Jemp skrev 2022-09-14 12:28:43 följande:
Fast Riksbanken skulle väl kunna åläggas att inte höja? (Teoretiskt, säger inte att det är lämpligt).
Följer tråden, funderar på precis samma sak som ts. Höga kostnader ger en mängd krisstöd samtidigt som räntan höjs som spär på det än mer. Minskad konsumtion ses också som negativt för bnp men påverkar såklart även arbetslösheten.
Jag köper att för hög inflation är icke önskvärt men känner mig skeptisk till logiken (oavsett vem som är ansvarig) att det är enskilda personer som ska ta smällen med hög ränta och att låta bli att höja lönerna, men samtidigt ska det kompenseras med krisstöd som inte heller riktas på ett sätt som ger stabilitet.
Krisstöden är ett ganska stort problem och de har nog ärligt talat sett ut som de gjort för att partierna velat överträffa varandra i röstfiske snarare än tagit ekonomiskt ansvar. Vi får hoppas det ser lite bättre ut nu när valet är avklarat.
En ganska stor del i problemet är att riksbanken har haft i uppdrag att hålla en viss (liten) inflation uppe, men inflationen har av någon anledning inte räknat in den helt absurda prisstegringen på bostäder. En lägre ränta används för att "elda på" ekonomin och därmed inflationen (folk och företag spenderar mer och sparar mindre om det är billigt att låna pengar och det inte betalar särskilt mycket att spara), detta har lett till artificiellt låga räntor. (Det är lite mer komplicerat än så då det är ett globalt problem och orsaken till de obefintliga och i vissa fall minusräntorna har i många länder snarare varit för att artificiellt "dopa" ekonomin bland annat under pandemin för att försöka undvika för djup lågkonjuktur medans man "hoppas att det löser sig").
Meningen med räntehöjningarna är faktiskt till stor del just att vi ska spendera mindre (därför det blir dumt med krisstöden i många fall). Sedan är det ju många fler faktorer som påverkar, det är ju inte riktigt tal om "vanlig" inflation idag. Vi har den artificiellt dopade ekonomin under pandemin (lägger inte något i huruvida det var rätt eller fel och vad som var lagom eller inte) ur ett globalt perspektiv som vi nu får en backlash av då ekonomin redan när pandemin började egentligen var på väg in i en lågkonjunktur.
Som nämnt de tidigare höga inflationstalen i kombination med höga räntor var en kombination av att räntorna har varit högre historiskt då sparande har premierats mer än skuldsättning (inte alltid). Den "snabbare" ekonomin idag är mycket relaterad till spekulerande på börsen som har kunnat ge väldigt stor avkastning (har gått väldigt illa förr vid stora börskrasher då aktiespekulerande inte har så mycket koppling till riktiga värden som till just gissande och spekulerande - tillskillnad tillbaka i tid när avkastningen hade mer med utdelningen för aktieägarna) vilket gjort räntebärande sparande mindre attraktivt och rullat på där det varit mer lönsamt att låna för spekulation som eldas på vidare av de låga räntorna osv. Inflationen som var hög förr hängde också ihop med spenderande av resurser som inte fanns, men då oftast mer från statens sida - ekonomin i Sverige och liknande länder sköts på ett annat sätt idag (de senaste exemplet i större skala i europeiskt land är ju greklands ekonomiska kris - normalt hade den överspenderingen lett till just inflation med lägre värde på valutan mot omvärlden osv men i och med euro samarbetet var valutan ihopkopplad med andra ekonomier som sköttes på ett annat sätt och satte de naturliga konsekvenserna ur spel - inte hela förklaringen, men en del av den).
Så till påverkan på priserna - ett företag i en marknadsekonomi kan bara ta ut de priser som kunderna är villiga att betala, har kunderna mindre resurser att handla för kommer balansen mellan utbud och efterfrågan att skifta. Ett företag vill naturligtvis sälja för så högt pris som möjligt. Kan de hålla samma pris som innan trots att deras kostnader sjunker kommer de göra det om kunderna är villiga att betala och istället öka sin vinst. Går efterfrågan ned och kunderna har mindre möjlighet att betala kommer det att sätta en påverkan ner i kedjan. Det är i alla fall så det går till i teorin, men det fungerar inte alltid så i praktiken när det gäller vissa bristvaror (för tillfället el ett sådant exempel, Sveriges bostadsmarknad ett annat).
I korthet i alla fall så är räntehöjningarna till för att det ska bli dyrare att låna och mer lönsamt att spara och på det sättet dämpas ekonomin och därmed inflationen.
Allt är naturligtvis mycket mer komplicerat än så här - men i allmänhet så anses det fungera och de ekonomiska experter som inte ställer sig bakom det är ganska få. Det som ställer till det lite och gör det extra riskabelt idag är att man väntat för länge med höjningarna. Vi har helt enkelt överspenderat och dopat marknaden och det är i stor del en uppdämd inflation som kommer nu (i viss mån över längre tid men de mer extremerna från pandemihanteringen och sedan effekterna av kriget i Ukraina som mer direkt påverkar energipriserna men det mesta av prisökningarna som sker nu är uppdämt från pandemin).
Vi får se hur det går, Sverige har goda statsfinanser med anmärkningsvärt låg statsskuld på bekostnad av väldigt hög privat skuldsättning (från den galna bostadsmarknaden som låtits springa amok väldigt länge) och galloperande ekonomiska klyftor (vilket gör att medans "medelklassen" som fått oerhört mycket större disponibel inkomst jämfört med tidigare kan överleva en standardsänkning även om det inte är roligt att behöva bo mindre, ha mindre dyra bilar, mindre dyra semestrar så är minskad ekonomisk köpkraft något som går att anpassa sig till så finns det stora delar av befolkningen som inte alls har de marginalerna.
