster/ lillebror? försöker bara att vara artig och positiv, inget annat, det är ju såklart roligt vad det än blir. Vi har en flicka och väntar en flicka till, hade inga som helst önskningar kring kön, utan tänkte att båda hade vart kul att få på sitt sätt. Jag har dock inte fått någon som beklagat ännu tack och lov :)

Tycker det är tvärtom faktiskt att jag hör föräldrar beklaga sig, speciellt föräldrar till pojkar. Får alltid höra av dom att jag har så tur som har flickor för dom är så mycket lättare etc. Vilket jag inte håller med om. Och oj vad synd det är om dom för pojkar är så jobbiga. Jag blir alltid lite ställd när dom säger så. Det finns en mamma med tre pojkar på min dotters fsk och varje gång jag hämtar och den här mamman är där beklagar hon sig. Blir ledsen för hennes söners skull eftersom hon säger det när dom är med. De är jättefina killar.

För att folk har ungefär samma sociala kompetens som ett kylskåp?
För att folk matats med bilden av att den "perfekta" familjen består av mamma, pappa och två barn, storebror och lillasyster? För självklart ska sonen komma först så han kan hjälpa pappa att skydda den lilla flickan mot alla hemska män där ute som bara vill utnyttja hennes oskuldsfullhet *ironin flödar*

Jag fick tvillingar, två grabbar. Det dröjde inte länge innan frågan kom om vi inte skulle satsa på en trea. "Visst", svarade jag. "Om det garanterat är en, det är en tjej och den är tre år gammal när den kommer ut". Det har tystat rätt många. 

Jag vill inte ha fler barn. Nu tycker jag dessutom att jag är för gammal (44, var 37 när killarna kom) och det är så skönt att ha klarat av bebislivet med allt vad det innebär på en gång istället för att dra ut på skiten Hade vi inte fått tvillingar så hade det säkerligen bara blivit ett barn. Jag insåg rätt fort att jag inte är en "bebisperson". Jag tycker helt ärligt att bebisar är skittråkiga. 

De senaste 6 åren har jag varit mer sugen på en hundvalp än ett till barn. Fick förresten frågan från en av mammas (numera fd) vänner när jag och sambon varit tillsammans ett par år om det inte "började rycka i bebistarmen". Det gjorde det inte, ville hellre ha en hund till vilket jag också svarade. Minen från personen var obetalbar.

Ja det är ju endast för föräldrarnas egoistiska skull att vilja ha en av varje. Pojkar och flickor har generellt så olika intressen. För barnens skull kan det vara roligare med samma kön. Jag hade definitivt velat ha en syster då jag har en ngt äldre bror med noll gemensamma intressen. Totalt olika.

Helt enkelt för att de som frågar utgår från sig själva. Inte alls konstigt och inget fel heller att vilja ha ett barn av varje kön. Betyder inte att man inte blir lika glad när man får två eller tre barn av samma kön. Alla önskar såklart först och främst att barnet är friskt. Bra att du och din partner inte har dessa känslor men låt andra fråga eller tänka som dom gör. Det är ju bara att strunta i och svara att ni inte tänkt så.

Att önska ett visst kön och ett friskt barn är ingen motsats. Folk ska alltid lägga sig i de som inte angår dem, bry dig inte om deras kommentarer. När min mannabragd gravid med min syster undrade många varför hon ville ha ett till barn när hon redan hade en tjej och en kille.