nattuw skrev 2026-04-04 19:29:28 följande:
Det vi vet är att det är sannolikare att de som har rätt förutsättningar går vidare till eftergymnasiala studier. En gissning är att det i ännu högre grad gäller de som väljer att läsa "tunga" utbildningar och att det även är en prediktor för att klara av utbildningen.
Det finns inget som stödjer teorin (eller kanske önskningen om) att det skulle se annorlunda ut för flickor med utländsk bakgrund och sämre förutsättningar än genomsnittsbefolkningen.
samvetsgrannhet är en av de mest tillförlitliga prediktorerna, högt driv och extremt höga ambitioner är nästan samma sak så det kan till viss del kompensera för sämre förutsättningar, om inte så kommer de ändå att sikta högre så det kan ju finnas något kulturellt som gör så att många invandrare siktar högre och det är inte särskilt konstigt att det är mest tjejer.
Tydlighet och kontakt lyfter pojkars resultat
Publicerad:2025-09-30
NÄR HAN FÖRST kom in på forskningsområdet år 2012 fick han lära sig att pojkars sämre resultat berodde på att det fanns en antipluggkultur i skolan.
? Det genusvetenskapliga maktperspektivet hade fått ett enormt genomslag i skolvärlden. Genusvetare ansåg att pojkar inte ansträngde sig för att de såg ner på flickor och kvinnor och ansåg att skolan var feminin.
När han upptäckte att skolor kunde förbättra pojkars resultat genom att förändra sin pedagogik blev han konfunderad. Det borde ju inte vara möjligt om problemet var pojkarnas inställning.
? Den stora vändningen för mig kom när några andra forskare hörde av sig. De hade sammanställt enkätstudier av elevers attityder i skolan och kunde inte hitta antipluggkulturen. Den fanns helt enkelt inte.
Fredrik Zimmerman vill förutsättningslöst förstå motiven bakom pojkars agerande. I stället för maktperspektiv använder han ett så kallat förståelseperspektiv i forskningen.
? Med ett förståelseperspektiv öppnar sig en värld av att det kan finnas många olika motiv till varför pojkar tar avstånd från skolarbetet.
ttps://www.skolporten.se/fou/tydlighet-och-kontakt-lyfter-pojkars-resultat/
Moods och Jonssons rapport visar att unga med utländsk bakgrund är överrepresenterade i den lägre delen av utbildningsfördelningen men även i den högre delen.
I praktiken innebär det att unga med utländsk bakgrund oftare än unga med svensk bakgrund har lägre meritvärden och lägre andel med gymnasieexamen, samtidigt som det också är en högre andel än unga med svensk bakgrund som går vidare till och examineras från högskolor.
? Ungdomar med utländsk bakgrund har ofta högt driv och extremt höga ambitioner. Skolan är viktig för dem och de lägger fler timmar i veckan på att läsa läxor. De har också mer ambitiösa planer för vilket yrke de vill ha som vuxna, berättar Mood.
Enligt henne väljer dessa unga studieinriktning mer ambitiöst än infödda svenskar.
? De försöker satsa så högt det går och väljer oftare tuffa utbildning
nordicwelfare.org/integration-norden/nyheter/hoga-ambitioner-och-goda-resultat-manga-unga-med-utlandsk-bakgrund-klarar-sig-bra-i-den-svenska-skolan/
