Underhåll

Så man uppfattar rätt, när jag skrev normalinkomst så menar jag min normala inkomst, den är hög om man jämför med snitt, men denna inkomst fick jag efter vi separerat, barnen har inte haft levnadsstandard efter den när vi bodde ihop, men skulle dom haft det så hade ex lätt vunnit i rätten och fått högre underhåll.

Men nu ser ni hur dom räknar 11.50% är för två barn och per barn, vad ett barn har vet jag inte men den är all säkerhet många  % högre.

Sedan som jag visat, detta är verkliga siffror och exakt hur dom har räknat, hur jag bor, omkostnader jag har tas inte i beräkning, vad mitt ex tjänar tas inte heller i beräkning, barnen har rätt till fulla underhåll samt barnbidrag, det betalar hela hennes hyra, men barnen ska bo någonstans hur ex använder pengarna är upp till henne.
Skulle barnen kräva att få underhållet för sig själv så kan mamman kräva hyra av dom, samt kostnader för mat, kläder osv,  varav det är pengar direkt till mamman.
Med andra ord det som står att det är barnens pengar stämmer inte heller, bara för den skeptiska och ställa frågan vem vinner i en tvist? mamman eller barnen, dom bor hemma äter, får kläder osv.

Förstår din frustration. Vi var med om liknande när min bonus var yngre, jag kan tycka att underhåll och lika stor peng från boendeföräldern tillsammans med barnbidrag och ev. flerbarnstillägg borde räcka för barnets omkostnader. 
Min mans ex jobbade inte heller så hade ingen förlorad inkomst pga. VAB 
Men ja, det behövdes nya stövlar, fotbollsskor, ridhjälm etc som maken skulle betala. 
Jag anser att allt som boendeföräldern vill ha pengar för måste förankras innan... Tex xx vill prova fotboll, ok då kan vi kolla om vi kan låna eller köpa begagnat tills vi vet om det ska fortsättas med. 
Likaså tycker jag att allt som nu har köpts, kanske skulle tillfalla detta hushållet när det växts ur och inte småsyskon blocket osv i andra hushållet. 

Men, nu många år senare och snart vuxen bonus funkar det ändå hyfsat. Så det kan bli bättre, men sluta att betala något alls utöver underhållet. Du måste ju självklart bidra till barnets försörjning men det gör du genom att betala underhåll

1800:- är väl vad man kan betala för vinterskor och jacka till ett barn. SNÅLT räknat och så ska det kallas "underhåll"!?

Jag kan inte citera, men vill förtydliga att jag självklart tycker att man ska bidra till sitt barns försörjning. Men tycker att båda föräldrarna ska bidra med samma summa och att barnbidraget ska tillkomma utöver den summan. 

Har heller aldrig sagt att jag skulle säga nej varken till mitt barn (eller min mans barn i mitt fall) för att underhåll betalas. Men jag anser att större utgifter ska diskuteras och tas ett gemensamt beslut om ifall de avsedda pengarna inte räcker och båda förväntas betala för det. Men såklart med barnets andra förälder, inte med barnet. 

Jag är emot att en person bara kan säga att barn kostar pengar och få det. Men här kan jag också tänka mig att det är en hel del meningsskiljaktigheter kring både behov, konsumtion och hållbarhet. Jag anser mig inte behöva ett överflöd och de inköp jag gör är noga övervägda. Kan säga att säkert 90% av mitt barns kläder är begagnat. Jag är inte heller uppvuxen med att få nya kläder, cyklar, skidor osv. så i min värld är det extremt mycket slit och släng vilket jag inte känner mig bekväm i att betala. 

Återigen, underhåll ska betalas och självklart även de kostnader som tillkommer vid umgänge.