Hur många högskolepoäng orkar man läsa samtidigt?

Det beror ju helt och hållet på vad det är för kurser du läser och vad du har för talanger. Har du tex jättelätt för matte eller språk och det är vad du ska läsa går det nog bra, eller om du har valt kurser som inte kräver så mycket jobb. Men redan utan jobb är det 150%, vilket skulle vara svårt att klara för många. Sedan beror ju också på skolan, hur höga krav de har.

Det är två kurser som är förhållandevis lätta och en tredje som jag redan har förkunskaper inom. Så jag har inte valt något som är helt främmande eller superkrävande. Dock vet jag ju inte hur stor skillnad högskola är mot komvux... Jag förstår såklart att bara för att jag tyckte komvux var enkelt så är ju troligtvis inte högskolan det.

Är alltså mest nyfiken på om andra har läst och jobbat samtidigt och hur många HP isåfall :)

Jag tänker att det beror väldight mycket på vad du ska läsa jag har jobbat och läst på kvartsfart och tyckte väl att det rätt mycket men funkade. (Då hade jag dock inte behörighet).

Nått år senare bestämde jag mig för att läsa på riktigt och gick basår på komvux.
Men eftersom jag inte hade någon behörighet alls behövde jag läsa engelska och svenska också så det var ca 200%.

Året efter när jag började på högskolan tänkte jag fortsätta att läsa på komvux samtidigt av bidragstekniska skäl men det var på tok för tufft.
(Men då läste jag teknik vilket kräver många timmars närvaro och eget plugg)

Jag pluggade en rätt krävande ingenjörsutbildning på 100% och jobbade tidvis uppemot 50%. De veckorna var tuffa och studierna blev lidande, skulle inte ha orkat ha det så hela tiden. 
En kompis jobbade 80% och pluggade 100 på en utbildning liknande socionom. hon hade det väldigt jobbigt, men det gick. Jag skulle inte ha orkat med det.

Wow vad bra kämpat! Jag hoppas verkligen jag klarar denna termin. Är beredd att lägga allt privat åt sidan (är ju ändå corona så). Men räknar som sagt inte med att fortsätta såhär kommande terminer :)

Det är väl bara att du testar? Funkar det inte så be att få skjuta på den kurs som kanske behöver mest separat fokus och ta den till våren. Eller hoppa av den helt om den var ointressant
Jag har jobbat heltid och läst kvartfart tidigare, det har gått bra. Men då har det varit ämnen som jag arbetar dagligen med, poäng jag bara har velat ha " på papper": Nu börjar jag studera på heltid nästa vecka och då har jag valt att vara helt tjänstledig  ett år så jag har inte för avsikt att jobba alls. För jag tror att de här studierna kommer kräva mer av mig än det jag läst innan. 

Man kan ju inte vara inskriven på hur många kurser som helst, så per automatik blir det ju så att det inte kan bli hur många poäng som helst.

Det är rimligt att känna att man tagit vatten över huvudet om man tänker jobba heltid och plugga på heltid+1/4.

Jag har dock träffat människor på högskolan som jobbat 100% och som tagit max-poäng, någon termin eller 2. Så det är uppenbarligen väldigt olika vad man förmår.

Om man fixar litteratur, lägger upp studierna realistiskt och håller sig frisk kan det absolut vara så att man kan ta rätt många poäng parallellt med jobb. Har man däremot en helt orealistiskt plan, dålig självkännedom, massa annat och lite otur är det inte rimligt.

Att inte klara allt man förutsatt sig är inte hela världen och kanske kommer du inte klara alla tentor på alla kurser. Men exakt vad du kan klata beror ju på exakt dina förutsättningar, vilka kurser det är och på om du får ihop det rent praktiskt.

I dagsläget har jag ett ganska intensivt heltidsjobb och ett barn i förskoleåldern, och jag orkar max 10 poäng per termin. Jag läser ett krävande språk, så det går inte att glida igenom studierna. Dessutom tänker jag som så att kag pluggar för att jag vill lära mig, och då är det ju meningslöst om jag hoppar öcer saker, inte klarar tentorna etc.

Tidigare när jag var i 20 års-åldern pluggade jag i regel 150% och jobbade ca halvtid. Då hade jag också ett jobb som var ganska mekaniskt och mycket dötid, som jag kunde använda till att plugga. I slutet av studierna gick jag över till att jobba heltid och plugga halvtid istället. Det gick alla kombinationerna, men det tog väldigt, väldigt mycket tid i anspråk.

Om jag har förstått dig rätt så blir det här din första termin på universitetet. Du ska tänka på att universitetet ofta (beroende på var och vad du läser) är väldigt annorlunda än gymnasiet/komvux, och att det för de flesta tar en eller någon termin innan man kommer in i det.

Inte jag, men min man pluggade 100% samtidigt som han jobbade 100% natt. Det orkade han en termin, sedan lade han ned jobbet och satsade på studierna. Jag pluggade 200% (15+7,5+7,5) en period (i betydelsen en halv termin), det var supertufft även om jag hade läst en stor del av ena kursen förut, samt att jag sköt ena kursens examination till omtentan istället. Det var med nöd och näppe att jag klarade (men fick VG på kurserna).

Det går ärligt talat inte att jämföra Komvux med universitetet, det är som att jämföra äpplen och päron. Du har helt andra krav på dig som student på universitetet, du får mycket lite serverat som student jämfört med på gymnasienivå. Själv upplevde jag att jag gled igenom Komvux, det räckte med att vara närvarande på lektionerna och anteckna vad lärarna sade och så fick jag A eller B. Kurslitteraturen använde jag knappast alls under Komvuxtiden (med undantag för matten). På universitetet var det tvärtom, där var föreläsningarna så att säga stöd för det du ska plöja igenom i kurslitteraturen och jag satt både kvällar och helger och pluggade (jag jobbade inte annat än strötimmar här och var).

Såsom många andra redan skrivit så beror det ju också på exakt vad du ska plugga och hur lätt du har för dig, samt familjesituationen i övrig. Det kräver otroligt mycket mer att plugga om man har småbarn, liksom.

Testa. Går det inte så hoppas av den minst viktiga kursen.

Själv går jag två magisterprogram samtidigt, ett på halvtid och det andra på heltid. Funkar om man planerar.

(Jobbar dock inte.)