• Anonym (Så orolig)

    Grava cellförändringar. Går sönder av oro.

    Jag fick veta efter mitt cellprov i mars att jag har cellförändringar och kommer kallas för vidare utredning.
    Redan när jag fick det brevet så blev jag galet orolig och kunde inte släppa det så jag ringde mottagningen där jag ska undersökas och berättade om min oro. Sköterskan där sa då att vad hon kan läsa utifrån min journalanteckning så rör det sig om lätta förändringar och sa att jag kunde vara lugn, men hon bokade in en telefontid till läkaren som tittat på mitt prov så jag skulle kunna få prata av mig med henne.
    Hon ringde igår och var väldigt knepig. Berättade hur det kommer gå till, att man knipsar bort en del av livmodertappen och så.
    Jag började samtalet med att berätta för henne att jag förlorat min mamma i bröstcancer för några år sedan och att jag efter detta mår jättedåligt och är livrädd för att drabbas av något liknande själv. Det var ett sånt fruktansvärt lidande för henne och för familjen också såklart. Läkaren var inte alls förstående i detta och avslutar samtalet med att säga att jag har grava förändringar.
    På kallelsen jag fått hemskickad står det ?undersökning för eventuella cellförändringar?, men jag antar att man inte skriver hur grava det är med risk för att man reagerar som jag gör nu.

    Jag är så orolig så jag går sönder alltså. Kan inte sova, knappt äta. Har världens klump i magen och mår så dåligt. Livrädd att lämna min två små barn.

    Jag fick tid en vecka tidigare än planerat pga av min oro men det är fortfarande en månad kvar. Är så orolig att förändringarna ska visa cancer som utvecklat sig. Senaste provet jag tog var 2018 och då var allt bra och jag vet ju att det tar tid för cancer att växa men jag kan ändå inte släppa tanken på att de ska hitta något som inte ser bra ut.

    Har någon varit med om samma sak? Just grava förändringar?

    Skulle verkligen behöva stöttning i det här.

  • Svar på tråden Grava cellförändringar. Går sönder av oro.
  • Marie7

    Lugn. Har haft samma. Första när jag var 25 år. Andra vid 48 typ. Det som händer är att de tar bort en bit av livmodertappen. Har du ej fått barn är de noga med att inte ta för stor bit. På mig tog de som en liten sockerbit då jag ännu ej fått barn. Sen analyseras den. Om allt borta kommer du få gå på täta kontroller ett år och sen varje år. Jag fick cellförändringar pga HPV viruset. Gjorde en extra koll som visade att jag inte har den cancerframkallande versionen. Det kan du också begära. Hade det varit så illa som du tror då hade de velat operera dig stat. Så lugn.

  • Anonym (olika)

    Jag har också cellförändringar och blev jätteorolig efter första beskedet. Det som gynekologen sa till mig är att om det är cancer så säger de det - cellförändringar är INTE cancer.

    De kollar exakt vilka virus som du har förändringar av och då kan man se om det är en cancerframkallande variant eller inte. Jag har cellförändringar av två hpv-virus varav en är den mest vanliga vid cancer.

    Fick göra ytterligare prover hos gynekologen efter 4 månader och de visade lätta förändringar. Ska tillbaka om ett år och kommer troligen få fortsätta så så länge de finns kvar (de kan läka ut av sig själv också, det hoppas jag på ändå...).

    De har ett gediget schema för hur de hanterar cellförändringar, gynekologen visade det och det var rätt intressant att se. Där kunde man se exakt hur behandlingsgången ser ut för patienter och hon kunde visa var jag var i processen. Sådant ger mig lite lugn. 

    Fundera över vad du behöver för att känna dig så lugn som möjligt och be om det. T ex så kanske du behöver få veta att det är helt olika att ha bröstcancer och cellförändringar och på vilket sätt osv. 

    Det låter som att läkaren inte var så väldigt inkännande för din oro, min erfarenhet är att många läkare är såna. Känslomässigt stöd och empati får man försöka hitta någon annanstans. 

  • Anonym (Så orolig)
    Marie7 skrev 2022-05-14 12:57:12 följande:

    Lugn. Har haft samma. Första när jag var 25 år. Andra vid 48 typ. Det som händer är att de tar bort en bit av livmodertappen. Har du ej fått barn är de noga med att inte ta för stor bit. På mig tog de som en liten sockerbit då jag ännu ej fått barn. Sen analyseras den. Om allt borta kommer du få gå på täta kontroller ett år och sen varje år. Jag fick cellförändringar pga HPV viruset. Gjorde en extra koll som visade att jag inte har den cancerframkallande versionen. Det kan du också begära. Hade det varit så illa som du tror då hade de velat operera dig stat. Så lugn.


     


    Hade du också grava förändringar då? Tack snälla för ditt svar. Mina tankar går ju direkt dock till ?tänk om den analyserade biten är cancer?, tankarna har totalt spårat ut här alltså.. 

  • Anonym (Så orolig)
    Anonym (olika) skrev 2022-05-14 13:08:36 följande:

    Jag har också cellförändringar och blev jätteorolig efter första beskedet. Det som gynekologen sa till mig är att om det är cancer så säger de det - cellförändringar är INTE cancer.

    De kollar exakt vilka virus som du har förändringar av och då kan man se om det är en cancerframkallande variant eller inte. Jag har cellförändringar av två hpv-virus varav en är den mest vanliga vid cancer.

    Fick göra ytterligare prover hos gynekologen efter 4 månader och de visade lätta förändringar. Ska tillbaka om ett år och kommer troligen få fortsätta så så länge de finns kvar (de kan läka ut av sig själv också, det hoppas jag på ändå...).

    De har ett gediget schema för hur de hanterar cellförändringar, gynekologen visade det och det var rätt intressant att se. Där kunde man se exakt hur behandlingsgången ser ut för patienter och hon kunde visa var jag var i processen. Sådant ger mig lite lugn. 

    Fundera över vad du behöver för att känna dig så lugn som möjligt och be om det. T ex så kanske du behöver få veta att det är helt olika att ha bröstcancer och cellförändringar och på vilket sätt osv. 

    Det låter som att läkaren inte var så väldigt inkännande för din oro, min erfarenhet är att många läkare är såna. Känslomässigt stöd och empati får man försöka hitta någon annanstans. 


     


    Tusen tack för ditt utförliga svar! Jätteskönt att läsa att fler gått igenom samma sak. Nånstans vet jag ju att det inte är cancer men bara tanken på att det är ett förstadie till det gör mig helt iskall i kroppen. Eller som jag skrev att de kommer hitta cancer i den analyserade biten, det gör mig så vansinnigt orolig.

    Men verkligen jätteskönt att läsa att de vet så exakt hur de ska hantera detta! Det hjälper att få läsa sånt här, man känner sig så maktlös när man bara får ett brev om detta och inte vet mer än så.

    Ja precis, har tänkt ta hjälp av någon professionell nu för det tär på en att ständigt vara så orolig och lite traumatiserad av min mammas sjukdomsförlopp.

    Tack snälla igen för ditt svar!

  • Anonym (Så orolig)

    Finns det fler som går/gått igenom samma sak så är jag supertacksam att få höra fler erfarenheter.

  • Anonym (olika)
    Anonym (Så orolig) skrev 2022-05-14 16:08:45 följande:

     


    Tusen tack för ditt utförliga svar! Jätteskönt att läsa att fler gått igenom samma sak. Nånstans vet jag ju att det inte är cancer men bara tanken på att det är ett förstadie till det gör mig helt iskall i kroppen. Eller som jag skrev att de kommer hitta cancer i den analyserade biten, det gör mig så vansinnigt orolig.

    Men verkligen jätteskönt att läsa att de vet så exakt hur de ska hantera detta! Det hjälper att få läsa sånt här, man känner sig så maktlös när man bara får ett brev om detta och inte vet mer än så.

    Ja precis, har tänkt ta hjälp av någon professionell nu för det tär på en att ständigt vara så orolig och lite traumatiserad av min mammas sjukdomsförlopp.

    Tack snälla igen för ditt svar!


    Ja, med tanke på din mamma så kan det vara bra med några samtal med en kurator tror jag! 

    När jag fick mitt besked hade min chef precis gått på lååång sjukskrivning pga bröstcancer och en annan kollega hade precis fått reda på att han hade prostatacancer. Så jag hade också cancer väldigt närvarande i tillvaron (även om det inte går att jämföra med sin mamma! Hjärta).
  • Anonym (Så orolig)
    Anonym (olika) skrev 2022-05-14 13:08:36 följande:

    Jag har också cellförändringar och blev jätteorolig efter första beskedet. Det som gynekologen sa till mig är att om det är cancer så säger de det - cellförändringar är INTE cancer.

    De kollar exakt vilka virus som du har förändringar av och då kan man se om det är en cancerframkallande variant eller inte. Jag har cellförändringar av två hpv-virus varav en är den mest vanliga vid cancer.

    Fick göra ytterligare prover hos gynekologen efter 4 månader och de visade lätta förändringar. Ska tillbaka om ett år och kommer troligen få fortsätta så så länge de finns kvar (de kan läka ut av sig själv också, det hoppas jag på ändå...).

    De har ett gediget schema för hur de hanterar cellförändringar, gynekologen visade det och det var rätt intressant att se. Där kunde man se exakt hur behandlingsgången ser ut för patienter och hon kunde visa var jag var i processen. Sådant ger mig lite lugn. 

    Fundera över vad du behöver för att känna dig så lugn som möjligt och be om det. T ex så kanske du behöver få veta att det är helt olika att ha bröstcancer och cellförändringar och på vilket sätt osv. 

    Det låter som att läkaren inte var så väldigt inkännande för din oro, min erfarenhet är att många läkare är såna. Känslomässigt stöd och empati får man försöka hitta någon annanstans. 


     


    Får jag fråga dig lite mer, du som verkar ha fått lite mer info än vad jag fått.
    Jag kan inte släppa det här och går dag ut och dag in och tror att jag kommer få en dödsdiagnos om ett par veckor nu.
    På mina provsvar så står det prov visar ASC-H eller nåt sånt. Sen står det också benignt körtelepitel och HPV annan positiv. Har det stått nåt sånt på dina provsvar också?

    Hjälper inte att jag har småblödningar emellanåt och blodblandade flytningar. Har hormonspiral så har hela tiden trott att det beror på det, men det kanske är nåt annat det beror på. Oron börjar så smått bli ohanterlig här :( 

  • Anonym (olika)
    Anonym (Så orolig) skrev 2022-05-18 18:02:27 följande:

     


    Får jag fråga dig lite mer, du som verkar ha fått lite mer info än vad jag fått.
    Jag kan inte släppa det här och går dag ut och dag in och tror att jag kommer få en dödsdiagnos om ett par veckor nu.
    På mina provsvar så står det prov visar ASC-H eller nåt sånt. Sen står det också benignt körtelepitel och HPV annan positiv. Har det stått nåt sånt på dina provsvar också?

    Hjälper inte att jag har småblödningar emellanåt och blodblandade flytningar. Har hormonspiral så har hela tiden trott att det beror på det, men det kanske är nåt annat det beror på. Oron börjar så smått bli ohanterlig här :( 


    Jag har inte sett mina provsvar utan gynekologen pratade med mig och jag ställde frågor och så. Jag tittar aldrig i min journal själv, eftersom jag lätt blir orolig om det står nåt där jag inte fattar själv. 

    Be om ett möte eller åtminstone telefonsamtal så du kan fråga exakt vad allt betyder, du har ju rätt att få info så du förstår. 

    Som sagt jag blir också jätteorolig i såna här situationer, men det hjälper att tänka att om det är allvarligt så brukar de agera snabbt. 
  • Anonym (Så orolig)
    Anonym (olika) skrev 2022-05-18 19:29:16 följande:
    Jag har inte sett mina provsvar utan gynekologen pratade med mig och jag ställde frågor och så. Jag tittar aldrig i min journal själv, eftersom jag lätt blir orolig om det står nåt där jag inte fattar själv. 

    Be om ett möte eller åtminstone telefonsamtal så du kan fråga exakt vad allt betyder, du har ju rätt att få info så du förstår. 

    Som sagt jag blir också jätteorolig i såna här situationer, men det hjälper att tänka att om det är allvarligt så brukar de agera snabbt. 
    Klokt. Ska också sluta titta i min journal.

    Har börjat blöda nu också, som bruna flytningar sedan två dagar tillbaka. Har nästan ställt mig in på att jag kommer få en dödsdom när jag kommer dit sen. Mår så otroligt dåligt och kan inte äta eller sova.

    Ingen annan i samma situation eller som också haft blödningar med grava cellförändringsar där det inte visat sig vara cancer? Skulle bli så tacksam om fler svarade. 
  • Anonym (123)

    Majoriteten av dom fall med livmoderhalscancer finns hos dom som inte går på sina kontroller.

    Bara att man testar sig ger ett skydd på 90%.

    5% av cellprov visar cellförändringar, och det är mycket ovanligt att det är cancer.

    Jag själv har haft ett aggressivt HPV-virus som inte vill läka i flera år, och cellförändringar tre gånger sen 2014. Grava som opererats bort en gång.

    Jag får leva med att ha det så här, och jag är så van nu så jag tänker inte ens på det.

  • Anonym (Så orolig)
    Anonym (123) skrev 2022-05-20 16:16:19 följande:

    Majoriteten av dom fall med livmoderhalscancer finns hos dom som inte går på sina kontroller.

    Bara att man testar sig ger ett skydd på 90%.

    5% av cellprov visar cellförändringar, och det är mycket ovanligt att det är cancer.

    Jag själv har haft ett aggressivt HPV-virus som inte vill läka i flera år, och cellförändringar tre gånger sen 2014. Grava som opererats bort en gång.

    Jag får leva med att ha det så här, och jag är så van nu så jag tänker inte ens på det.


    Tack snälla för info.
    Har alltid varit väldigt noga med att gå på kontrollerna och senast 2018 så hade jag inga förändringar, men att det nu 2022 visade sig vara grava förändringar känns tufft. Det plus att jag blöder emellanåt då (som jag hela tiden trott beror på hormonspiralen jag har).
    Vad skönt att du känner att du känner dig lugn i det. Får du gå på tätare kontroller nu då?
Svar på tråden Grava cellförändringar. Går sönder av oro.